Han som håller i hälen

Saker och ting verkar röra på sig

2010-09-02T20:06:00.000+02:00

Måndags: Besök hos arbetsförmedlingen. Får reda på av Hagströmsgruppen att målaren kommer på onsdag. Raggar upp Love att komma och hjälpa mig på tisdag kväll att röja undan. Träffar Peo på stan. Inte setts på minst fem år. Styrelsemöte med dykklubben på kvällen. Förbereder utbildning till lördagens konferensresa.

Tisdag: Love kommer och hjälper till att röja undan i två rum. (de med flest prylar, helt oförhappandes.) Bjuder på paj. Han tar en extra bit till lunch. Hur smakade den, Love?

Onsdag: Målaren kommer, jag går ut och springer. Lunch i Kista med Peo. Får mina CV i pappersform. Målaren får låna en nyckel. Får tips om testarjobb i Holland.

Torsdag: Glömmer fälla ner persiennerna. Vaknar med för mycket ljus i sovrummet. Orkar inte gå upp när målaren kommer. Får ett samtal från en av bemanningsföretagen jag är uppskriven i. De har aldrig gett mig något, så jag är inte hoppfull. Går upp, äter och cyklar till Västertorp där jag köper en cykelpump och fyller på däcken. Cyklar sen till Skärholmen och distribuerar mitt CV till diverse butiker. Alla låter positiva, men det är bara en som faktiskt söker nya anställda. Åker hem, missar precis spöregnet, åker till N för att skjutsa till Enköping. Skitmycket trafik i stan, underbar utsikt på vägen upp. Väljer tapet till arbetsrummet och vardagsrummet på vägen. Kör nästan på en bil när jag byter fil. Orsak: Klantighet, men telefonen ringde samtidigt. Ringer brorsan och grattar när jag kommer hem. Har fått kallelse till arbetsförmedlingen. Skriver blogg. Ska äta snart.

Inga positiva besked direkt, men det känns som den ofantligt stora stenbumlingen som är min arbetslöshet faktiskt har börjat rulla.

Expendables och (o)frivilliga långpromenader

2010-08-14T02:50:00.000+02:00

Kvällen började med att jag gick på Expendables tillsammans med ett par ynglingar från forumet. Det var kul och filmen fullständigt manligt awesome, om man bara stängde av hjärnan, men det gjorde man så gärna. Asfrän action!

Sen gick jag mot Gamla stan med sommarpratare i lurarna. Tänkte först gå till Tanto, men fastnade först på Axess och tvärs över gatan där ett flertal bekanta höll hus på 80s. Efter lite dansande gick jag istället hela vägen till Hornstull (och träffade ytterligare en bekant på gatan) och tog Tunnelbanan hem därifrån.

I Axelsberg (två stationer hemifrån) fick alla gå av, för det var något hjon som hade hoppat på spåret på min avstigningsstation. Det var bara att lyssna på ännu mer sommarpratare och gå igenom hela min barndoms Memory Lane, tills jag kom hem. Trött i fötterna, men nu behöver jag inte känna att jag inte har rört på mig.

Nu är det varmt och klibbigt.

Dagens plus och minus

2010-08-05T22:21:00.000+02:00

Plus: Academic Work kontaktade mig för första gången ever. Vi får se vad det leder.

Minus: Hade tydligen slarvat med städningen i gamla lägenheten och har tillbringat kvällen och putsat golvlister.

Det går framåt

2010-08-04T17:48:00.000+02:00

Dagens plus: Kom ihåg att det växer många buskar med röda vinbär på gården. OM NOM NOM NOM!

Dagens minus: Arbetslöshetslimbo. I hates its.

Det luktar hemma

2010-08-03T21:06:00.001+02:00

Idag cyklade jag till banken i Västertorp (jag bytte aldrig till någon närmare i Tensta) och det slog mig när jag körde förbi Slättens gård att det luktar hemma här på ett helt annat sätt än i Tensta. Nej, vi pratar inte om matos eller så, bara att naturen luktar annorlunda. Det tydligaste var nog doften av insjö. Det märks att man bor nära Mälaren.

Hur som, jag har flyttat till Bredäng och håller på med allt vad det innebär. En låda om dagen, och inte för mycket upplock då de ska komma och renovera. Har för övrigt inte hört av dem ännu, så jag måste ringa igen. Men nu är ju semestern slut, så de borde vara på plats. I övrigt hoppas jag på att de intervjuer och ansökningar jag har ute ska ge resultat.

Två saker

2010-05-28T14:59:00.010+02:00

1. Jag fick en sympatisk nässpecialist som gav mig ny medicin som jag ska ta i fyra månader. Har den inte hjälpt då så går jag under kniven och öppnar upp näsan lite. Ja, alltså...jag har problem med att andas genom näsan och det är först nu som det har gett mig problem (känsligt tandkött, bl.a.). Nu får jag hjälp för det.

2. I apotekskön till den nya medicinen ringer SKB och säger att jag är först i kön på de två lägenheter jag var på visning i tisdags. Det var en lägenhet där det fanns nio papp i fonden (som används för renovering) och där de förra hyresgästerna vräktes (det såg för jävligt ut) och ett dödsbo på 89 kvadrat där en gobbe hade bott och inte gjort ett skit på minst 15 år. Fonden är alltså full och jag har 44 000 spänn att renovera lägenheten för.

Bilder:

Den har två balkonger, ligger högst upp och är dyrare än den jag har nu, men den här har jag chansen att renovera helt och hållet. För SKB-pengar, dessutom. Stambyte ska ske i november, så det ganska snuskiga badrummet kommer ju att bli bättre. Jag kan säkert också göra något åt köket.

Hur som helst. Dags att börja packa? Flytten går kanske till Bredäng.

Jakobs dagbok, Lunarstorm 20001210

2010-04-07T15:16:00.002+02:00

Det här är så pinsamt. Värsta tonårstexten. 2000? Då var jag 18 år. Det vill jag nog aldrig vara igen.

Man måste in i ett fack här i livet, politislt, socialt, musiksmak. Allting! Man kan inte komma och säga att man Lever mitt i bland allt detta. Man kan inte komma och säga att man gillar att lyssna på Cradle Of Filth och sedan har både Enya och Simon & Garfunkel i skivsamlingen. Modet också. Man kan inte vara sig själv där heller, man mste förlja sin speciella kodex, baserad på sitt beteende och sin smak!

Om jag tycker att en svart Läderrock är snygg och jag känner mig cool i den, måste man då vara satanist, goth, eller hårdrockare bara för det.

Jag lyssnar på nästan all sorts musik, Jag har mina favoriter och jag tycker att elgitarren är instrument nr. 1, men jag kan njuta av klassisk musik och rave också. Att ha en blandad smak är inte tecken på att man inte kan bestämma sig, snarare att man har stor flexibilitet och förmåga att njuta av många olika saker.

En sak som däremot gör mig förbannad är att folk som försöker skaffa sin egen stil eller vägrar följa mot strömmen oftast får lida för det enbart för att de tycker annorlunda! Mobbare, tag er i akt, därför att alla som ni har mobbat blir starkare senare i livet och kan lung säga till sig själv att: Jag är mig själv och ingen annan!

Now get the hell out of my Office!

Waaah, wah, wah, jag hade problem med självbilden och tyckte inte att folk skulle bedöma mig efter utseendet. Lyssna på mig, 18-årige Jakob. Folk kommer att döma dig i hela ditt liv och det är bara om du tar åt dig av det som du kommer att lida av det. Och vad är det för citat i slutet? Ja, de mobbade tar oftast (men inte alltid) revansch senare i livet, men det blir inget lyckligt Hollywoodslut för det. Man måste kämpa för lyckan, 18-årige Jakob.

Saxat från Jakobs dagbok på Lunarstorm 2000

2010-04-06T14:54:00.004+02:00

Äntligen fredag!

Och det är den längsta jäkla dagen på hela veckan eftersom vi börjar 8.10 och går till 16.30. Rhaaahh... jaja.. Hemma nu i allafall.
Jag gick med Lunarstorm igår och har redan hittat en del som jag känner. Det jag saknar nu är en funktion at kunna söka på människor som man inte kan namnet på eller behöver nämna namnet på.
Jag har ganska mycket att göra, men allting får läggas åt sidan i dag eftersom det är fredag. På fredagar är skolan bannlyst. På fredag börjar helgen med all dess härligheter.
Man lyssnar på Hurricane #1 just nu och de förbaskat bra. Gillar man Oasis så gillar man dem.

I dag var det fisk i skolan och jag som gillar fisk kunde inte äta den. Skolan kunde verkligen skärpa sig och göra lite god mat för en gångs skull. Jag åt pizza istället på ett ställe i Hornstull som har gigantiska pizzor! De kan lätt mätta en hel familj eller en svulten student.

Oh, well. Det var väl allt för idag! I kväll får vi ser hur det blir!

Det var tio år sen jag skrev det här. Kan vara intressant att se att man skriver lika torrt idag som för tio år sedan. Jag var tydligen ny på Lunarstorm, kan man se.

hurricane #1 (ja, med liten bokstav) är fortfarande en bra skiva. Det var länge sen jag lyssnade på den, men den är fortfarande bra. Fisken var bedrövlig på gymnasiet och jag kan bara hoppas att den är bättre. Pizzan åt jag med svågern, tror jag. Det var länge sen man var i skolan. Jag kan inte säga att jag saknar den tiden.

Inför valet: Sverigedemokraterna

2009-10-04T20:51:00.004+02:00

Ska man rösta på ett parti som man håller med i en fråga eller leta upp den som ger flest kombinationer? Jag hörde att man ska rösta efter vad man faktiskt tycker och inte efter tradition. Okej, jag ger det en chans. Vi börjar med Sverigedemokraterna:

Jag går efter sammanfattningen här.

Nej till EU
Jag tycker att vi ska vara med i EU. Ingen bock.

National och social rättvisa
Eeeeh, hela stycket låter läskigt, men eftersom ord som "moralisk upprustning" och "värnar om västerlandets kristna etik" är med, så går det bort.

Brottslighet, missbruk och sjukskrivningar
Visst att vi ska minska på brottsligheten och sjukskrivningarna. Men vad har en nationalistisk politik med förbättrandet att göra? Går bort.

Skatterna
Skatterna är höga, men här lovar Sverigedemokraterna att de ska sänka skatterna och förbättra den offentliga servicen. Hur? Tveksamt.

Sysselsättningen
Här håller jag faktiskt med dem. Lättare att skapa egna företag, mindre krångel och lärlingssystem. Bock.

Invandringen
Inte förvånande så är det längsta inlägget om invandringen. Låt oss dyka in.

De flesta svenskar erkänner idag att svensk invandrings- och integrationspolitik har varit ett monumentalt misslyckande.

Erkänna behöver man väl inte göra. Man kan konstatera att det inte har skötts nåt vidare. Själv bor jag i en så kallad invandrartät förort och det märks i stadsbilden. Jag har inte märkt nåt dåligt av det än, faktiskt.

Ett befolkningsmässigt homogent samhälle har bättre förutsättningar att nå en fredlig och demokratisk utveckling, än en heterogen statsbildning.

Källa på det? =) Nej, men seriöst, nåt måste till här. Vad syftar de på? Spanien och alla deras folkgrupper? Storbrittanien? Varenda land i Europa har olika folkgrupper och de verkar klara sig. USA är ju ett enda stort mischmasch. De har också klarat sig.

Slutligen kan jag säga att jag är helt för invandring. Gärna så många som möjligt. Sverige kommer att förtvina och dö om vi inte har nån invandring. Vi förökar oss för lite. Men man ska också kunna anpassa sig om man väljer (eller tvingas) att flytta hit. Varför tar vi mot så många flyktingar? News flash: För att ingen annan har tagit mot dem. Hade alla andra europeiska länder varit lika frikostiga som oss hade vi aldrig behövt ta större delen av bunten. (Nu spekulerar jag. Det kan mycket väl vara så att nåt annat land har tagit mot fler under de senaste 20 åren, källa på det?)

Aja.

Sverigedemokraterna är nog inget för mig. Kristen etik? Det sjunker redan där. Är det nån sån del i programmet faller partiet redan där. Jag håller delvis med dem i invandrarfrågan (det om att vi inte har lyckats så bra), men jag håller inte med om deras åtgärder. Jag litar inte heller på Jimmie Åkesson. Mysko typ. Bra artikel i DN som innefattar en intervju med Åkesson

Vi tar ett annat parti nästa gång.

Goda och dåliga nyheter

2009-10-02T14:56:00.003+02:00

Dåliga först:

Min huvudklient har tappat sin största kund och kan längre inte anlita mig. Sucks. Limboarbetslössucks.

Det bra:

Jag har gått ner i vikt. Träningen har gett resultat.

Ökat på motståndet på maskinen (är på max nu) och kör mellan 40 och 60 minuter 3-4 gånger i veckan.

Semester och Sånt

2009-08-17T21:46:00.002+02:00

Under semesterveckan i Skövde och på Flatön gick jag och älskling minst en timme om dagen, i rask takt, i hopp om att inte flabba ihop helt. Vi loggade allt i min nya Mobil-gps med mina uppgifter, så vi kunde se exakt hur långt vi gick varje gång.

Sen jag kom hem har jag stått på maskinen 4 gånger förra veckan och en gång den här veckan. Fortfarande en timme, motstånd 6.

Jag har rakat av mig skägget också.

Backlogg

2009-07-27T23:20:00.003+02:00

Träning torsdag: 60 minuter på motstånd 7.

Träning fredag: 45 minuter på motstånd 7.

Sen jobbade jag och slappade resten av helgen.

Träning måndag: 60 minuter på motstånd 7. Älskling kom hem. =)

Gräsänkling, dag tre

2009-07-22T16:54:00.002+02:00

Dokusåpor på engelska älskar att använda "moment of truth" i utröstningar eller andra kvalificeringsmoment. Tjatigt.

Idag kommer katten hit som jag ska kattvakta till nästa tisdag. Hoppas att han accepterar och inte börjar gå runt och BAJSA på golvet eller nåt.

