Svensk blogg om vad jag tycker och tänker. Klassiskt och tidlöst, njutbart och vackert.
onsdag, mars 19, 2008
Tre Koppar te
Jag har ett övergripande mål med lönen det här halvåret. I sommar ska jag ha råd att köpa en ny PC. Efter att min käresta köpte ny (det har dock inte gått helt smärtfritt, men vafan, PC-datorer går nästan aldrig smärtfritt) för endast 7000 kronor (eller så) hade jag tänkt att det ska nog gå bra att köpa en ny, härlig dator i sommar också. Förhoppningsvis. Varför? Jag vill kunna lira Fallout 3 när det släpps. Den här datorn funkar alldeles utmärkt för att vara nästan fyra år gammal, men jag har slutat köpa spel till den. De nya spelen jag har, går knappt att spela.
Med lite tur kan jag kannibalisera den här datorn på saker till den nya datorn, såsom Hårddisk, DVD och brännare. Jag har också innestående julklapp från min syster och svåger att bidra med komponent till datorn. Skärm behöver jag inte köpa heller, då den jag har funkar alldeles utmärkt.
lördag, mars 15, 2008
Rensning och Lok
Nu ska jag bara skicka ansökan, de vill ha alla betyg och ett personligt brev med ansökan också. Hatar verkligen att skriva personliga brev, för hur personligt vill de ha egentligen? Jag ringde och frågade kontaktpersonen och hon sa naturligtvis att i det personliga brevet ska man berätta om vem man är. Suck. Anyway. Hoppas det löser sig.
onsdag, mars 12, 2008
Jävlaskithelvetesförkylning
(Bra med två datorer, då kan jag skriva en mening medan datorn i spelar i Heroes.)
Från att ha gått till att ha en förkylning i halvåret har jag nu en varannan månad, ungefär.
(Än så länge går det bra, men jag tar alltid för lång tid på mig när det är mitt drag)
Det räcker med att gnugga sig i ögonen vid fel tillfälle så har man fått något nytt viruskluster.
(Det är jättespännande, jag lovar)
Vanligtvis brukar jag ha det jobbigt i 3 dagar ungefär. Denna gång har jag varit obekvämt sjuk i nästan två veckor. Skitjobbigt.
(Necropolis är roligast att spela)
Jag tar esberitox för att lindra och det gör det, men jag saknar mina dayquil, som tog slut förra veckan.
(Man kan liksom inte slita sig)
Näshålan mår inte så bra av att snyta mig konstant och jag har blödit näsblod flera gånger. Det är jobbigt att träna i detta tillstånd, då man varken är frisk eller sjuk.
tisdag, mars 11, 2008
Jobbsök och Katt
Skaffa jobb,
Skaffa lägenhet och
Skaffa körkort
Success, almost nil. Jag jobbar deltid på Javasavi Café i Årsta och söker jobb resten av tiden. Jag har kommit med i agenturerna Synk Casting och Eloita, men har inte hört ett pip från dem ännu. I övrigt har jag först och främst sökt olika testarjobb (för att använda min erfarenhet från Kanada) och dessutom varit på ett par intervjuer för sådana jobb, men har inte fått dem i slutändan. Jag har sökt lägenheter via min bostadsförening, men än så länge har jag som bäst kommit plats 3 i kön efter visning. Jag har skaffat nytt körkortstillstånd och gjort teoriprovet, vilket jag klarade, men inte kört så mycket hemma.
I övrigt har jag försökt hålla mig i form, tränat och undervisat fridyknin och lite annat smått och gott.
Här är min katt mellan mina fötter!
söndag, mars 09, 2008
AudioSurf
Då och då har det kommit små tankar upp i huvudet att det vore så ballt att ha ett pusselspel som på något sätt använde bakgrundsmusiken aktivt till att skapa pussel. För 100 år sen fanns det ett datorspel som använde din egen hårddisks katalogstruktur för att skapa banor i ett action-spel (där man såklart spelade ett anti-virusprogram som åkte runt och utrotade datavirus), men än så länge hade jag inte hittat något liknande spel för ens egen musik.
