torsdag, september 02, 2010

Saker och ting verkar röra på sig

Måndags: Besök hos arbetsförmedlingen. Får reda på av Hagströmsgruppen att målaren kommer på onsdag. Raggar upp Love att komma och hjälpa mig på tisdag kväll att röja undan. Träffar Peo på stan. Inte setts på minst fem år. Styrelsemöte med dykklubben på kvällen. Förbereder utbildning till lördagens konferensresa.

Tisdag: Love kommer och hjälper till att röja undan i två rum. (de med flest prylar, helt oförhappandes.) Bjuder på paj. Han tar en extra bit till lunch. Hur smakade den, Love?

Onsdag: Målaren kommer, jag går ut och springer. Lunch i Kista med Peo. Får mina CV i pappersform. Målaren får låna en nyckel. Får tips om testarjobb i Holland.

Torsdag: Glömmer fälla ner persiennerna. Vaknar med för mycket ljus i sovrummet. Orkar inte gå upp när målaren kommer. Får ett samtal från en av bemanningsföretagen jag är uppskriven i. De har aldrig gett mig något, så jag är inte hoppfull. Går upp, äter och cyklar till Västertorp där jag köper en cykelpump och fyller på däcken. Cyklar sen till Skärholmen och distribuerar mitt CV till diverse butiker. Alla låter positiva, men det är bara en som faktiskt söker nya anställda. Åker hem, missar precis spöregnet, åker till N för att skjutsa till Enköping. Skitmycket trafik i stan, underbar utsikt på vägen upp. Väljer tapet till arbetsrummet och vardagsrummet på vägen. Kör nästan på en bil när jag byter fil. Orsak: Klantighet, men telefonen ringde samtidigt. Ringer brorsan och grattar när jag kommer hem. Har fått kallelse till arbetsförmedlingen. Skriver blogg. Ska äta snart.

Inga positiva besked direkt, men det känns som den ofantligt stora stenbumlingen som är min arbetslöshet faktiskt har börjat rulla.

lördag, augusti 14, 2010

Expendables och (o)frivilliga långpromenader

Kvällen började med att jag gick på Expendables tillsammans med ett par ynglingar från forumet. Det var kul och filmen fullständigt manligt awesome, om man bara stängde av hjärnan, men det gjorde man så gärna. Asfrän action!

Sen gick jag mot Gamla stan med sommarpratare i lurarna. Tänkte först gå till Tanto, men fastnade först på Axess och tvärs över gatan där ett flertal bekanta höll hus på 80s. Efter lite dansande gick jag istället hela vägen till Hornstull (och träffade ytterligare en bekant på gatan) och tog Tunnelbanan hem därifrån.

I Axelsberg (två stationer hemifrån) fick alla gå av, för det var något hjon som hade hoppat på spåret på min avstigningsstation. Det var bara att lyssna på ännu mer sommarpratare och gå igenom hela min barndoms Memory Lane, tills jag kom hem. Trött i fötterna, men nu behöver jag inte känna att jag inte har rört på mig.

Nu är det varmt och klibbigt.

torsdag, augusti 05, 2010

Dagens plus och minus

Plus: Academic Work kontaktade mig för första gången ever. Vi får se vad det leder.

Minus: Hade tydligen slarvat med städningen i gamla lägenheten och har tillbringat kvällen och putsat golvlister.

onsdag, augusti 04, 2010

Det går framåt

Dagens plus: Kom ihåg att det växer många buskar med röda vinbär på gården. OM NOM NOM NOM!

Dagens minus: Arbetslöshetslimbo. I hates its.

tisdag, augusti 03, 2010

Det luktar hemma

Idag cyklade jag till banken i Västertorp (jag bytte aldrig till någon närmare i Tensta) och det slog mig när jag körde förbi Slättens gård att det luktar hemma här på ett helt annat sätt än i Tensta. Nej, vi pratar inte om matos eller så, bara att naturen luktar annorlunda. Det tydligaste var nog doften av insjö. Det märks att man bor nära Mälaren.

Hur som, jag har flyttat till Bredäng och håller på med allt vad det innebär. En låda om dagen, och inte för mycket upplock då de ska komma och renovera. Har för övrigt inte hört av dem ännu, så jag måste ringa igen. Men nu är ju semestern slut, så de borde vara på plats. I övrigt hoppas jag på att de intervjuer och ansökningar jag har ute ska ge resultat.

fredag, maj 28, 2010

Två saker

1. Jag fick en sympatisk nässpecialist som gav mig ny medicin som jag ska ta i fyra månader. Har den inte hjälpt då så går jag under kniven och öppnar upp näsan lite. Ja, alltså...jag har problem med att andas genom näsan och det är först nu som det har gett mig problem (känsligt tandkött, bl.a.). Nu får jag hjälp för det.

2. I apotekskön till den nya medicinen ringer SKB och säger att jag är först i kön på de två lägenheter jag var på visning i tisdags. Det var en lägenhet där det fanns nio papp i fonden (som används för renovering) och där de förra hyresgästerna vräktes (det såg för jävligt ut) och ett dödsbo på 89 kvadrat där en gobbe hade bott och inte gjort ett skit på minst 15 år. Fonden är alltså full och jag har 44 000 spänn att renovera lägenheten för.

Bilder:
















Den har två balkonger, ligger högst upp och är dyrare än den jag har nu, men den här har jag chansen att renovera helt och hållet. För SKB-pengar, dessutom. Stambyte ska ske i november, så det ganska snuskiga badrummet kommer ju att bli bättre. Jag kan säkert också göra något åt köket.

Hur som helst. Dags att börja packa? Flytten går kanske till Bredäng.

onsdag, april 07, 2010

Jakobs dagbok, Lunarstorm 20001210

Det här är så pinsamt. Värsta tonårstexten. 2000? Då var jag 18 år. Det vill jag nog aldrig vara igen.

Man måste in i ett fack här i livet, politislt, socialt, musiksmak. Allting! Man kan inte komma och säga att man Lever mitt i bland allt detta. Man kan inte komma och säga att man gillar att lyssna på Cradle Of Filth och sedan har både Enya och Simon & Garfunkel i skivsamlingen. Modet också. Man kan inte vara sig själv där heller, man mste förlja sin speciella kodex, baserad på sitt beteende och sin smak!

Om jag tycker att en svart Läderrock är snygg och jag känner mig cool i den, måste man då vara satanist, goth, eller hårdrockare bara för det.

Jag lyssnar på nästan all sorts musik, Jag har mina favoriter och jag tycker att elgitarren är instrument nr. 1, men jag kan njuta av klassisk musik och rave också. Att ha en blandad smak är inte tecken på att man inte kan bestämma sig, snarare att man har stor flexibilitet och förmåga att njuta av många olika saker.

En sak som däremot gör mig förbannad är att folk som försöker skaffa sin egen stil eller vägrar följa mot strömmen oftast får lida för det enbart för att de tycker annorlunda! Mobbare, tag er i akt, därför att alla som ni har mobbat blir starkare senare i livet och kan lung säga till sig själv att: Jag är mig själv och ingen annan!

Now get the hell out of my Office!


Waaah, wah, wah, jag hade problem med självbilden och tyckte inte att folk skulle bedöma mig efter utseendet. Lyssna på mig, 18-årige Jakob. Folk kommer att döma dig i hela ditt liv och det är bara om du tar åt dig av det som du kommer att lida av det. Och vad är det för citat i slutet? Ja, de mobbade tar oftast (men inte alltid) revansch senare i livet, men det blir inget lyckligt Hollywoodslut för det. Man måste kämpa för lyckan, 18-årige Jakob.