Träning: 60 minuter på crosstrainern, motstånd 7.

Armhävningarna gör jag senare.

Gräsänkling dag två

2009-07-21T20:04:00.002+02:00

Sov alldeles för länge. Kan ha med att jag satt uppe sent igår. Ska gå och lägga mig tidigare idag. Gjorde det stora misstaget att väga mig på vågen. Redan där gick dagen åt helvete.

Sen fick jag ett mejl från klienten där jag fick reda på att mina två senaste inlämningar var fulla med slarvfel, så resten av arbetsdagen gick åt till att korra mina grejer som var klara igen och visst, det var en massa fula fel i dem.

Förhoppningsvis var det nåt jag behövde, en liten spark i baken så att jag inte blir för bekväm i min situation.

Träning:
Crosstrainer 60 minuter, motstånd 7 (som är näst högsta)
Armhävningar, 10.

Gräsänkling dag ett

2009-07-20T20:02:00.000+02:00

Älskling åkte till Polen idag, så jag är själv i en vecka. Åt lite av "Pizzan" till lunch och Nutrilett till middag.

Träning:
60 minuter på crosstrainern, motstånd 6
10 armhävningar (tungt som fan, förresten. Det var länge sen)

Skärmställ

2009-07-17T13:17:00.000+02:00

Idag började jag jobba på ännu en sån där "roliga hemmavideor"-program där berättaren hela tiden envisas med att göra krystade ordvitsar till det som händer på bilden.

Jag åkte också till företagscentret och hämtade ut mitt skärmställ, så nu balanserar inte min skärm på två gamla spelkartonger längre. Jag är van att ha min skärm lite högre än bordshöjd (blir bättre sittställning då och nu kan min mitt-högtalare stå framför utan att stå på en trave CD-skivor också.

Träning: 60 minuter på crosstrainern, motstånd 6.

BG eller PG?

2009-07-16T13:12:00.000+02:00

Idag tog jag mig en titt på bankkontona för att betala en räkning. Jag hade alldeles för mycket pengar på företagskontot, en betalning på 5 600 kronor hade betalats in till mig och det visade sig vara en ICA-butik i Sundsvall.

Jag har inte gjort nåt översättningsjobb för dem, så jag ringde upp. Några samtal senare och ett mejl från en ekonomibyrå, så visade det sig att byrån hade petat in mitt bankgironummer som plusgironummer och då kom pengarna till mig. Jag betalade tillbaka pengarna.

Träning: 60 minuter på crosstrainern, motstånd 6.

Tvätterier och sånt

2009-07-15T21:58:00.001+02:00

Träning: 45 minuter, motstånd 6.

Det var tvättdag idag, och vi hade tre maskiner istället för två, så det gick lite snabbare. Tyvärr ligger jag lite efter med jobbet, så älskling får titta på koreansk skräckis utan mig.

Kyckling och företagscentrum

2009-07-14T11:31:00.002+02:00

Jag stod på maskinen igår också, men bloggade inte.

Fick en avi idag om att en grej hade kommit till företagscentrum. Fan vad jobbigt, måste åka runt i Spånga och leta efter stället.

Träning måndag: 60 minuter på crosstrainern, motstånd 6
Träning tisdag: 60 minuter på crosstrainern, motstånd 6

Datorsvett och Hembeställning

2009-07-10T14:40:00.002+02:00

Idag hämtade jag routern och installerade de trådlösa nätverkskorten på de stationära datorerna. Det är rätt trixigt när det är en massa sladdar i vägen, men det gick fint på båda datorerna. Nedladdningarna av senaste drivrutinerna tar lååååååååång tid, så jag passar på att blogga.

Jag ska också installera routern, så vi får trådlöst hemma. Första steget mot ett schysst hemmanätverk.

Senare idag ska jag förbereda för rollspelet imorgon lördag, då jag spelleder som vanligt.

Träning: 45 minuter på Crosstrainern. Jag var trött idag. Motstånd 6.

Router och regn

2009-07-09T13:17:00.002+02:00

Jag gillar när det regnar när jag jobbar. Man blir lite lagom skadeglad för de som är på semester. Höhö.

Idag kom den trådlösa Routern. Får väl masa mig och hämta den. Sen ska nätverkskorten installeras i de stationära datorerna.

Älskling och jag ska testa att beställa mat från en nätbutik, så vi aldrig behöver gå utanför dörren igen.

Träning: 60 minuter på Crosstrainern, motstånd 6. (samma som igår)

Tvättdag

2009-07-08T12:20:00.001+02:00

Träning: En timme idag igen, fast på med högre motstånd. Behövde stanna lite då och då.

Idag är det tvättdag. När ska vi skaffa egen tvättmaskin?

Dagens rapport

2009-07-07T13:11:00.001+02:00

En timme blankt på maskinen.

I övrigt. Skönt att det regnar. Ikväll ska vi gå på Soldaten Svejk.

Tillägg

2009-07-06T12:40:00.002+02:00

Man får väl skriva lite till. Målet är, just nu, att komma i mina brallor igen. När jag kom hem från Kanada var jag nästan anorektisk. Ditt vill jag inte igen.

Kompletterande dagboksanteckningar är:

Tre pass (runt 40-45 minuter) förra veckan

Fem pass förrförra veckan (runt 40 m inuter)

Allt görs innan frukost.

Träningsdagbok

2009-07-06T10:34:00.002+02:00

51.41 på Crosstrainern.

Kan det vara...?

2009-04-06T14:26:00.001+02:00

Saxat från Perssons pack halvanonyma forum:

Winnerbäck 2009-04-04 15:29:12
Nu är det lika bra att lägga av. Persson håller minst samma klass som Dan Andersson och Clash, och va fan ska jag hålla på och spela för då.

Kan det vara han? Eller nån som luras?

Äntligen

2009-04-02T23:23:00.003+02:00

Ikväll gick jag då för första gången på en konsert med Perssons Pack. Så äckligt jävla bra. Visst, Persson tar inte alla höga toner, men vem gör det live? Det gjorde jag ändå, så. Fyfan, precis lagom blandning av gammalt och nytt och Persson är en fenomenal scenpersonlighet. Så...så...innerlig på något sätt.

Definitivt topp 3 bästa konserter någonsin. Man ville inte att det skulle sluta.

Låtlista (lite i ordning, som jag minns dem)

Äntligen Hemma
Bortom Månen och mars
Fribacka väg
Nyårsafton i New York
Du går aldrig ensam
Hanna
Perssons Dynamit
Dom är efter oss
Bura mig in
Sångare utan orsak
Ikväll tar vi över stan
Taskiga Tänder, spetsiga skor
Tusen Dagar härifrån
Stenad i Stockholm
Gråmånen

Uselt skämt

2009-03-25T23:03:00.002+01:00

I "Spaceballs" sägs följande:

Pizza the Hutt: You now owe me one million starbucks! (Rymdstålar, översatte jag det till)

Lone Starr: One million? Coffee or money? (Samtidigt som han visar en Starbucksmugg)

Göh... Blir det många ordvitsar eller? Ordslakt.

Nervös

2009-03-23T10:33:00.002+01:00

Jag ska göra min andra uppkörning idag och jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Igår trissade jag upp mig i nån slags nervositetsspiral, så jag nästan fick panik i sängen. Svårt att somna.

Jag är också en sån som får "ryck" när jag somnar (till flickvännens stora förtret, då jag väcker henne). Det är nåt slags drömliknande tillstånd, för det utspelar sig alltid nåt kort scenario. Vanligtvis är det att man ramlar eller tappar balansen så att man rycker till för att ta emot sig och så vaknar man lite.

Igår natt var det fullt av sånt, men bara trafiksituationer, jag kastade mig på bromsen och liknande. Svårt att somna.

Imorse vaknade jag med en låt på hjärnan och det var inte förrän jag lyssnade på den på riktigt som jag förstod varför. Texten i refrängen känns påfallande passande när det gäller min körkortssituation:

A.C.T - Into the unknown: (delar av vers och refräng)

When the outcome is hard to predict
I will leave, the chance will be lost
I am calm, I am always prepared
I'm safe, I am never afraid

Leave me into the unknown
Where I'm lost and all on my own
Take me where I've never been
I go first, don't let me walk behind you

Typ, ge mig en chans att visa att jag klarar av det. Nåt nytt där jag aldrig har varit och dit jag äntligen kan ta mig.

Riktigt nervös. Låten lugnade mig i alla fall, så jag ska lyssna på den igen.

Och igen.

Ibland är det lätt

2009-02-11T16:42:00.002+01:00

The Doctor: People out there doesn't seem to know what method you use, I was intrigued.
Kandyman: I didn't realize that you were conceiving an interest in the mechanics of executions.
The Doctor: I was just curious.
Kandyman: A man of my own, soft centre.

Kandyman ser då ut som Bassett's Allsorts-maskoten, fast lite mer galen. Typ som Lakritstrollet i Nilecity.

Så sista meningen (de övriga blev väldigt förkortade och omgjorda för att få plats) blev:

"En man i min egen smak."

Det är inte ofta en så elegant översättning finns där direkt. Sånt gillas.

Doktorn manglar ordstäv

2009-02-02T14:13:00.003+01:00

"Two wrongs does not make a left turn. Right!"

Haha, "Två raka högrar ger ingen vänstersväng."

"He who dares, spins."

Lätt ju:
"Friskt vågat, hälften spunnet."

"Every dogma has his day."

Förslag?

"Blessed are the piebakers, for they make light pastry."

Förslag?

"A bird in the hand keeps the doctor away."

Tråkig, men logisk: "En fågel i handen håller doktorn borta."

"Aha, proof that the pumpkin's afraid of the squeezing."

Den här är helt omöjlig, för han säger det här på ungefär en sekund, så det blev att hoppa den. Men förslag?

Det vore ju mycket enklare om man visste alla svenska motsvarigheter.

Curiosity killed the cat, till exempel. Närmaste är "Nyfiken i en strut."

Termosmuggar och tyst dator

2009-01-30T23:05:00.003+01:00

När jag köpte ny dator ville jag ha den relativt tyst, så jag köpte en monsterkylare till processorn med extra stor fläkt så att den inte skulle låta för mycket...

Chassit var för smalt. Det gick inte att sätta igen luckan med monsterkylaren på, så jag fick ta den kylare som hängde med istället. Låter därför mera.

Jag tänkte också ha en annan kylare på grafikkortet, men det verkade lite väl...trixigt att byta ut den, så där fick originalet sitta kvar. Låter därför mera.

Annars är den rätt okej. Datorn alltså. Nu ska man bara få ihop till en hyfsad ny skärm. Dags att gå in i wide-screeneran på den stationära också.

Efter kommentar av Rebecka: Termosmuggar är helt okej, men de blir lite sunkiga efter ett tag, även om man diskar dem. Sen smakar allt konstigt ur dem. Och så går de sönder. Jag vill hellre ha en USB-värmeplatta eller nåt som håller teet varmt.

Sjöbjörn

2009-01-29T23:27:00.002+01:00

Jag träffade en av mina bästa polare idag och det är rätt och slätt pinsamt hur långt det går mellan våra umgängestillfällen. Men det har sin naturliga förklaring. Jag jobbar mycket och han...ja...är sjöman. Åker iväg två veckor och är hemma i två veckor. Han hade mycket att berätta under lunchen som vi tog (han hade inte ätit kebab på två år, enligt honom) i Skärholmen.

Det är förresten vi som var Ask For Dave en gång i tiden. Länk finns till höger.

Nu kommer den

2009-01-26T15:08:00.002+01:00

Jag skrev för ett tag sen att Perssons Pack spelade in nytt. Och nu kommer plattjäveln äntligen. Det har fan tagit fjorton år, gobbajävlar. Plattan är förbeställd och jag köper gladeligen två om det skulle göra nån skillnad.

Smakprov finns på den numera helofficiella hemsidan.

Mer översättning

2009-01-26T11:34:00.002+01:00

"Let's not get carried away." Jag vet precis vad det betyder, men det finns en smidig svensk översättning också.

Just det. "Ryckas med." Men funkar det?

"Nu ska vi inte ryckas med."

Det låter lite klumpigt, men det är rätt kort i alla fall.

Det blir festivalförsommar

2009-01-24T16:49:00.002+01:00

29 maj till 1 juni är det WGT i Tüskland. Åker den 28.

Kommer inte hem förrän den andra, antagligen.

3-6 juni är det Sweden Rock. Man brukar åka ner en dag innan.

Jag ska åka på båda.

Det blir tufft.

Varför har vi inget verb?

2009-01-23T12:20:00.002+01:00

Varför har inte det engelska verbet "panic" någon svensk motsvarighet.

"Gripas av panik" eller "panikslagen". Bah.

Spel: World of Goo

2009-01-21T20:24:00.002+01:00

Inköpt under hösten:
Fallout 3
King's Bounty: The Legend
World of Goo
Hela Orange Box (Half-life 2, Episode one, two, Team Fortress 2, Portal)

Fallout 3 var okej, jag är ett stort fan av de gamla spelen och ett mycket mindre fan till Oblivion, så det blev många motstridiga känslor. Slutat spela nu tills expansionerna har kommit ut.

King's Bounty är som Heroes of Might & Magic, men med en hjälte och en gigantisk karta. Långt och svårt och helt underbart. Kan spela det i evigheter.

World Of Goo är ett pusselspel. Världens bästa än så länge. Soundtracket är underbart och går att ladda ner gratis: http://www.fz.se/filer/?id=8269

Jag har börjat på Half-life 2, men lade av efter en helg. Återkommer till det. Välgjort, får man väl säga att det är... Men världens bästa FPS? Jag vet inte. Kanske? Jag spelar inte FPS så mycket. Snyggt var det dock.

Långa arbetsdagar

2008-11-13T23:39:00.002+01:00

Jag tog på mig att jobba lite mer... Jo, från två olika klienter. Magnum PI på den ena och Star Trek på den andra. Star Treken är snart slut på den ena förresten. Vad blir det då?