Genom forumet jag hänger på, fick jag reda på AudioSurf. Du väljer svårighetsgrad, spelsätt och sen en av dina egna låtar och sen skapas en åkbana som baseras på hur låten är. Är låten långsam, kör din farkost i uppförsbacke och inte allt för fort, går låten fort, är det nerförsbacke och kurvigt. Backar, gupp och kurvor avspeglas direkt i hur banan formas.
Vad går det då ut på? Likt många andra pusselspel ska man placera färgade klossar (sk. "bilar" i det här spelet) i ett litet rutsystem som hela tiden syns på de tre (eller fem) filer som din farkost åker framåt i. Spelets femton olika "karaktärer" bidrar till ett mångsidigt spelande. Varje karaktär har olika förmågor på banan, där du själv snart märker vilken du föredrar. När du "plockar" en bil, läggs färgen så långt ner den kan i nätet framför dig. Bildar du grupper med 3 eller fler färger försvinner de likt en rad i tetris, men är du snabb och taktisk nog, kan du bygga större kluster än så och det ger mer poäng. Självklart får du också ett antal bonusar och medaljer beroende på hur skicklig du är. Ditt resultat laddas sedan upp på Ausiosurfs och du kan se hur bra du är jämför med de andra.
Spelet är sjukt beroendeframkallande. När jag började spelade jag låt efter låt, utan att ens bry mig att stanna kvar. Att hela tiden undra; "undra hur den här låten blir, undrar om den är svår" eller liknande höll mig kvar i flera timmar. Själv har jag fastnat för karaktären "Mono", där man har en färg att plocka och en färg (grå) att undvika. Klarar man en bana (sång, alltså) får man en stor bonus, vilket ofta skjuter poängen i höjden, men det gäller att vara kvick i handleden då.
Inga nackdelar? Spelet är inte helt optimerat ännu, men det uppdateras minst en gång i veckan (via Steam), så förr eller senare är det nog helt balanserat. Personligen, har jag fått väldigt stela nack- och ryggmuskler av det konstanta handledsvickandet, men stretchar man noggrant och inte sitter i timtal som jag har gjort utan andra rörelser, slipper man nog det.
Det är inte överdrivet dyrt heller, står man ut med att punga ut ungefär 75 spänn, så är det väldigt mycket spel för pengarna. I övrigt måste man ha ett fungerande Steam-konto för att kunna köra spelet, men det fungerar utan problem på min burk.
lördag, juni 16, 2007
Jag ÅKER idag
För övrigt är jag skitnervös. Hoppas att allting går som det ska på flygplatsen, hoppas jag inte glömt något. Hoppas att mina väskor inte väger för mycket. Hoppas att planet inte kraschar. Hoppas väldigt mycket.
Jag ska nu äta upp det som går att äta upp i skafferiet. Resten lämnar jag kvar. Jag tror att det var nyttigt för min garderob, det här, lämnar kvar en massa slitna och alldeles för använda kläder, som egentligen borde ha kastats för länge sen.
Hoppas det är skönare väder i Sverige. Här är det exakt likadant väder som det var när vi kom hit för 362 dagar sen. Varmt, halvdisigt och kvavt. Coincidence? I think not. Jag är i alla fall inte förkyld.
Jag kommer inte sakna jobbet (kanske i dess bästa stunder, men inte annars) utan arbetskamraterna. Folket här har alla något gemensamt, men vi är så väldigt olika. Alla är i samma sits, alla vet vad de ska göra. Harmoni!
Men FAN vad skönt det ska bli att få höra svenska runt sig igen
FAN vad skönt det ska vara att få äta svenskt bröd igen
FAN vad skönt det ska bli att få åka hem!
tisdag, juni 05, 2007
Vadå? Det var bara en månad sen?