Hur som helst, jag ville hålla samma arbetstempo med primärklienten och göra Magnum på sidan, men det medför att jag måste jobba mycket längre om dagarna...

Jag är så dålig på att gå upp på morgonen. Bara i tisdags steg jag upp i tid för att jag visste att jag skulle gå på dykningen. Då kunde jag sluta klockan 17, men jag hade ändå gjort för lite.

Det blir extrajobb i helgen. Imorgon ska jag göra ett 45 minuters avsnitt igen.

Blir glad när jag ser fakturorna, antar jag.

För jag vill bara spela Fallout 3.

Örebro

2008-11-05T00:33:00.001+01:00

Jaha, nu är resterande komponenter i Örebro enligt det kungliga postverket. I alla fall klockan 22.03. Vi får se om den kommer imorgon. Jag får ge mig till sängs och gå upp tidigare.

Lång historia kort

2008-11-05T00:14:00.003+01:00

1. Komplett.se skulle skicka hela sändelsen samtidigt.
2. Komplett.se skickar sändelsen i två paket.
3. Komplett.se skickar bara ett paket. Fråga mig inte varför.
4. Jag får bara avi för det första paket, men en faktura där det står att allting har skickats.
5. Jag hämtar ett chassi på hämtstället.
6. Var är min DATOR?

Nya uppdrag

2008-11-03T23:38:00.002+01:00

Ny månad, ny journal, nya uppdrag. Jag ser fler Deep Space 9 avsnitt och mer Doctor Who framför mig. Deep Space 9 är snart slut. Undrar vad TV4 science fiction ska sända istället? Enterprise? Farscape? (GIEF PLIZ!) Doctor who har...8 år kvar, för jag tror inte att de ska sända den nya serien på TV4 SF.

Fick ett intressant mail från ett annat företag som var intresserade av vad jag kunde göra för dem. Arvodet är lite lägre än min primäre klient, men jag behöver sprida ut mina ägg i flera korgar så att säga.

Ska också skicka alla verifikationer sen början till min bokföringskille. Jag vill att allt ska gå rätt till och har anlitat en billig firma som kan ta hand om mitt rätt enkla pappersarbete, men jag har slösat så mycket arbetstid på att försöka få rätsida på det och det har ändå blivit fel.

Hur som helst så går det åt rövigt mycket pengar till skatt och arbetsgivaravgifter. Man kan bara hoppas på att man betalar lite för mycket än lite för lite. Konsulter kanske ser dyra ut på pappret, men det är för att vi betalar allting själva.

Vad jag har gjort

2008-10-31T20:13:00.002+01:00

Andromeda: 5 avsnitt
Charlie Jade: 1 avsnitt
Cheaters: 1 avsnitt
Comedy Store: 1 avsnitt
Crusade: 2 avsnitt
Doctor Who: 36 avsnitt
Exposed!: 1 avsnitt
Lisa Williams: 1 avsnitt
Star Trek Deep Space 9: 13 avsnitt

Och filmerna: "Skuggan av ett mord" och "Happy Campers".

Jag drömde om Shane MacGowan

2008-10-30T21:40:00.002+01:00

Ni vet, fyllot i The Pogues. Ja, det har säkert nåt med att jag bara har lyssnat på The Pogues på sistone och det sista jag gjorde igår var att glo på Live videor på Youtube.

Drömmen då? Jag minns såklart inte så mycket, men bitar var att jag skulle sjunga i Pogues istället för Shane av nån anledning. Han var väl för full eller nåt.

Så jag drog väl av nåt... Sally McLennane eller nåt. Och i drömmen lät jag precis som Shane. Gubbfan kom med tandlös käft fram till mig efter låten och mumlade nåt om att det var skitbra (om han sa det på engelska eller svenska minns jag inte).

Så, nu ska jag spela lite mer Pogues i Audiosurf.

(63 TV-avsnitt och två filmer har jag översatt än så länge, sen i juni)

Det är aldrig enkelt (del 2)

2008-06-01T00:12:00.002+02:00

Dagen efter fredagen med alla problem, sov jag till elva eller så. Jag somnade kanske vid halv ett.

Inställningen var att köra en rensning av den bärbara. Det var hög tid i alla fall, för jag har inte gjort det sen jag köpte den.

Att köra en rensning, om ni inte visste det, tar lång tid. Det är som bäst ett halvdagsprojekt om allt går som det ska. Det gjorde det såklart inte.

Jag tänkte passa på att installera nya drivrutiner på grafikkortet (VARNING, VARNING!) när jag hade återinstallerat allt väsentligt. Jag visste att det inte släpps så mycket färska drivrutiner till Laptopkort från tillverkaren (i det här fallet Asus), men jag hittade i alla fall en lite nyare (från 2006 istället för 2005) på Asus hemsida som jag tänkte installera.

Jag vet hur man gör en grafikkortsinstallation, man avinstallerar alla drivrutiner man har, startar om och installerar de nya. Allt för att undvika konflikter.

När jag gjort allt det här, går det inte att göra någonting förutom att trycka på startknappen. Kan inte gå ut på Internet, det fryser. Kan inte ens komma åt bildskärmsegenskaperna, det fryser. Jag försöker med felsäkert läge och avinstallerar, men sen snear det i alla fall. Självklart är det EFTER jag gjort alla säkerhetsuppdateringar och antivirusprogram (Allting tog fyra timmar).

Blä. Jag får börja om. Blä. Fyra timmars arbete åt helvete.

Andra gången om är jag försiktigare och skapar återställningspunkter efter varje grej är färdig så jag kan gå tillbaka om något går åt helvete. Den här gången har jag hittat en sida som möjliggör installation av Forceware (Nvidias drivrutiner för stationära datorer) på min bärbara. Och, succé! Det gick! Nu har jag drivrutiner från 2007 istället. Mycket bättre. Tror jag. Jag har inte testat något spel ännu.

Anyway (HUR SOM HELST!) funkar mitt program för undertextning efter rensningen. Det var antagligen någon codeckonflikt någonstans. Jag fick också tips om ett kompatibelt codecpack från Magistern på Ordkedjan. Sweet!
(Jag menar, SCHYSST, BRA!)

Det är självklart inte slut där.

Minns ni från förra inlägget att jag flera veckor tidigare hade köpt ett externt numeriskt tangentbord eftersom de knapparna används för att navigera och styra undertextningsprogrammet?

Det funkar inte. Eller, jo det gör det, men det går inte att skriva samtidigt (vilket man måste kunna). Programmet aktiverar Numlock hela tiden, vilket gör att ett antal knappars sekundära funktioner är aktiva hela tiden. En massa bokstäver som inte funkar, helt enkelt.

Så, nu.

Tangentbord behöver inte vara så dyra, men det som jag har måste vara standard (så att jag inte snubblar på en massa knäppa tangenter) och det måste vara USB.

Ska jag ha:

Logitech Deluxe 250
eller
Logitech Deluxe 350

De andra på Webhallen är för dyra eller felkonfigurerade. Jag övervägde det vikbara tangentbordet, men jag kommer antagligen ha tangentbordet i knät och då kan det inte vara ostadigt.

Det är aldrig enkelt (del 1)

2008-05-31T23:46:00.003+02:00

It's never simple, sa Dylan i teasern på Andromeda-episoden jag översatte. (Dylan Hunt, Kevin Sorbo alltså, ingen annan)

Och det är det aldrig.

Min vision har ju varit, konstant, att jag ska kunna jobba med min bärbara. Mobilt och bra. Kan flytta mig och ändå jobba. Det enda som behövs är en bredbandsuppkoppling (men bara för transport) och ett fungerande tangentbord på den.

Jag fick tidigt reda på att man måste ha ett fungerande numeriskt tangentbord på den dator man ska jobba med. Inga problem, tänkte jag och köpte ett externt numeriskt tangentbord för att kunna styra bilderna i programmet jag använder. So far so good... (GAH, jag menar: "Än så länge går det bra", eller bara "Än så länge så...")
Jag återkommer till det här med tangentbordet i del två.

Snabbspola till igår, då jag tänkte ladda ner nästa uppdrag och konvertera det så jag kan köra det på den bärbara. Installerar Filezilla (mitt FTP-program) och laddar ner filen. När den är nere (FÄRDIG ELLER NEDLADDAD, DITT MÖG!) märker jag att den går fruktansvärt trög i vändningarna när man sitter och pusslar bildrutor i programmet. Det är inte acceptabelt, men som tur är, kan jag konvertera den till MPEG-1 (mindre komprimerat, mer lätthanterligt).

14 minuter senare (det tar en stund) kör jag igång den i programmet och den vägrar. Den bara hoppar upp till första insättningen (undertextningstillfället) och vägrar starta. Nu svettas jag och inte bara pga. (PÅ GRUND AV, FÖRKORTNINGAR ÄR FÖRBJUDNA) värmen utan för att jag kanske inte kan jobba på den bärbara. Vad är det som är fel? Blev det fel i konverteringen? Konverterar om (VAR FAN ÄR PRONOMET, DIN IDIOT?!) och felet kvarstår.

Avinstallerar mitt codec (CCCP, som har varit det paket som orsakat minst problem), men problem kvarstår.

Kör Gspot på filen. Den har MPEG-1, som alla datorer kan spela upp. Det står att codec är installerad för den...

Försöker konvertera om filen till MP4 i VirtualDub. Problemet kvarstår.

Kör CCCPs "Insurgent" som kollar vad man har för codec-paket installerat. Trots att jag avinstallerat CCCP och ingen mapp finns kvar, står det att det fortfarande är kvar.

Fan. Halvångest. Det är exakt samma problem på den stationära datorn också. Helångest. Fan.

Det lutar åt att jag måste köra rensning på den bärbara. Men inte på fredag.

Tror ni inte att jag DRÖMMER om att allting funkar perfekt på natten sen. Sov dock mycket bättre än vad jag trodde att jag skulle göra.

Första jobbet

2008-05-30T19:01:00.002+02:00

Jag har då idag avslutat första jobbet på Ordkedjan. Jag satt i två dagar och undertextade och översatte ett avsnitt av Andromeda. Så om och när ni ser på TV4 Science Fiction på episod 3, säsong 4, så är det min textning ni ser.

Har försökt hela veckan att registrera min firma, Sub Scriptum, och nu är det ivägskickat. Jag ska bara betala 1000 spänn för namnregistreringen och sen är det klart förhoppningsvis. Det här blir spännande.

Killen på Ordkedjan var i alla fall nöjd med min insats under de här fyra veckorna. Jag är inte perfekt ännu, men han upplyste mig att han hade nobbat tre andra under den tid jag varit på plats så någon tröskel lyckades jag nog ta mig över i alla fall.

Anyway. Det där Andromeda-avsnittet gav ungefär 2000 spänn, men hälften ryker i avgifter och skatter. De närmaste veckorna ska jag få upp farten ordentligt, så jag kan göra fler minuter om dagen, då jag får betalt per översatt minut.

Men nästa vecka blir det inget jobb för jag ska på SWIDEN RAWK!

Vi har...

2008-05-26T20:19:00.003+02:00

Textnisse (från Pappa)
Field Texting (Från Liebling)
ModSub (från mig)
Nerdy Subtitles (från mig)
Deep Thought Text 5 (Nyss, från mig)
Transl8er/Trans later (Nån, Liebling?)
skrivihopnu.jakob (Från Peo)
Underskriften (från mig)

eller...

This just in:

Sub Scriptum (istället för Post Scriptum)

Företag

2008-05-22T19:04:00.002+02:00

Jag har under de senaste tre veckorna suttit på öfvre östermalm och tränats i undertextning/översättning på Ordkedjan då de tycker att jag skulle passa som det.

Jobbet i sig är frilansjobb, med allt vad det innebär, F-skattesedel och sånt. Jag kan jobba där jag har dator och bredbandsuppkoppling, så det är najs.

Vet dock inte vad mitt företag ska heta. Någon som har förslag?

I CAAAAST YOUUUU OUT!

2008-04-27T12:13:00.002+02:00

Efter två-tre dagars eskalerande, tryckande smärta i vänsterörat gick jag till Skärholmens närakut imorse. Det ÄR en örininflammation och den gör ont som FAN. Den trevligt doktorn gjorde det vanliga klämmandet och tittandet i halsen och så, men det var först när han kom till öronen som det liksom stod klart.

Så jag fick ett recept på Amimox, 20 tabletter, tio dagar. Hoppas det tar verkning fort för det här är fan inte skönt.

MEN NU SKA NI DÖ, BAKTERIEJÄVLAR!

Det är så här det känns

2008-04-25T10:47:00.002+02:00

Jag har nu i drygt 16 timmar legat till sängs och varit helt däckad. Igår, torsdag, var det tänkt att jag skulle på Derbyt med brorsan, men jag kunde knappt röra mig. Jag försökte gå upp på eftermiddagen, satt lite vid datorn, men sen hade jag sån frossa att jag knappt orkade lyfta huvudet från bordet. Gick och lade mig vid 17 och sov.

Jag vaknade givetvis under natten, badandes i svett. Det kändes som världens värsta bakfylla. Bara att öppna ögonen framkallade yrsel. Runt 03 hade jag sinnesnärvaro nog att ta av mig lite kläder. Kunde sen inte somna så jag tittade lite på natt-TV och läste Herman Hedning. Efter tre identiska Rapport-sändningar tröttnade jag och släckte. Sov till klockan 09 ungefär.

När jag är sjuk (jag misstänker att jag har influensa) tappar jag all aptit. Det märktes tydligt nu. Jag hade ätit kanske tre skedar gröt i torsdags eftermiddag och jag hade inte lust att äta förrän det gjorde ont i magen. Självklart smakar det ingenting heller. Jag tog smörgåsar idag. Kände verkligen inte för gröt. Påminde för mycket om det som jag hostar upp.

Kroppen känns fortfarande helt distanserad, min högra hand är nästan helt avdomnad, mitt huvud spränger, jag tror jag dragit på mig en öroninflammation och jag känner mig 70 år gammal.

Jag antar att ni hört det där om att tjejer sköter sin vardag trots att de är helt sjuka, slänger i sig ett par alvedon och sen går allt fine and dandy i alla fall. Jag har fått det här av min mamma, som nu också ligger inne på sitt snart tredje dygn av exakt samma symtom. Om ni inte känner min mamma, så ska ni veta att hon är urtypen för "sköta vardagen trots sjukdom", vafan, även fast hon är helt däckad hon med, så har hon tvättat idag.

Min poäng är att om vilken annan tjej som helst hade haft den här flunsan, hade de också varit däckade.

Perssons Pack spelar in nytt

2008-04-24T02:01:00.002+02:00

Varför kom inte det här till min fucking kännedom?

"Perssons vadå?"

Per Persson, en av Sveriges absolut bästa låtskrivare och författare har varit en del av mitt liv ända sen före tonåren, då mina syskon lyssnade en del på dem. Packet har alltid funnits i bilen på långa resor till landställen och liknande, jag kan i princip alla texter utantill när jag hör dem och jag ryser av välbehag när jag hör dem igen. Musikstilen är rock med lite folkmusiksinfluenser, men inbegriper även country, men också pop. De hade några hits i början av 90-talet, den kändaste torde vara "1000 dagar härifrån" som Per Persson sjöng tillsammans med Jakob Hellman.

(Om ni vill att någon kreddigare än jag ska säga att Per Persson är en av landets bästa låtskrivare så säger Lars Winnerbäck det i sin biografi på sin hemsida)

Ok, en låt analyserad blir det.
Nu har pojken blivit kär: (Transkriberad av mig, det kan vara några fel)
Album: Kanoner och små, små saker (1990)
Text: Per Persson

Bortom de blå bergen finns en liten stad
gå en kilometer så hittar du ett hav
Där blåsten pinar ut varje uns av vett en vuxen man kan ha

Själv stod jag där i våras med fickan fylld av skrot
med svart färg i mitt sinne och slipstenskedjad fot
och lukten i min näsa, den som andra kallat frisk, den bär jag kvar

Det kanske kallas feghet, det kanske kallas mod
eller vanlig simpel dumhet jag kände där jag stod
men tändsticksbenen skulle nog få knalla med mig runt ett bra tag till

Så vattnet fick den äran att svälja all min skrot
Det plaska' till runt stenen när ytan tog emot
efter två-tre dar så träffa' jag en flicka underbar
som viska' mig i örat, "Jag har själv gjort likadant"

Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

Hela första versen och refrängen handlar om hur huvudpersonen ifråga backat iväg från ett självmord, bedrägligt i början med en naturbeskrivning för att sedan pang på gå in på detaljer om hur han hade tänkt att dränka sig i stupen nedanför. Det är i alla fall så jag tolkar det. Han träffar senare en flicka som har gjort likadant, känslor spirar. Ni får tänka att Persson börjar att sjunga lugnt och sävligt, men går upp i intensivitet ju närmare refrängen han kommer. Sista strofen skriker han nästan sina sönderrökta lungor ur bröstet för att sedan knoppa av med den koncisa refrängen.

Hon sa att hon kom hit in till stan för länge sen
vart klädd i italienskt, men där inne blev hon bränd
Efter fyra år i leran låg hon längs med den nivå där andra går

Då kröp hon ut till havet där stupen är som högst
för att tvätta av sig livet, men då hörde hon en röst
"Flicka, ta dig samman, du är aldrig så ensam som du tror"

Veckan efter gick hon nerför vägen där hon bor
och stötte på en pojke som kunde vart en bror
han halta' vägen fram, han hade kedjeformat sår runt höger fot

Så du som nu har lyssnat och tycker du är smart
Lova mig att aldrig dra på mun åt en kamrat
som har knackat på hos djävulen, men sen gått därifrån
han har rätt att bli förälskad och lalla som ett fån

Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

Ja, låt mig säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

I andra delen kommer anledningen fram i slutet, där Persson återigen tar i allt vad han har. Anledningen till självmordet (bl.a.) är olycklig kärlek, ett av Perssons signum (de bästa låtarna handlar om det). Kvinnan han träffat råkade ut för ungefär samma sak, om än lite annorlunda. Hon drivs till sitt eget självmord när hon inte tror att hon kan nå längre ner, men hon stoppas av något (någon?) i sista sekund. Jag antar att "pojken som kunde vart en bror" blev hennes ankare till en dräglig närvaro, men det är otydligt vad han representerar.

Den sista, starkaste strofen träffar mig rätt i hjärtat var gång (har fetstilat den). Persson uppmanar dig, som lyssnare, att aldrig håna eller förlöjliga någons olycka, i det här fallet självmord. Att "knacka på hos djävulen" och att sen gå därifrån är svårt, för att inte säga näst på omöjligt. Man kan bli så olyckligt kär att livet inte känns värt att leva, men i slutändan kan man hitta kraften att leva vidare och till och med se ljuset i tunneln.

Och nu ska alltså Packet (nästan hela orginalsättningen) spela in nytt material. Den senaste plattan kom 1995 för i helvete! Jag väntar med spänning.

På natten

2008-04-16T12:33:00.003+02:00

Det började när jag gick upp på en parkering utanför där jag bor. Bredvid några bilar, vid ett staket, stod ett antal hundar kopplade, samt att det låg några hundvalpar i lådor bredvid. De var helt tysta.

Jag gick upp till en av lådorna och tog upp en valp som låg där i. Den verkade drogad på något sätt. I ögonvrån såg jag att bilen som stod närmast hade minst en hund i baksätet. Vad skulle de ha alla hundar till? Valpen gnydde till och jag gick tillbaka till lådan där jag hittade den. Varför? Jag var rädd. Rädd att någon skulle upptäcka mig.

Knappt har jag hunnit lämna tillbaks valpen förrän jag fick kontakt med en av dem. Han kom upp till mig och ställde några frågor om "dekadens", "kontakt med sin inre best" eller liknande. Jag lyssnade inte så noga. "Hundkamper är ingenting", säger han. "Det bästa som finns är när man hittar ett skjul som det här, låser in alla hundar och tänder på. Det finns inget bättre".

Jag blev fullständigt avdomnad av chock, hur fan hamnade jag här? Jag nickade neutralt, men inombords skälver jag av både ilska och rädsla. Det var för många där för att visa någon som helst misstänksamhet, så jag drog mig åt sidan och försvann i riktning mot vägen till huset där jag bodde.

På vägen tillbaka, fick jag för mig att lägga en plastbeklädd stålkabel i mitten av vägen, men när det inte gick att få den rak, gick jag därifrån.

Väl hemma märkte jag att något inte stod riktigt rätt till. För det första, det var människor på framsidan som grävde upp bensindunkar och sen gav sig iväg precis därifrån jag kom. För det andra, folk kom som de ville in och ut genom vårt cykelgarage. De hade nycklar. Jag blev rosenrasande och gick runt och skrek runt till alla att ge fan i att gå in i mitt hus och ge fan i att gräva upp bensindunkar från vår gräsmatta. De blev inte upprörda, men de hajade vinken. De tog sina saker och lämnade mig. Under tiden hade jag fått tag i en stor påk av något slag. Jag kände på mig att nu skulle det hela ta hus i helvete när de depraverade skitstövlarna inte hade mitt hus som lagringslokal längre. Min puls steg.

Jag vaknade.

Det är tredje drömmen på väldigt kort tid som utspelar sig i mitt gamla hus. Det är också en lång dröm i raden där jag blir förbannad av orättvisor och tar till våld (eller vill ta till våld) för att lösa det. Början av drömmen var läskig, som i att jag var rädd när jag vaknade, men sen övergick rädslan i ilska, mest riktad åt de som ville låsa in hundar i skjul och tända på bara för att få höra dem skrika. Så jävla hemskt. Undrar varför jag reagerar på det?

Sweden Rock-båten och Tech Noir

2008-03-30T20:26:00.002+02:00

I torsdags åkte jag, Love och Anders iväg på Sweden Rock-båten. Vi hade B-hytt, lönepengar, bandare och Municipal Waste. Vi var glada i hågen som inte ens ett datorfel vid incheckningen kunde sänka. Efter hytthittadet, flängde vi till buffén. Vi åt, åt, åt och sen åt vi lite till. Anders var buffé-virgin, men Love och jag krängde vant i oss allting vi tog. Förutom tredje tallriken på min sida då. Heh, gratis mellan Lapin Kulta ingick också (och två flaskor vin, men de rörde vi inte). Allting slank ner fiiiint. Sen gick vi till Taxfreen och köpte ÖL! (och Minttu 50%). Därefter lämpade vi grejer i hytten, ställde upp dörren, knäckte de första kalla och satte på bandaren.

Sen är det lite dimmigt...

Nej, men vi träffade lite bekanta, Anders och jag gick och såg lite på Crazy Lixx och sen såg vi allihopa Amon Amarth till allas stora glädje. Jag hade väldigt ont i nacken dagen efter. Efter konserten drog vi upp på något av golven där de körde musik högt och trevligt. Och så drack vi mer öl. Någon gång runt fyra på morgonen tyckte jag att jag skulle leta upp Anders som hade försvunnit tidigare. Hittade honom ute i nödutgångstrappan där han hulkade lite lätt. Vi drog till hytten och somnade på stuberten. Love kom väl lite senare, antar jag, men han lyckades lägga sig i överslafen också. Jag var väldigt bakis dagen efter, och en vibrerande, gungande båt var inte så bra för den. Satt mest och tittade ner i händerna under fredagen.

Vi kom i alla fall fram ok, jag åkte hem och sunkade resten av kvällen, var som skrivet, mycket bakis. Det gick över till lördagen dock, vilket var skönt.

Jag sov så länge jag vågade på lördagen och masade mig till Rebecka på kvällen någonstans. Vi förfestade glatt och lustigt och sen var det dags för Tech Noir för fyrtioelfte gången. Jag hade inte varit ute på nästan ett halvår känns det som, eftersom jag inte haft råd att gå in och dessutom ha kul där inne, men nu var det dags. Det märks att man blir äldre när ration Nya Fejs/Gamla fejs är närmare 70/30 än 10/90 som det var för några år sen, men vafan, det är bra att det fortfarande är så spritt i åldrarna. Jag hade kul i alla fall. Sen blev det sommartid och vi skuttade hemåt.

Men MEN! SL hade tydligen bestämt sig för att vara överjävliga i år och gå stenhårt på sommartiden direkt. De skippade helt enkelt en timmes avgångar och stängde slussen så vi fick GÅ till medis/folkungagatan för att ta nattbussen. Aja, den kom relativt fort, men det blev sent, så sent i säng.

Tre Koppar te

2008-03-19T23:58:00.002+01:00

Har hällt i mig tre koppar te under kvällens lopp och är därför väldigt tillfreds. Sen jag började jobba på fiket dricker jag mer kaffe än förut. Bestämde mig dock förra veckan att inte ta något den gången och inte den här måndagen heller. Jag ahr nu gått 10 dagar utan kaffe utan några negativa effekter, mer än att jag saknar min latte. Te är också gott, men det är koffein (tein?) i det också, men inte lika mycket.

Jag har ett övergripande mål med lönen det här halvåret. I sommar ska jag ha råd att köpa en ny PC. Efter att min käresta köpte ny (det har dock inte gått helt smärtfritt, men vafan, PC-datorer går nästan aldrig smärtfritt) för endast 7000 kronor (eller så) hade jag tänkt att det ska nog gå bra att köpa en ny, härlig dator i sommar också. Förhoppningsvis. Varför? Jag vill kunna lira Fallout 3 när det släpps. Den här datorn funkar alldeles utmärkt för att vara nästan fyra år gammal, men jag har slutat köpa spel till den. De nya spelen jag har, går knappt att spela.

Med lite tur kan jag kannibalisera den här datorn på saker till den nya datorn, såsom Hårddisk, DVD och brännare. Jag har också innestående julklapp från min syster och svåger att bidra med komponent till datorn. Skärm behöver jag inte köpa heller, då den jag har funkar alldeles utmärkt.

Rensning och Lok

2008-03-15T14:58:00.002+01:00

Igår fick jag tipset att söka lokförarutbildning. Det lät bättre och roligare än vad jag gör just nu, så visst, det skulle jag göra. Jag fick dock klart för mig att jag behövde skicka in mina slutbetygskopior från gymnasiet med ansökan. Var de befann sig hade jag ingen aning. I datorrummet, där jag har allt som har med skola att göra, ligger allting i fina oorganiserade högar i hyllorna. Det var bara att hugga i och rensa bland gamla papper också. I slutändan blev det bara en OBS-kasse med gamla kompendium, tentor, anteckningsblock och essäer som jag haft under min högskoleutbildning. Det enda jag behöll var en gammal tenta i Argumentationsanalys som jag skrev väldigt bra i. Kul att läsa igenom.

Nu ska jag bara skicka ansökan, de vill ha alla betyg och ett personligt brev med ansökan också. Hatar verkligen att skriva personliga brev, för hur personligt vill de ha egentligen? Jag ringde och frågade kontaktpersonen och hon sa naturligtvis att i det personliga brevet ska man berätta om vem man är. Suck. Anyway. Hoppas det löser sig.

Jävlaskithelvetesförkylning

2008-03-12T21:31:00.002+01:00

Alltså, när man jobbar i serviceyrken som mitt, möter man sjuka människor varje dag.

(Bra med två datorer, då kan jag skriva en mening medan datorn i spelar i Heroes.)

Från att ha gått till att ha en förkylning i halvåret har jag nu en varannan månad, ungefär.

(Än så länge går det bra, men jag tar alltid för lång tid på mig när det är mitt drag)

Det räcker med att gnugga sig i ögonen vid fel tillfälle så har man fått något nytt viruskluster.

(Det är jättespännande, jag lovar)

Vanligtvis brukar jag ha det jobbigt i 3 dagar ungefär. Denna gång har jag varit obekvämt sjuk i nästan två veckor. Skitjobbigt.

(Necropolis är roligast att spela)

Jag tar esberitox för att lindra och det gör det, men jag saknar mina dayquil, som tog slut förra veckan.