Sen New York har jag börjat jobba med ett annat spel, och har dessutom börjat jogga på morgnarna istället för Orbitreken, det har gått bra, men mina fötter krånglar. Mina skor (som jag gått till och från jobbet i ett år) skaver tydligen på den mjuka huden precis under fotvalvet på höger sida, så jag fick skavsår efter 3 löpningar.
Plåstrade om och Väntade en dag så det fick läka. Dagen efter gick jag ut och sprang igen. (Om ni undrar så är det 35 minuter (nästan exakt) upp för backen och upp i bergen här) inga problem, men plåstret lossnade. Jahaapp, då blir det TEJPNING på måndag, tänkte jag.
Så på måndag morgon lägger jag ett lager tejp som plåster på området och så drar jag tejpen ett varv. Lite tight, tänker jag, men inte så mycket mer på det. Idag regnade det lite granna på morgonen, men det avskräcker inte MIG, haha! Ut och spring!
Tillbaks efter 30 minuter, hoppar in i duschen, gör frulle och går så småningom till jobbet. Jag märker såklart att tejpen är runt foten, men inget mer med det...
Runt halv-fem-fem sådär, så börjar jag märka att det svider lite under tejpen. Tänker att det är nog bäst att ta av tejpen innan jag går hem, så det inte blir värre av att gå... På toan står jag då och tar av mig tejpen, den sitter rätt bra.
Jag "plåster-rycker" av tejpen och när den går förbi yttre delen av foten så svider/smärtar det till ordentligt. Tänker inte så mycket på det heller utan kollar in området där skavsåret var. Lite lös hud, men annars ser det bra ut.
När jag ska sätta på mig strumpan igen, så ser jag att det har droppat två stora, mörka droppar blod på toalocket (ni som är infektionsrädda behöver inte vara oroliga, jag höll allting borta från ytan).
Vad i helvete, liksom? Jag tittar lite under foten och det smärtar till som fan. Rakt vid kanten av där tejpen har suttit är det en spricka eller ett skärsår, blodigt och jävligt. Jag torkar snabbt upp med toapapper och sätter tillbaka tejpen löst (för att inte slabba ner skon och strumpan) och haltar ut till "stämpelklockan" för att stämpla ut. Jag hinner få tag i någon som kan skjutsa hem mig så jag slapp i alla fall gå hem.
Hemma tvättade jag allting och lade på ett sårplåster istället (sånt som drar ihop kanterna. Det hela såg ut som att jag (med fuktig tejp och hud) hade pappers-skurit mig med tejpkanten under hela dagen så att sprickan/skärsåret uppkom. Nu hoppas jag bara att det sluter sig snabbt.
Summa summarum: Det är NÅGOT som inte vill att jag ska springa. I alla fall inte i de här skorna.
Sen New York har jag inte rakat mig heller, förrän i lördags då, så jag lägger upp lite foton på hur ett fyraveckors skägg ser ut på mig:
Var ju självklart tvungen att raka en Lemmy när det skulle av.
Mer Lemmy (eller Ralf Gyllenhammar om ni så vill)
Jag har en bild på sprickan också, om ni vill se den, men jag tror inte den bilden kommer bli lika populär.
fredag, maj 11, 2007
Måndag - Mer Sightseeing, Tisdag - Hemfärd
Enligt pappa hade inget förutom mina inköp dragits från kortet, så det var inte stulet. Positivt.
Jag gick ner till Battery Park och tittade på Frihetsgudinnan och det gamla slottet som ligger där. Såg också resterna av globen som stod vid WTC som de har satt upp som ett temporärt minnesmärke. Tittade på lite street performance som var coolt.
Sen gick jag tillbaka till fotografen, jag var lite nyfiken hur bilderna blev från söndagen. Killen är väldigt duktig och fotografierna blev snygga. Jag hade tidigare tänkt att åka hem på tisdag morgon, men jag ville komma hem tidigare och det gick en nattbuss från Port Authority till Montreal, skönt, tänkte jag. Då kunde jag ju sova till gränsen åtminstone.