(Man kan liksom inte slita sig)

Näshålan mår inte så bra av att snyta mig konstant och jag har blödit näsblod flera gånger. Det är jobbigt att träna i detta tillstånd, då man varken är frisk eller sjuk.

Jobbsök och Katt

2008-03-11T13:54:00.000+01:00

Jag uppdaterade inte bloggen för jag ville inte fortsätta med det förrän jag hade fått ordning på saker och ting efter hemkomsten från Kanada. Det inkluderade (och inkluderar) följande:

Skaffa jobb,

Skaffa lägenhet och

Skaffa körkort

Success, almost nil. Jag jobbar deltid på Javasavi Café i Årsta och söker jobb resten av tiden. Jag har kommit med i agenturerna Synk Casting och Eloita, men har inte hört ett pip från dem ännu. I övrigt har jag först och främst sökt olika testarjobb (för att använda min erfarenhet från Kanada) och dessutom varit på ett par intervjuer för sådana jobb, men har inte fått dem i slutändan. Jag har sökt lägenheter via min bostadsförening, men än så länge har jag som bäst kommit plats 3 i kön efter visning. Jag har skaffat nytt körkortstillstånd och gjort teoriprovet, vilket jag klarade, men inte kört så mycket hemma.

I övrigt har jag försökt hålla mig i form, tränat och undervisat fridyknin och lite annat smått och gott.

Här är min katt mellan mina fötter!

AudioSurf

2008-03-09T22:22:00.000+01:00

Jag sitter alltid och lyssnar på musik när jag spelar pusselspel eller liknande. Musiken som hänger med i spelet är oftast som mest tolerabel, men efter några timmars spelande har man tröttnat på samma slinga om och om igen. Då går man in i alternativen, drar ner musikens volym till noll och drar igång en skiva via valfri mediaspelare. Jag använder Winamp. Det har gått så långt att vissa spel associeras med de pusselspel jag spelar. Till exempel associerar jag Celtic Frost med Chuzzle.

Då och då har det kommit små tankar upp i huvudet att det vore så ballt att ha ett pusselspel som på något sätt använde bakgrundsmusiken aktivt till att skapa pussel. För 100 år sen fanns det ett datorspel som använde din egen hårddisks katalogstruktur för att skapa banor i ett action-spel (där man såklart spelade ett anti-virusprogram som åkte runt och utrotade datavirus), men än så länge hade jag inte hittat något liknande spel för ens egen musik.

Genom forumet jag hänger på, fick jag reda på AudioSurf. Du väljer svårighetsgrad, spelsätt och sen en av dina egna låtar och sen skapas en åkbana som baseras på hur låten är. Är låten långsam, kör din farkost i uppförsbacke och inte allt för fort, går låten fort, är det nerförsbacke och kurvigt. Backar, gupp och kurvor avspeglas direkt i hur banan formas.

Vad går det då ut på? Likt många andra pusselspel ska man placera färgade klossar (sk. "bilar" i det här spelet) i ett litet rutsystem som hela tiden syns på de tre (eller fem) filer som din farkost åker framåt i. Spelets femton olika "karaktärer" bidrar till ett mångsidigt spelande. Varje karaktär har olika förmågor på banan, där du själv snart märker vilken du föredrar. När du "plockar" en bil, läggs färgen så långt ner den kan i nätet framför dig. Bildar du grupper med 3 eller fler färger försvinner de likt en rad i tetris, men är du snabb och taktisk nog, kan du bygga större kluster än så och det ger mer poäng. Självklart får du också ett antal bonusar och medaljer beroende på hur skicklig du är. Ditt resultat laddas sedan upp på Ausiosurfs och du kan se hur bra du är jämför med de andra.

Spelet är sjukt beroendeframkallande. När jag började spelade jag låt efter låt, utan att ens bry mig att stanna kvar. Att hela tiden undra; "undra hur den här låten blir, undrar om den är svår" eller liknande höll mig kvar i flera timmar. Själv har jag fastnat för karaktären "Mono", där man har en färg att plocka och en färg (grå) att undvika. Klarar man en bana (sång, alltså) får man en stor bonus, vilket ofta skjuter poängen i höjden, men det gäller att vara kvick i handleden då.

Inga nackdelar? Spelet är inte helt optimerat ännu, men det uppdateras minst en gång i veckan (via Steam), så förr eller senare är det nog helt balanserat. Personligen, har jag fått väldigt stela nack- och ryggmuskler av det konstanta handledsvickandet, men stretchar man noggrant och inte sitter i timtal som jag har gjort utan andra rörelser, slipper man nog det.

Det är inte överdrivet dyrt heller, står man ut med att punga ut ungefär 75 spänn, så är det väldigt mycket spel för pengarna. I övrigt måste man ha ett fungerande Steam-konto för att kunna köra spelet, men det fungerar utan problem på min burk.

Jag ÅKER idag

2007-06-16T17:50:00.000+02:00

Det är ungefä 3 timmar kvar tills min kollega (fd) kommer hit och ska ge mig skjuts till flygplatsen. Sen väntar en lång resa, som jag planerar att sova så mycket jag kan igenom.

För övrigt är jag skitnervös. Hoppas att allting går som det ska på flygplatsen, hoppas jag inte glömt något. Hoppas att mina väskor inte väger för mycket. Hoppas att planet inte kraschar. Hoppas väldigt mycket.

Jag ska nu äta upp det som går att äta upp i skafferiet. Resten lämnar jag kvar. Jag tror att det var nyttigt för min garderob, det här, lämnar kvar en massa slitna och alldeles för använda kläder, som egentligen borde ha kastats för länge sen.

Hoppas det är skönare väder i Sverige. Här är det exakt likadant väder som det var när vi kom hit för 362 dagar sen. Varmt, halvdisigt och kvavt. Coincidence? I think not. Jag är i alla fall inte förkyld.

Jag kommer inte sakna jobbet (kanske i dess bästa stunder, men inte annars) utan arbetskamraterna. Folket här har alla något gemensamt, men vi är så väldigt olika. Alla är i samma sits, alla vet vad de ska göra. Harmoni!

Men FAN vad skönt det ska bli att få höra svenska runt sig igen
FAN vad skönt det ska vara att få äta svenskt bröd igen
FAN vad skönt det ska bli att få åka hem!

Vadå? Det var bara en månad sen?

2007-06-05T02:29:00.000+02:00

Snart är det hemfärd.

Sen New York har jag börjat jobba med ett annat spel, och har dessutom börjat jogga på morgnarna istället för Orbitreken, det har gått bra, men mina fötter krånglar. Mina skor (som jag gått till och från jobbet i ett år) skaver tydligen på den mjuka huden precis under fotvalvet på höger sida, så jag fick skavsår efter 3 löpningar.

Plåstrade om och Väntade en dag så det fick läka. Dagen efter gick jag ut och sprang igen. (Om ni undrar så är det 35 minuter (nästan exakt) upp för backen och upp i bergen här) inga problem, men plåstret lossnade. Jahaapp, då blir det TEJPNING på måndag, tänkte jag.

Så på måndag morgon lägger jag ett lager tejp som plåster på området och så drar jag tejpen ett varv. Lite tight, tänker jag, men inte så mycket mer på det. Idag regnade det lite granna på morgonen, men det avskräcker inte MIG, haha! Ut och spring!

Tillbaks efter 30 minuter, hoppar in i duschen, gör frulle och går så småningom till jobbet. Jag märker såklart att tejpen är runt foten, men inget mer med det...

Runt halv-fem-fem sådär, så börjar jag märka att det svider lite under tejpen. Tänker att det är nog bäst att ta av tejpen innan jag går hem, så det inte blir värre av att gå... På toan står jag då och tar av mig tejpen, den sitter rätt bra.

Jag "plåster-rycker" av tejpen och när den går förbi yttre delen av foten så svider/smärtar det till ordentligt. Tänker inte så mycket på det heller utan kollar in området där skavsåret var. Lite lös hud, men annars ser det bra ut.

När jag ska sätta på mig strumpan igen, så ser jag att det har droppat två stora, mörka droppar blod på toalocket (ni som är infektionsrädda behöver inte vara oroliga, jag höll allting borta från ytan).

Vad i helvete, liksom? Jag tittar lite under foten och det smärtar till som fan. Rakt vid kanten av där tejpen har suttit är det en spricka eller ett skärsår, blodigt och jävligt. Jag torkar snabbt upp med toapapper och sätter tillbaka tejpen löst (för att inte slabba ner skon och strumpan) och haltar ut till "stämpelklockan" för att stämpla ut. Jag hinner få tag i någon som kan skjutsa hem mig så jag slapp i alla fall gå hem.

Hemma tvättade jag allting och lade på ett sårplåster istället (sånt som drar ihop kanterna. Det hela såg ut som att jag (med fuktig tejp och hud) hade pappers-skurit mig med tejpkanten under hela dagen så att sprickan/skärsåret uppkom. Nu hoppas jag bara att det sluter sig snabbt.

Summa summarum: Det är NÅGOT som inte vill att jag ska springa. I alla fall inte i de här skorna.

Sen New York har jag inte rakat mig heller, förrän i lördags då, så jag lägger upp lite foton på hur ett fyraveckors skägg ser ut på mig:

Var ju självklart tvungen att raka en Lemmy när det skulle av.

Mer Lemmy (eller Ralf Gyllenhammar om ni så vill)

Jag har en bild på sprickan också, om ni vill se den, men jag tror inte den bilden kommer bli lika populär.

Måndag - Mer Sightseeing, Tisdag - Hemfärd

2007-05-11T03:09:00.000+02:00

Två inlägg för ett, mest för att jag har varit vaken under båda dagarna.

Enligt pappa hade inget förutom mina inköp dragits från kortet, så det var inte stulet. Positivt.

Jag gick ner till Battery Park och tittade på Frihetsgudinnan och det gamla slottet som ligger där. Såg också resterna av globen som stod vid WTC som de har satt upp som ett temporärt minnesmärke. Tittade på lite street performance som var coolt.

Sen gick jag tillbaka till fotografen, jag var lite nyfiken hur bilderna blev från söndagen. Killen är väldigt duktig och fotografierna blev snygga. Jag hade tidigare tänkt att åka hem på tisdag morgon, men jag ville komma hem tidigare och det gick en nattbuss från Port Authority till Montreal, skönt, tänkte jag. Då kunde jag ju sova till gränsen åtminstone.

Det gjorde jag inte så bra.

Först: Bussen var PACKAD. Hade inte plats för någonting, kunde inte sträcka på benen eller något sånt.

Sen: Kunde inte hitta någon bekväm ställning för huvudet, vaknade av en värkande nacke hela tiden.

Sist: Bussen var överluftkonditionerad (eller bara dragig) så det var KALLT.

+ en massa andra saker som gjorde att jag är väldigt trött på tisdagen. Bl.a. att Vi stannade i Albany efter tre timmars färd för att vänta i en halvtimme (tanka, tror jag) och sen fick vi vänta vid gränsen (klockan 8 på morgonen) i 45 minuter... Och SEN när jag kom till Montreal vid halv tio så gick det ingen buss förrän klockan ett på eftermiddagen... ÖÖÖÖÖh....

Jag kom fram till Sainte-Adèle utan att ha sovit någonting på ungefär 48 timmar kändes det som. Det var inte så kul att gå upp på onsdagen kan jag säga.

Söndagen - Foto

2007-05-11T02:56:00.000+02:00

Söndagen var lite speciell, för jag hade kommit överens med en fotograf om att hjälpa honom (hålla reflektorer, rodda und so weiter) med en modellfotografering. Jag hängde med ner till Brooklyn, bar kameror och reflektorer och kollade på hur en modellfotografering gick till. Modellen blev fotograferad i olika outfits, för sin egen portfolio.

Detta tog hela dagen, modellen fick inget att äta eller dricka (ser bättre ut på bild), så vi tog våra måltider i skymundan för att han inte skulle bli frestad. När solljuset äntligen tog slut, så riggade vi lite lampor inomhus och tog ett set till, sen var det klart.

Efter att allting var undanplockat och städat i studion åkte vi in till Manhattan igen. Jag och fotografen tog en bit mat på Empire Diner, där jag tog en lammburgare med feta och friterade lökringar. Väldigt gott.

När jag skulle betala hittade jag inte mitt VISA-kort. Heh. Oj, panik. Lång historia kort. Tillbaks till fotografens lägenhet, ringde Handelsbanken och spärrade kortet, ringde morsan (som var hemma) och bad henne fråga pappa om han kunde kolla med Handelsbanken om det hade varit någon stor aktivitet på kontot (alltså, det var stulet) och sen skriva mejl till mig och rapportera. Kortet var spärrat och jag var för trött för att göra något annat, jag åkte tillbaka till vandrarhemmet och somnade.

Lördagen i NYC

2007-05-06T02:51:00.000+02:00

Upp och hoppa. Jag går upp vid åtta, ut på stan för klockan elva skulle jag klippa mig på en fancy salong hade jag bestämt. Jag släntrade ner till Central Park och tog lite bilder Sen åt jag Frulle. På ett ställe som hetter pick-a-bagel kunde man få vattenbaserad Havregrynsgröt. De hade russin och Valnötter också. Asså, amrisarna kan inte göra ordentlig havregrynsgröt... Inget salt, och de använder inte mjölk i den. Jag fick uppvärmd mjölk i ett glas bredvid som jag använde och fyllde på. Valnötterna var hela. Det gick ner, men det var inte så smakrikt om man så säger.

Jag tog lite mer bilder på byggnaderna och sen gick jag till salongen så jag var där i tid. Salongen var sådär "Sex and the City"-lyxig... Med tanke på att jag betalade närmare 500 spänn för det så var det väl ok. Plus att alla barberare var sådär gayigt excentriska hela bunten. "You'll gonna look fabulous!" "Oh my god, he has such long hair!" och så vidare.