Det gjorde jag inte så bra.
Först: Bussen var PACKAD. Hade inte plats för någonting, kunde inte sträcka på benen eller något sånt.
Sen: Kunde inte hitta någon bekväm ställning för huvudet, vaknade av en värkande nacke hela tiden.
Sist: Bussen var överluftkonditionerad (eller bara dragig) så det var KALLT.
+ en massa andra saker som gjorde att jag är väldigt trött på tisdagen. Bl.a. att Vi stannade i Albany efter tre timmars färd för att vänta i en halvtimme (tanka, tror jag) och sen fick vi vänta vid gränsen (klockan 8 på morgonen) i 45 minuter... Och SEN när jag kom till Montreal vid halv tio så gick det ingen buss förrän klockan ett på eftermiddagen... ÖÖÖÖÖh....
Jag kom fram till Sainte-Adèle utan att ha sovit någonting på ungefär 48 timmar kändes det som. Det var inte så kul att gå upp på onsdagen kan jag säga.
Söndagen - Foto
Detta tog hela dagen, modellen fick inget att äta eller dricka (ser bättre ut på bild), så vi tog våra måltider i skymundan för att han inte skulle bli frestad. När solljuset äntligen tog slut, så riggade vi lite lampor inomhus och tog ett set till, sen var det klart.
Efter att allting var undanplockat och städat i studion åkte vi in till Manhattan igen. Jag och fotografen tog en bit mat på Empire Diner, där jag tog en lammburgare med feta och friterade lökringar. Väldigt gott.
När jag skulle betala hittade jag inte mitt VISA-kort. Heh. Oj, panik. Lång historia kort. Tillbaks till fotografens lägenhet, ringde Handelsbanken och spärrade kortet, ringde morsan (som var hemma) och bad henne fråga pappa om han kunde kolla med Handelsbanken om det hade varit någon stor aktivitet på kontot (alltså, det var stulet) och sen skriva mejl till mig och rapportera. Kortet var spärrat och jag var för trött för att göra något annat, jag åkte tillbaka till vandrarhemmet och somnade.
söndag, maj 06, 2007
Lördagen i NYC
Jag tog lite mer bilder på byggnaderna och sen gick jag till salongen så jag var där i tid. Salongen var sådär "Sex and the City"-lyxig... Med tanke på att jag betalade närmare 500 spänn för det så var det väl ok. Plus att alla barberare var sådär gayigt excentriska hela bunten. "You'll gonna look fabulous!" "Oh my god, he has such long hair!" och så vidare.
Efter klippningen (som de la i någon ridiculous sidbena med flufflugg, blurk) gick jag och shoppade lite kläder. H&M samt en sorts discount store som heter Century 21. De har alla möjliga märkeskläder där, En skitsnygg slips från Century 21 och en skjorta från H&M blev det. Ja, H&M, men vafan, det var trevligt. Det hela tog ett tag, men slipsen är skitsnygg. Jag fick också en liten blick på Ground Zero, Century 21 ligger precis bredvid. Sen gick jag till The Pump som jag hade hört talas om, där man inte KAN äta något onyttigt. Jag fick någon slags omelettrulle med kycklingbröst som smakade helt ok, om än lite fattigt, men nyttigt och mättande var det i alla fall.
Jag lallade runt lite till i det stora äpplet under dagen och kvällen och när det blev mörkt och mina fötter inte pallade mer, åkte jag med tunnelbana tillbaka till Vandrarhemmet där jag däckade totalt, igen. New York är en väldigt omtumlande stad
Fredagen dårå
När man kommer fram till Port Authority så är det stort, kvällsljummet och bullrigt, men jag masar mig upp till utgången och försöker få tag i en taxi. Man måste ju åka en yellow cab i New York. Det var lite knöligt, men till slut fick jag tag i en taxi. Innan dess hann jag höra två prata svenska som jag genast hälsade på.
Jag checkade in på Vandrarhemmet och installerade mig, tränade lite och sen däckade jag. Jag var otroligt trött och orkade inte göra någonting på kvällen.
Det var fredagen det, så här i efterhand var det den lugnaste dagen. =)
lördag, maj 05, 2007
Framme!
Vi far se vad som hander imorgon, det ar inte riktigt bestamt annu. Jo, jag ska klippa mig, men det ar val det.
Resan ner var valdigt handelselos annars. Landskapet runt motorvagen var fruktansvart trakigt faktiskt. Skog, skog och lite mer skog.
fredag, maj 04, 2007
Kortis innan jag däckar
Jag planerar att skaffa något slags telefonkort och ringa hem med jämna mellanrum så ni vet vad som händer och sånt. Mobiltelefon åker inte med, den har inget abbonemang.
Förhoppningsvis släpper de in mig i USA den här gången (PASSET ÄR NEDPACKAT!).
Jag hoppas på en händelserik lång weekend, gärnan utan missöden. Hah.
Datorn åker såklart inte med, men jag kanske lånar någons eller går på Internet-café eller nåt sånt.
söndag, april 15, 2007
300!
Igår stod jag en timme på Orbitreken, som nu fungerar fint igen. Att jag stod en timme tror jag beror på att jag inte dragit åt remmen ordentligt, så till i morgon ska jag dra åt den ordentligt så att det blir lite ansträngning.
Det är en arbetskamrat (polare, faktiskt) som har uttryckt intresse för att hänga med mig till New York. Då åker vi i hans blåa pickup hela vägen, det är lite bättre än Buss faktiskt. Han var inte säker ännu, han var tvungen att fundera på det. Jag åker i vilket fall som helst, men som sagt, det skulle förenkla en del saker.
Jag har förresten sett "300" om det är någon som undrar. Med tanke på rubriken. Ni vet. Jag tyckte den var bra.
fredag, april 13, 2007
Posten misshandlar!
Ja, titeln ja... Heh, alla paket jag fått från Sverige (två stycken) har anlänt inplastade, för Kanadaposten har lyckats paja paketen varje gång. Innehållet har varit oskadat, men lådan från förra gången var tydligen tappad på hörnet (och väldigt tillknycklad) och den vadderade påsen som kom den här gången var uppriven så att vadderingen "rann" ut. Postiljonen på kontoret försökte ursäkta sig med att den var dåligt packad och att jag inte skulle komma med klagomål, men vafan, innehållet hade ju klarat sig och godiset var inte dåligt så.
Det kom också en påse från företaget som tillverkar min träningsmaskin, Orbitrek. För sisådär tre veckor sen pajade nämligen maskinen. Man ställer in motståndet genom att en rem dras åt runt ett hjul som man sen trampar fram. Denna rem slets av, pga av sunkig konstruktion, både hos hjulet och på remmen. Den förra höll i sex månader, så den här behöver bara hålla i två månader + en vecka till.
Morgonarna har varit mycket lättare under de tre veckorna som jag inte kunnat stå och trampa på maskinen, för jag behöver inte ha klockan på klockan sex. Men nu är det dags att börja med den goda vanan igen, sex dagar i veckan, 35 minuter varje morgon.
torsdag, mars 29, 2007
Flytta hem för att flytta bort
Jahaa? Så om jag inte har ett jobb när jag kommer hem, så måste jag flytta från Stockholm? ÖVER MIN DÖDA JÄVLA KROPP! SKITSAMHÄLLE!
Jag har inte hittat något jobb i Stockholm ännu, betyder det här, om jag anmäler mig som arbetslös när jag kommer hem, att jag måste söka jobb utanför Stockholm och kan tvingas flytta om jag hittar ett jobb utanför Stockholm? FYFAN, FYYYYFAN!
söndag, mars 25, 2007
Utmanad!