Efter klippningen (som de la i någon ridiculous sidbena med flufflugg, blurk) gick jag och shoppade lite kläder. H&M samt en sorts discount store som heter Century 21. De har alla möjliga märkeskläder där, En skitsnygg slips från Century 21 och en skjorta från H&M blev det. Ja, H&M, men vafan, det var trevligt. Det hela tog ett tag, men slipsen är skitsnygg. Jag fick också en liten blick på Ground Zero, Century 21 ligger precis bredvid. Sen gick jag till The Pump som jag hade hört talas om, där man inte KAN äta något onyttigt. Jag fick någon slags omelettrulle med kycklingbröst som smakade helt ok, om än lite fattigt, men nyttigt och mättande var det i alla fall.

Jag lallade runt lite till i det stora äpplet under dagen och kvällen och när det blev mörkt och mina fötter inte pallade mer, åkte jag med tunnelbana tillbaka till Vandrarhemmet där jag däckade totalt, igen. New York är en väldigt omtumlande stad

Fredagen dårå

2007-05-06T02:39:00.000+02:00

Jag gick upp klockan 5 på fredag och masade mig till busstationen vid Brunet. Det var en aaaaningen för kyligt för det jag hade på mig men jag kom iväg ok i alla fall. Jag var ju orolig att jag skulle missa bussen till New York, men det gick alldeles utmärkt. Kunde inte sova på nästan hela resan, men den var tråååkig... Väldigt tråkigt landskap. Däremot var det rätt coolt (och började bli lätt surrealistiskt) att åka in i New York och se hela Manhattan Skyline när vi kom in från Jersey.

När man kommer fram till Port Authority så är det stort, kvällsljummet och bullrigt, men jag masar mig upp till utgången och försöker få tag i en taxi. Man måste ju åka en yellow cab i New York. Det var lite knöligt, men till slut fick jag tag i en taxi. Innan dess hann jag höra två prata svenska som jag genast hälsade på.

Jag checkade in på Vandrarhemmet och installerade mig, tränade lite och sen däckade jag. Jag var otroligt trött och orkade inte göra någonting på kvällen.

Det var fredagen det, så här i efterhand var det den lugnaste dagen. =)

Framme!

2007-05-05T04:52:00.000+02:00

Antligen pa plats. Vandrarhemmet ar rent och personalen (den jag har sett) ar trevlig. Har inte hunnit se sa mycket av stan annu, men jag ska ta en liten kvallspromenad (om inte annat for lite att ata) och se om jag kan se Times Square. Men sen ar det sangen som galler. Det tog nastan 13 timmar att komma hit med start fran Sainte Adele. Inte forvanansvart var det nastan en timmes vantan vid amerikanska gransen.

Vi far se vad som hander imorgon, det ar inte riktigt bestamt annu. Jo, jag ska klippa mig, men det ar val det.

Resan ner var valdigt handelselos annars. Landskapet runt motorvagen var fruktansvart trakigt faktiskt. Skog, skog och lite mer skog.

Kortis innan jag däckar

2007-05-04T06:08:00.000+02:00

Om sisådär 5 timmar ska jag upp och göra mig redo för avfärd. Imorgon (idag) åker jag till New York. Jag kommer tillbaka på tisdag kväll.

Jag planerar att skaffa något slags telefonkort och ringa hem med jämna mellanrum så ni vet vad som händer och sånt. Mobiltelefon åker inte med, den har inget abbonemang.

Förhoppningsvis släpper de in mig i USA den här gången (PASSET ÄR NEDPACKAT!).

Jag hoppas på en händelserik lång weekend, gärnan utan missöden. Hah.

Datorn åker såklart inte med, men jag kanske lånar någons eller går på Internet-café eller nåt sånt.

300!

2007-04-15T18:54:00.000+02:00

Idag (söndag) har jag varit 300 dagar i Kanada, det är 63 dagar kvar, med andra ord. Pengar till flygbiljetten har fortfarande inte dragits, jag vet inte om jag ska ringa och tjata på dem igen att göra det... Grejen är väl att kortet som ska användas till betalning går ut den sista maj, så de måste ju dra pengarna innan dess, eller?

Igår stod jag en timme på Orbitreken, som nu fungerar fint igen. Att jag stod en timme tror jag beror på att jag inte dragit åt remmen ordentligt, så till i morgon ska jag dra åt den ordentligt så att det blir lite ansträngning.

Det är en arbetskamrat (polare, faktiskt) som har uttryckt intresse för att hänga med mig till New York. Då åker vi i hans blåa pickup hela vägen, det är lite bättre än Buss faktiskt. Han var inte säker ännu, han var tvungen att fundera på det. Jag åker i vilket fall som helst, men som sagt, det skulle förenkla en del saker.

Jag har förresten sett "300" om det är någon som undrar. Med tanke på rubriken. Ni vet. Jag tyckte den var bra.

Posten misshandlar!

2007-04-13T01:49:00.000+02:00

Paketet kom fram idag, det som mina päron skickade mig. Det var godis, lite tidningar (Stort tack för det, allt här är liksom sönderläst) en bok om New York (state!) och KY-guiden. Jag anar en liten vink där. (Får lägga till att jag fick rätt mycket ångest när jag skulle öppna den. Just nu känner jag inte alls för att plugga, men vi får se vad som händer.)

Ja, titeln ja... Heh, alla paket jag fått från Sverige (två stycken) har anlänt inplastade, för Kanadaposten har lyckats paja paketen varje gång. Innehållet har varit oskadat, men lådan från förra gången var tydligen tappad på hörnet (och väldigt tillknycklad) och den vadderade påsen som kom den här gången var uppriven så att vadderingen "rann" ut. Postiljonen på kontoret försökte ursäkta sig med att den var dåligt packad och att jag inte skulle komma med klagomål, men vafan, innehållet hade ju klarat sig och godiset var inte dåligt så.

Det kom också en påse från företaget som tillverkar min träningsmaskin, Orbitrek. För sisådär tre veckor sen pajade nämligen maskinen. Man ställer in motståndet genom att en rem dras åt runt ett hjul som man sen trampar fram. Denna rem slets av, pga av sunkig konstruktion, både hos hjulet och på remmen. Den förra höll i sex månader, så den här behöver bara hålla i två månader + en vecka till.

Morgonarna har varit mycket lättare under de tre veckorna som jag inte kunnat stå och trampa på maskinen, för jag behöver inte ha klockan på klockan sex. Men nu är det dags att börja med den goda vanan igen, sex dagar i veckan, 35 minuter varje morgon.

Flytta hem för att flytta bort

2007-03-29T13:55:00.000+02:00

Krönika på Aftonbladet

Jahaa? Så om jag inte har ett jobb när jag kommer hem, så måste jag flytta från Stockholm? ÖVER MIN DÖDA JÄVLA KROPP! SKITSAMHÄLLE!

Jag har inte hittat något jobb i Stockholm ännu, betyder det här, om jag anmäler mig som arbetslös när jag kommer hem, att jag måste söka jobb utanför Stockholm och kan tvingas flytta om jag hittar ett jobb utanför Stockholm? FYFAN, FYYYYFAN!

Utmanad!

2007-03-25T17:12:00.000+02:00

REGLER:

Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir ”tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren (max) sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar eller gästböcker för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag är väldigt blödig, gråter lätt vid sentimentala och sorgliga ögonblick i böcker, filmer, med mera.

2. Jag tycker inte om stora oproportionerliga ögon. Exempel: Soundgardens video: Black Hole Sun.

3. Jag gillar Pontus & Amerikanerna och mycket annan "snäll" musik.

4. Jag bröt ryggen 1998 och kan fortfarande gå, men en bit av en kota sticker ut ur ryggraden lite grand.

5. 2005 var jag krokimodell några gånger. Läraren tyckte jag var "lång och Schtåtlig, zom en Rriddare."

6. Min näsa är antingen konstant täppt (antingen ena eller andra näsborren) utan att vara förkyld och även snorig.

Jag utmanar: Xenona, Winterborn, Anx

Långpromenad

2007-03-25T01:16:00.000+01:00

I torsdags pajade min orbitrek, friktionsbandet har trasats sönder helt och det är längre inget motstånd på att trampa runt på den. Sålunda gick jag på en rask långpromenad upp i "bergen" här. Det finns gator överallt, men det är rätt bra "lyft" så det funkar. Jag laddade spelaren med Finntroll, Mustasch, Pontus & Amerikanerna, Hardcore Superstar och tog med mig kameran. Min promenad ska därmed sammanfattas med bilder. Utan kommentarer. De får ni, trogna läsare, stå för.

Oh, btw: Vägde mig när jag kom tillbaka. 71,5 kg nu.

Hela meningen med promenaden var alltså att få lite konditionsträning, det var väldigt uppfriskande, även om det var fortfarande lite för kallt för att gå utan vantar, så det var händerna i fickorna när det var nerför. Uppför blev det varmt rätt fort. Calle stod och rökte när jag kom hem, så han fick avsluta sviten. Ajusteja, jag drog ju såklart inte fram kameran förrän jag kommit en bit på väg, så bildserien börjar inte hemifrån utan en bit upp på kullen.

Matbloggens uppföljare: Dagblogg!

2007-03-14T22:53:00.000+01:00

06.00: Klockan ringer. Slår på Snooze.

06.09: Klockan ringer igen. Slår på Snooze.

06.18: Klockan ringer igen. Går upp.

06.25-07.00: Trampar på Orbitreken

07.00-07.05: Stretchar

07.05-07.30: Duschar, torkar mig och sätter på pastavatten.

07.30-07.45: Sitter på sängkanten, surfar, kollar mejl, nyheter och utetemperatur. Klär på mig

07.45-08.20: Äter frukost, kokar pasta, ordnar lunchpåsen.

08.20-08.25: Plockar undan frukosten, borstar tänderna

08.25-08.30: Klär på mig ytterkläder och väntar på Calle

08.30-08.56: Går till jobbet.

08.56-08.59: Klär av mig, tar på mig tofflorna, stämplar in, lämnar lunchpåsen i cafeterian, fyller muggen med vatten.

08.59-09.00: Tar mig till rummet där man ska testa.

09.00-10.30: Jobbar

10.30-10.45: Rast, äter mellanmål.

10.45-12.00: Jobbar

12.00-13.00: Lunch, snackar skit, kanske surfar lite på den gemensamma internetdatorn i spelrummet.

13.00-15.00: Jobbar

15.00-15.15: Rast, äter mellanmål

15.15-17.00: Jobbar

17.00-17.40: Stämplar ut, klär på mig, väntar på Calle (eller han på mig oftast) går hem.

17.40-18-19: Kommer hem, surfar planlöst.

18-19 - 19-20: Tränar

20.00: Äter och tittar på någon film/TV-serie på datorn.

22.00-23.00: Sängen. Sover sött och gott.

Nästa måndag

2007-03-14T12:55:00.000+01:00

Nu står temperaturen på min. -13 grader och maximum -1 grad, det är lite bättre än -20, kanske slipper byta jacka i alla fall.

Matblogg!

2007-03-14T01:11:00.000+01:00

Frukost: Havregrynsgröt med Kli, Russin, Havrenötter, honung och mjölk.

Mellanmål: en halv burk tonfisk med yoghurt. (Jag vet, det låter för jävligt, men det funkar faktiskt)

Lunch: Grillade kycklingbröst med Fullkornspasta och en avokado i + någon grönsak.

Mellanmål: Den andra halvan av Tonfiskburken

Middag: Ugnsgrillad Lax med fullkornspasta + 2 knäckebrödsmackor

Japp, mer än så blir det inte idag.

Säg den lycka som varar för evigt

2007-03-13T01:05:00.000+01:00

Ser redan nu att det blir kallare i helgen och mini-max temperaturen på måndag:

Min: -23
Max: -2

BLÄ!

BLÄ!

BLÄ!

Så jag får ha på mig en annan jacka i en vecka.

Äkta vårtecken

2007-03-12T22:50:00.000+01:00

Det är inte fåglar som kvittrar. (Det hörde jag i Januari, när det var -30)

Det är inte sol som skiner. (Det har det också gjort ett par gånger sen januari, fortfarande -30)

Det är inte snö som smälter. (Det kommer bara mer)

Det ultimata vårtecknet är att jag ska byta JACKA! Det är alldeles för varmt att ha min gröna skidjacka när jag går upp för backen. Idag hade jag den öppen och ingen halsduk, men jag var ändå för varm när jag kom hem.

Dessutom, vi behöver inte ha på värmen längre. NAJS!

-38!

2007-03-07T13:44:00.000+01:00

Snabbis nu på morgonen. Rekord i Temperatur här idag. -38 grader!!!!

Fyfan vad kallt, FYFAN vad kallt. Jag vill inte gå till jobbet idag... (Det gör jag ändå, men jag VILL inte)

Det töar

2007-03-04T22:22:00.000+01:00

Under fredag natt började det snöa, det fortsatte snöa ända tills igår. Säga vad man vill om Kanadansarna, men de har väldigt effektiva plogar. Man hinner inte ens säga snökaos, så är vägarna bara igen. Igår töade det väldigt mycket, så det rinner små ilar längs backen. Det ska tydligen komma kallare väder i början av nästa vecka, men nästa helg ska det tydligen regna.

Om något, så tyder mina senaste bloggar, att det enda intressanta här är vädret som ändras... Och det är det. Detta är verkligen staden/orten/byn där absolut ingenting händer.

Så jag går och räknar dagarna. Tick Tack...

Omelett!

2007-02-25T01:53:00.000+01:00

Först, måste jag skriva att ni som kommenterar: Kom tillbaka, för jag skriver svar på kommentarerna I kommentarerna. Heh.

Jag har gjort omelett till middag, styckad kyckling, lök och lite kryddor är det i den... och tre ägg.

Helgen har varit väldigt lugn än så länge. Dessvärre har vår Internet-router en förmåga att stänga av sig när det är som sämst. I förmiddags så hade jag dock tur, för jag lyckades fånga vår husvärd innan han gick iväg på ett tolvtimmars arbetspass!

Det är, enligt ryktesvägen, två veckor kvar på det projekt jag varit på sedan vi började i januari och nästa vecka kommer det att bli en del övertid. Halv sju vill de att man ska jobba till. Jag tar från dag till dag, så får vi se hur mycket jag orkar...

Te och brittiska deckare

2007-02-18T02:56:00.000+01:00

Jag fick några väldigt intensiva flashbacks ikväll när jag drack te. Earl Grey i samband med Brittiska deckare påminner mig väldigt mycket om Tännäs. Utsidan just nu är väldigt likt Tännäs också.

Vägen till jobbet är delvis på en sommarväg som inte är vinterunderhållen. Snön som har kommit den senaste veckan gör att jag verkligen "pulsar" till jobbet 1/3 av vägen. Aja, nästa vecka ska temperaturen krypa över nollan i en dag. Det ser jag fram emot.

Annars lunkar det på. Samma projekt, samma sak varje dag. Det börjar bli lite tradigt, men tiden går i alla fall framåt. Det hinner mörkna på vägen hem, men det är helt ljust när man kommer ut. Det är skönt. Det ska bli skönt att slippa skidmasken också. Men jag fryser röven av mig om jag inte har den på mig. Har blivit en aning känsligare för kyla av någon underlig anledning.

Just nu tittar jag på Life On Mars. Hörde att första säsongen kommit till Sverige nu. Andra säsongen har precis börjat, så den kan jag följa. Annars så har jag gett mig på Stephen Kings "Pestens tid". Har max SEX veckor på mig att läsa ut den, sen måste jag lämna tillbaka den till Biblioteket.

Träningen går bra också, har utökat orbitreken till 6 dagar i veckan, så jag känner att jag kan unna mig lite mer i matväg.

Annars ser jag fram emot våren... Vintern är tröttsam.

Vinterbild

2007-01-18T02:54:00.000+01:00

Vintern är här och med besked. Det är minst -20 grader ute... Eller vänta, jag kollar. -18 grader Celsius är det just nu, enligt hemsidan, men det är säkert kallare där jag är. Jag gick hem idag med Balaclavan OCH min jägarmössa + halsduk, så det var mest benen som frös. Imorgon blir det långkalsonger.

För några dagar sedan såg det ut så här (ni som läser bloggen känner igen motivet från i somras) på vägen till jobbet:

Skillnaden från den dagen är att floden är fryst nu också, men snön är ungefär lika tjock. Jag har krupit till korset och satt på värmen i vardagsrummet. Droppen rann över när jag satt och frös så mycket om fingrarna att jag inte kunde röra datormusen ordentligt. Jag stänger fortfarande av värmen när jag går och lägger mig dock. Det får kosta vad det kostar.

Inget nytt på jobbet, håller på med samma projekt som jag började med för två veckor sen. Vi har fått nya versioner som är stabilare och mer komplett, så testandet blir lite lättare. Det ser ut som jag kommer vara på det projektet en låååång tid.

Annars ser jag fram emot våren, jag har börjat planera och budgetera för min lilla långweekend till New York, som just nu ser ut att bli sista helgen i april. Ska bli ballt att se NYC i vårblom. Jag åker dit med en greyhound-buss hela vägen från Montreal, det tar sisådär 8-9 timmar.

Hemma sitter jag mest vid datorn, men jag har utökat min träning lite också. För närvarande står jag på min Orbi Trek (sån där som man trampar på samtidigt som man jobbar med armarna fram och tillbaka) 3 gånger i veckan, 35 minuter åt gången. Varje dag gör jag ett magprogram för magmusklerna (varje och varje dag, jag har sen en vecka gjort det varje dag) och varannan dag (den dag jag inte är på Orbi Treken) gör jag 3xMax långsamma, djupa armhävningar. Söndag: Ingen träning. Lägg till 2 x 30 minuters rask promenad varje dag till och från jobbet, så har man rätt bra energibalans. Min vikt har inte rört sig över 76 (förutom några dagar efter jul) sen typ, augusti.

Andra halvåret

2007-01-06T19:39:00.000+01:00

Första veckan på andra halvåret har gått relativt smidigt. Temperaturen smög (snarare sprang) upp över nollan igen och smälte bort ännu mer av det ganska tunna snölagret. Följaktligen klädde jag mig alldeles för varmt i torsdags och igår, kom hem aningens svettig. Men morgnarna är fortfarande kalla, så det kan fortfarande vara kallt. Här smyger solen ner runt kvart över 4, men det är redan några minuter senare än vad det var i december. Såg just att våra fönster är fria från kondens, det måste vara första gången på ett halvår som man kan se ut från våra fönster. Temperaturen måste verkligen ha stigit.

Har börjat på ett nytt projekt som redan är släppt och som nu ska portas till PC, det kraschar hela tiden, men det är ett bra soundtrack. (1970-talsfunk och rock) Vi kommer nog hålla på med det ett bra tag. Ingen övertid ännu, men det ser jag som positivt.

Jag fyller år på en tisdag i år, hela 25. Tänker inte nog skriva mer än så.

Annars lunkar det på som vanligt. Inget speciellt händer.

Sidospår: Cynism

2006-12-24T05:04:00.000+01:00

Kom över den här texten på ett forum; ett kedjebrev:

LÄS DETTA OCH LÅT DET SJUNKA IN. GÖR DÄREFTER ETT VAL. Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han mådde svarade han: "Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar". Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom:

"Hur lyckas du?"

Kalle svarade: "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör." Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.

"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag.

"Det är det", svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väjer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?"

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

"Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Kalle. "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva".

"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag.

Kalle fortsatte: "Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd.

I deras ögon stod skrivet: "Han är döende". Jag visste att jag måste göra något. "Vad gjorde du då?", frågade jag. "Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Kalle. Hon frågade om jag var allergisk mot något. "Ja", svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften". Genom deras skratt sa jag till dem: "Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död".

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.

"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga". Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som ni bekymrade er för igår.

Nu har ni två valmöjligheter:
1. Låtsas att ni aldrig har läst detta
2. eller vidarebefordra det till människor som ni bryr er om.

Jag svarade:

VARNING: Cyniskt babbel följer, läs på egen risk
Inspirerande text, jag tror dock bara att det är de mest viljestarka människor som kan leva så explicit som han "Kalle" gör.

Att vara mänsklig innebär också möjligheten att få vara som man vill. Att bara vara glad hela tiden innebär inte alltid att man har balans, för det har inte någon människa hela tiden, man har ups och man har downs och ibland så VILL man (man väljer) vara sur och få det ur sitt system. Det man KAN göra är att man inte låter detta gå ut över andra för mycket. En del människor är som de är, och det kan de inte välja, det finns människor som inte KAN välja, för de är sjuka eller genetiskt disponerade att inte kunna göra det.

Och btw, om alla gick runt och var sådär sockrigt optimistiska hela tiden, så skulle jag spy varannan minut av överdosen. Det kanske låter som jag tycker han har fel, men det är inte det, det är att det är så fruktansvärt omänskligt att sätta upp en sådan situation med denna "övermänsklighet", för det är det Kalle är, han är en övermänniska, och såna finns det inte. Ingen är perfekt.
Gör vad ni vill, bara det inte stör andra, så tycker jag.

Det hela verkar vara ett döljt missionsbudskap (blev extra tydligt med bibelcitatet längst ner) och det gör bara saken värre. Att det är höljt i riktigt sockrig superoptimism är lagom trevligt också.

Det är inte så enkelt att bara välja, sån där "svartvit" syn på det mänskliga psyket är tydligen väldigt populär...

I Donnie Darko (en bra, men konfunderande film) så spelar Patrick Swayze en månglare som reducerar alla mänskliga känslor till rädsla och kärlek... Hallå? Sen när är vi så outvecklade?
Sen så gillar jag inte kedjebrev.

Blä.

Ge mig en öl.

Resan till Niagara - Dag 3

2006-12-23T23:24:00.000+01:00

Hotellet var trevligt, men när man är förkyld så fryser man lättare, vilket jag gjorde och vaknade några gånger, var också väldigt pissnödig, men det lättade jag på också, drog på mig filten och somnade om.

Morgonen kom och det var en helt otrolig syn även på dagstid över niagara. Det kommer bilder senare.

Mamma undrade varför jag hade använt hudlotionen som balsam efter mitt bad från gårdagen... Jag tyckte den var lite konstig...

Vi åt frukost på Applebee's och jag saknade min gröt nästan... Det var gott ändå.

Vi hade, turistigt nog, bokat en bussresa i området med lite sightseeing.

I denna ordning for vi:
1. Table Rock - Precis ovanför fallet, så man kan se ner när vattnet åker över kanten
2. Carmelitiskt kloster med kristen souvenirshop.
3. Niagara-on-the-lake med gågata och turistfällor (det var trevligt, men en aning... krystat)
4. Welland Canal, där alla stora båtar dirigeras om till slussar så de kan passera fallen.
5. Chokladfabrik: HITTADE NATURGODIS, äntligen! Köpte Cashews i Vitmjölkchoklad, Paranötter i detsamma och russin i mjölkchoklad. Dyrt, men vafan, naturgodis!!! =)

Sen åkte vi i mörkret till Belleville, Ontario, där vi är nu, för den sista hotellvistelsen. Här hade de tillgång till Internet, så det är därför ni kan se den här uppdateringen nu. Vi åt god Indisk mat på restaurangen som ligger i samma byggnad (Kyckling Korma för mig, passar bra när man inte vill äta starkt).

Det börjar bli sent. Det kommer bilder till den här dagen också.

Resan till Niagara - Dag 1

2006-12-21T04:35:00.000+01:00

Idag var det första dagen på min semester. I måndags (18 december) så anlände mina föräldrar till Sainte-Adèle. Vi skulle nämligen tillbringa julen tillsammans. Jag såg fram emot både semestern och tillfället att träffa dem igen. Jag hade lätt föreslagit att vi kunde åka och se på niagarafallen, vilket inte ligger överdrivet långt bort från där jag bor. Dessutom så bilade ju de hit, så de har ju BIL. Härligt värre, faktiskt. Jag packade (och planerade) exakt ingenting på torsdagen. Jo, under middagen så sa Pappa: ”Du får inte glömma passet då, för vi åker genom staterna”. Nävisst, jag visste exakt var mitt pass var, i lådan med viktiga papper i köket. Jag dit och kontrollerade att passet låg där och lade sen ner det i lådan igen.

Kvällen fortskred med god mat, lite sen surfning och sen läsning (de tog med sig tidningar och rollspelsböcker). Morgonen därefter packade jag väskan med tre dagars ombyte, laddade mp3-spelaren med ny musik (Amon Amarth, bl.a.), packade ner datorn (sitter på motell i Trenton, Ontario just nu) och lite böcker. Mamma, pappa och jag sade adjö till Calle som skulle till Florida och mamma skämtade lite om till Calle att ”inte glömma passet”. Han sa att det har han kollat fem gånger, så det var tydligen bra. Vi åkte vid tiotiden i strålande solsken. Så fort bergen tog slut, tog vintern slut. Skorna åkte av i bilen och det var jazz, country och classic rock i radion. En ÄKTA amerikansk (kanadensisk, dårå) road trip. Det var hur mysigt som helst. Vi åt choklad, tog pisspauser, klagade på det tråkiga landskapet och kollade vägbeskrivningen till Canandaigua på vår Google map vägbeskrivning (väldigt akkurat förresten).

När vi närmade oss den amerikanska gränsen efter tre timmars körande så började mamma säga till pappa att de skulle ta fram passen. Jag inser direkt till min fulla förtvivlan att JAG (jagjagjagjagjag) hade glömt passet hemma. I den lådan med viktiga papper i köket. Jag tog aldrig upp det, tänkte inte på det när Calle blev påmind, och kommer inte ens på det förrän vi är framme vid gränsen! Vi får självKLART inte komma in i staterna. Vi blir kallade in på gränsstationen och jag får uppge min längd och vikt (Varför, kan man ju undra) eftersom de inte kan styrka mitt medborgarskap. Nåväl, tillbakaskickade till Kanada dårå. (Jag fick ett litet papper som jag skulle visa för gränskontrollen i Kanada där det stod ”alien with their name below has been refused entry to the United States”. Lite coolt, men vi fick inte behålla pappret. )

Då kom NÄSTA bakslag… Det var på VIPPEN att gränsvakten till Kanada inte ville släppa in mig i Kanada igen. Han kunde ju inte verifiera att jag hade rätt att vara i Kanada. ”Where’s your work permit”? Säger han… Jag säger att det sitter ju inhäftat i mitt pass. Som ligger hemma… som jag glömde… Jag hade mina (så gott som) identitetshandlingar, men de visade på sin höjd, enligt vakten, att jag jobbar i Kanada, inte att jag hade rätt att vara i Kanada. Jag tror jag bleknade rätt mycket där. Sade bara ”What can we do now?” och han försvann en stund. Ett tag senare så kom han tillbaka och sa: ”Workers with temporary work permits should always carry their documents with them, when doing things like this.” Då sa jag: “I know, I’m stupid, I forgot” eller något sånt. Här trodde jag att han skulle säga att jag var tvungen att stanna i arrest eller deporteras eller något. (Morsan och farsan kunde hämta passet, men det är en sex timmars resa.) Men han sa ”Have a safe trip” och vinkade förbi oss. Mannen visade sin mänsklighet den dagen och han ska ha STORT tack att han inte förvärrade allting ytterligare, jag var nästan övertygad om att jag skulle bli handfängslad och arresterad…

Hur som helst, tillbaka över floden och åka kanadavägen (som är lite längre) till Niagarafallen istället. Den vägen var väldigt vacker längs Lake Ontario och solen sken och så vidare, vi glömde ingenting, men vi gick vidare, om man så säger. Hotellet ringdes och avbokades, men trots att de sa att de skulle försöka göra en återbetalning (betalt i förväg) så tror inte jag att det blir så. Vårt hotell vid niagara låg som TUR var på kanadasidan, så den bokningen kan vi fortfarande använd. Resan blir fortfarande av, men vi kan inte se amerikasidan av niagarafallet. Aja, hugget som stucket. Jag har medgivit att jag var en riktigt glömsk idiot som glömde passet (det enda jag egentligen ÖVERHUVUDTAGET inte fick glömma) och mina föräldrar förbehåller sig rätten att dra upp denna incident i minst 15 år framåt. Och nu vet ni om det också. Vi fick i alla fall lite mysigare vägfärd på kanadasidan än vad vi skulle fått i USA. Jag hyser ingen agg mot tulltjänstemännen heller, han i USA gjorde helt rätt som inte släppte in mig, och han i Kanada var perfekt. Han gjorde säkert ett mindre tjänstefel när han släppte tillbaka oss i Kanada, men han räddade vår roadtrip. Karma, dude, Karma.

Inte alls länge sen

2006-11-12T21:07:00.000+01:00

Öl, en dator, ett bra spel, och en älskad flickvän som tar bild. Jakob Happy.

Lägenheten i SA, Juli

2006-11-12T20:47:00.000+01:00

Lägenheten var TOM när vi kom, det fanns inte ens en kyl. (vi köpte en, den låter som fan) Det här är min luftmadrass. Och byxor. Och Rorsman. I hörnet i mitt rum.

Inga gardiner heller. Det där är en handduk som hänger på en elastisk rem och klädnypor. Den kompletterades senare med en riven sopsäck.

Vardagsrummet. Med en dator och lite annat skräp. Ja, min kamera suger.

Köket, i Juli, med lite öl och sånt.

Efter de första dagarna, så köpte vi kylskåp, mikro, sängmadrasser (jag i alla fall, calle sover fortfarande på sin luftmadrass), vi fick låna soffa, vi köpte stolar och bord, jag köpte en byrå (+ lite senare, så köpte jag en byrå till) ett nattduksbord, en sänglampa, en golvlampa, en Orbitrek (som jag faktiskt tränar på) ett soffbord från IKEA. Så nu ser det faktiskt helt ok ut.

Vägen till jobbet i somras

2006-11-12T20:32:00.000+01:00

Ok... Detta är utsikten från bron man går över för att komma till andra sidan för att komma till jobbet. Huset till vänster är turistinformationen. Det har ett stort frågetecken tryckt på ena sidan.

Här är gångvägen på andra sidan floden. Väldigt frodigt. Inga frodiga kvinnor dock. Just nu luktar det ruttet här varje dag. Det ligger antagligen något lik och ruttnar där någonstans. När det fryser på luktar det inte, så jag längtar lite efter minusgrader.

Floden från vägen, kort och gott.

Bilder och uppdatering

2006-11-12T19:44:00.000+01:00

Det var ett tag sen jag skrev här och det är ju inte så bra, men jag tänker återgälda det genom att posta lite bilder härifrån. Nu blev ni uppspelta, eller hur?

Lite recap först, sen bilder. Senaste gången jag skrev, så skrev jag att jag skulle jobba 12 timmar om dagen med ett projekt, det gjorde jag också. Det var skitjobbigt och jag gjorde det i två veckor. Det skulle egentligen ha varit tre veckor, men jag sa åt min projektledare att jag inte ville göra det den sista veckan eftersom Rebecka kom den helgen.

Den helgen i sig var ett litet äventyr. Transport till och från flygplatsen görs med bil, inget annat. Jag har inget körkort, sålunda måste jag få till en arbetskamrat som kan köra en till flygplatsen. Det löste sig som tur är, eftersom en av de tyska testarna skulle åka hem den dagen och vi kunde låna en bil från jobbet. SAMTIDIGT skulle både Rebecka och den nya tyska testaren anlända. Både Rebecka och den nya tyska killen hade körkort, så jag kunde åka med den tyska killen som skulle åka hem, hämta Rebecka OCH den tyska killen och sen låta endera av dem åka hem.

Det sket sig.

Rebeckas plan var inställt till min stora förskräckelse, men jag fick reda på genom bokningen att en plats bokats i hennes namn dagen efter. Under tiden, hade de på jobbet fått reda på att Rebeckas plan var inställt, så de skickade två killar med bil som kunde köra hem mig och den nya tyska killen. På kvällen gick jag på bio med jobbet (vi hade jobbat med ett spel som var baserat på den filmen) och på lördagen åkte jag (med en annan jobbkamrat) och hämtade Rebecka.

Sen dess har jag och Rebecka haft det väldigt mysigt, vi har åkt till Montreal en gång och ska åka en gång till. Jobbet har varit väldigt slött och det händer inte så mycket. Vi har ätit ute och mycket. Tittat på mycket film och sett hur omgivningen blivit mer deprimerande och höstgrå. Rebecka har varit mycket flitigare med sin dagbok, vilket ni kan se i hennes dagbok:
http://www.resedagboken.se/Default.aspx?documentId=24§ion=journey&journeyId=118396

Hon har också lagt upp lite bilder, men jag har flera som jag tog i somras, lite mer exklusivt.

Här är en av de första. På bilden är jag i St. Jerome, det är jävligt varmt och jag är förkyld.

Det verkar som att jag bara kan lägga till en bild (eller använda bildkommandot en gång per inlägg) så det kommer fler inlägg med fler bilder.

12 timmar.

2006-09-19T04:17:00.000+02:00

Jag står inför min första riktigt arbetsfyllda vecka. (JA, jobbet igen)

Under den här veckan ska jag testa ett spel som är på slutklämmen och det är 12 timmar om dagen som gäller. 0900-2100. Efter 40 timmar (Sön-Lör) så har man övertid (50% mer) och jag räknade ut att om jag jobbar normalt veckan därpå, så kommer jag ha tjänat över 1200 dollar. Min vanliga lön ligger på typ 550 dollar.

Så det känns bra.

Refererad!

2006-09-13T23:48:00.000+02:00

Jag hade tråkigt på jobbet idag, så jag egogooglade mig själv och hittade en text från Umeå Universitet där jag (och min uppsats) blev refererade till. Det känns rätt makalöst faktiskt. Visst, en referens bland andra, men det känns jättekul att andra har haft någon nytta av min rätt så amatörmässiga C-uppsats.

Kolla här, ett helt stycke bara om mig och min avdelning om Knights of the Old Republic:

"Jakob Fäldt har i sin C-uppsats dels intervjuat Simon Viklund, ljudansvarig på Grin inc, dels analyserat musiken till Star Wars:Knights of the Old Republic och jämför spelmusik och filmmusik. Han finner stora stilistiska likheter och liknande konventioner. De största skillnaderna finner han i produktionsledet. I datorspelsproduktionen kan kompositören finnas med i hela processen medan filmkompositören i regel kommer in i slutfasen. Istället har filmkompositören större utrymme för precision och nyanser. Fäldt hävdar att spelinteraktiviteten begränsar musikern till tre fungerande ställen: områden, strid och karaktärer. Vidare gör ljudspårens stora utrymme att spelmusiken begränsas, görs kortare, fler avsnitt används gång på gång. (Fäldt 2004:21) "

Skrivet av: Alf Arvidsson

Länk:
http://www.umu.se/kultmed/forskning/Musik%20i%20datorspel1.pdf#search=%22%22Jakob%20F%C3%A4ldt%22%22

Hemlängtan

2006-08-21T02:55:00.000+02:00

Ni som inte känner mig sen tidigare vet kanske inte detta, men när jag var liten (fram till ungefär 12-13-14 års ålder) hade jag fruktansvärd hemlängtan när jag var borta. Jag var nämligen med i scouterna och åkte på övernattningar och hajker och liknande. Min hemlängtan var tämligen intensiv, jag grät och isolerade mig ganska mycket. Det gick över, både kortsiktigt och långsiktigt, men det var plågsamt när det väl var igång.

Den senaste gången jag minns att jag hade ett riktigt "anfall" av hemlängtan var på min första vända till Rånö seglarläger (fram tills då den längsta tiden borta hemifrån) där jag satt länge och grät på rummet och liknande. Så här i backspegeln så kan jag bara tacka mina päron som stoiskt ignorerande mina snyftande bedjanden om att få åka hem från diverse hemska läger, kollon, övernattningar och liknande. (Även om Gråskägg 1991 var lite väl VÄL för en stackars nio-åring, snacka om crashcourse.)

Grejen är att jag tror inte min hemlängtan inte riktigt växte bort utan snarare att den ändrade form. Istället för att få hemlängtan när jag var borta så blev jag bara väldigt hemkär. Jag gillar att vara hemmavid eller åtminstone på ställen som är väldigt bekanta. Jag har faktiskt ingen större lust att resa någonstans utan föredrar att vara hemma.

Varför dra igenom det här om hemlängtan och sånt?

Därför att jag idag efter samtal med flickvännen och päronen, samt lyssnandes på lite halvnostalgisk musik (påminner om vad jag gjorde i våras), så fick jag ett liknande hugg av hemlängtan som jag fick när jag var liten. Skillnaden är väl att jag är väl medveten om det och att det går över. Och att jag inte kan göra något åt det. Men likförbannat så är det så det känns.

Saknar...
...flickvännen
...föräldrarna
...syskonen och syskonbarnen
...polarna
...bandet
...fridykningen
...min egen säng
...svensk TV
...svensk pizza
...klassisk hemmafest med hårdrock och bärs
...rollspelet

Nä, nu får jag sluta.

Paketet har anlänt

2006-08-19T18:16:00.000+02:00

Tänkte väl att jag missat något.

Paketet kom för två dagar sen och allting i det var ok. Det hade haft en ganska tuff resa, men allting anlände intakt. Osten som mina föräldrar skickade (underbar Gouda) var lite smält och deformerad, men fullt ätbar.

De skickade också med lite spel, om jag skulle tröttna på de jag har. Jag fick också en skiva med foton från i sommar som jag ska kolla på nu i helgen, hade jag tänkt. Alla mina tidningar som kommit medan jag var borta kom med också. Har saknat en hel del och jag har inte ens kommit igenom hälften ännu.

Också mina regnkläder, 4 örngott, exotic snacks och svensk senap!

Life on Mars

2006-08-17T06:26:00.000+02:00

Ja, det är David Bowie, men det är också en sjukt bra, brittisk serie som jag börjat titta på.

Kort och gott handlar det om Sam, som efter en bilolycka tycks ha hamnat i året 1973, han är polis och det är mycket som är annorlunda. Det låter Corny, men det är en dramaserie, med rätt lite komedi (förutom Sams anakronism då). Det som är bäst med serien är musiken. Mycket Deep Purple och The Who och allt annat skönt från 70-talet.

Till exempel: Sam och hans boss är allmänt sura på varandra och börjar slåss med varandra framför en koma-patient. Musik: Lazy med Deep Purple. Funkar perfekt. Sen sitter de vid sängens fot och röker, helt uppslagna. FRAMFÖR EN KOMA-PATIENT.
Ja, jävlar.

Vädret är i alla fall bättre...

2006-08-16T07:12:00.000+02:00

Men annars är det väldigt enahanda. Det händer verkligen inte mycket, vare sig här eller på jobbet. Det mest skojiga var att jag fick mitt RAM-minne uppgraderat idag för en nätt summa. Allting flyter verkligen så mycket bättre nu.

På jobbet så börjar jag faktiskt se ljuset i tunneln på det här projektet. Det börjar komma såna här meddelanden om "Det behöver du inte ändra på, det är för sent i alla fall". Så snart är det väl den sista gången.

Övertid

2006-08-08T05:46:00.000+02:00

Idag hade jag tänkt att gå och handla och slänga in lakanen i tvätten och få saker och ting gjort efter jobbet. Vafan, det hade inte hänt något på hela dagen... Då kommer min projektledare in och säger att det spel som jag skulle testat i söndags skulle komma runt klockan 4-5 idag... och den skulle testas då...

Så jag satt kvar till sju och testade färdigt skiten. Som tur var så var spelet i bra skick. Buggarna fixade och bara några få buggar att skicka in igen, så jag kunde gå och handla och vara hemma till halv nio. Hann göra middag och lunch till imorgon och i övermorgon, men någon tvätt blev det inte...

Utvecklare suger ibland

2006-08-07T01:31:00.000+02:00

Jag skulle jobba några timmar idag för att göra regression (dvs, man får tillbaka en ny version och man ska kolla att buggarna man rapporterade är fixade) för ett spel som skulle in till submission (alltså en sista vända för att bli godkänt för försäljning), men när jag hade fått igång allt och valt svenska som språk på spelet så:

1. Den gamla buggen som gör att det inte går att starta ett nytt spel på svenska är fortfarande kvar.

2. Hela den "svenska" delen i spelet är på engelska.

Eftersom jag skulle göra den svenska versionen av spelet så fanns det inte så mycket mer för mig att göra än att gå hem igen. Fick betalt för 3 timmar när jag var där i 45 minuter. Utvecklarna för spelet är väldigt lata, känns det som. De bryr sig inte om att fixa buggarna som vi skickat in och i stället skickat oss en annan ny version som vi skulle buggtesta, alltså inte göra regression på. Pah.

Annars var helgen rätt händelselös, tog det lugnt och sånt, köpte en fåtölj på lördagen och passade på att sova ut ordentligt.

Dåliga åskledningar?

2006-08-02T17:45:00.000+02:00

Hela Enzyme var utan ström i morse när vi kom dit och efter lite väntan fick vi lämna telefonnummer och gå hem. De skulle ringa när strömmen kom tillbaka och annars vid 16.00 så vi får reda på vad som händer. Vi får fortfarande betalt, men dagen utan arbete gör att vi kommer efter en massa deadlines.

Och det är varmt, skitfuktigt och allmänt jobbigt att tänka. Jag längtar till hösten!

Fuktigt

2006-07-28T06:59:00.000+02:00

Vädret alltså. Det är så fuktigt och varmt att man känner sig smutsig hela tiden. Dusch hjälper för stunden, men man blir snabbt lika klibbig igen. Jag ser fram emot hösten och vintern faktiskt.

Har nu avslutat mitt andra spel (alltså rapporterat klart buggar). Kunde inte hitta några i den senaste versionen som var "dödande" nivå på, så nu ska det bara godkännas och sen kommer väl samma spel till de andra konsolerna.