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir ”tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren (max) sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar eller gästböcker för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag är väldigt blödig, gråter lätt vid sentimentala och sorgliga ögonblick i böcker, filmer, med mera.
2. Jag tycker inte om stora oproportionerliga ögon. Exempel: Soundgardens video: Black Hole Sun.
3. Jag gillar Pontus & Amerikanerna och mycket annan "snäll" musik.
4. Jag bröt ryggen 1998 och kan fortfarande gå, men en bit av en kota sticker ut ur ryggraden lite grand.
5. 2005 var jag krokimodell några gånger. Läraren tyckte jag var "lång och Schtåtlig, zom en Rriddare."
6. Min näsa är antingen konstant täppt (antingen ena eller andra näsborren) utan att vara förkyld och även snorig.
Jag utmanar: Xenona, Winterborn, Anx
Långpromenad
Oh, btw: Vägde mig när jag kom tillbaka. 71,5 kg nu.
Hela meningen med promenaden var alltså att få lite konditionsträning, det var väldigt uppfriskande, även om det var fortfarande lite för kallt för att gå utan vantar, så det var händerna i fickorna när det var nerför. Uppför blev det varmt rätt fort. Calle stod och rökte när jag kom hem, så han fick avsluta sviten. Ajusteja, jag drog ju såklart inte fram kameran förrän jag kommit en bit på väg, så bildserien börjar inte hemifrån utan en bit upp på kullen.
onsdag, mars 14, 2007
Matbloggens uppföljare: Dagblogg!
06.09: Klockan ringer igen. Slår på Snooze.
06.18: Klockan ringer igen. Går upp.
06.25-07.00: Trampar på Orbitreken
07.00-07.05: Stretchar
07.05-07.30: Duschar, torkar mig och sätter på pastavatten.
07.30-07.45: Sitter på sängkanten, surfar, kollar mejl, nyheter och utetemperatur. Klär på mig
07.45-08.20: Äter frukost, kokar pasta, ordnar lunchpåsen.
08.20-08.25: Plockar undan frukosten, borstar tänderna
08.25-08.30: Klär på mig ytterkläder och väntar på Calle
08.30-08.56: Går till jobbet.
08.56-08.59: Klär av mig, tar på mig tofflorna, stämplar in, lämnar lunchpåsen i cafeterian, fyller muggen med vatten.
08.59-09.00: Tar mig till rummet där man ska testa.
09.00-10.30: Jobbar
10.30-10.45: Rast, äter mellanmål.
10.45-12.00: Jobbar
12.00-13.00: Lunch, snackar skit, kanske surfar lite på den gemensamma internetdatorn i spelrummet.
13.00-15.00: Jobbar
15.00-15.15: Rast, äter mellanmål
15.15-17.00: Jobbar
17.00-17.40: Stämplar ut, klär på mig, väntar på Calle (eller han på mig oftast) går hem.
17.40-18-19: Kommer hem, surfar planlöst.
18-19 - 19-20: Tränar
20.00: Äter och tittar på någon film/TV-serie på datorn.
22.00-23.00: Sängen. Sover sött och gott.
Nästa måndag
Matblogg!
Mellanmål: en halv burk tonfisk med yoghurt. (Jag vet, det låter för jävligt, men det funkar faktiskt)
Lunch: Grillade kycklingbröst med Fullkornspasta och en avokado i + någon grönsak.
Mellanmål: Den andra halvan av Tonfiskburken
Middag: Ugnsgrillad Lax med fullkornspasta + 2 knäckebrödsmackor
Japp, mer än så blir det inte idag.
tisdag, mars 13, 2007
Säg den lycka som varar för evigt
Min: -23
Max: -2
BLÄ!
BLÄ!
BLÄ!
Så jag får ha på mig en annan jacka i en vecka.
måndag, mars 12, 2007
Äkta vårtecken
Det är inte sol som skiner. (Det har det också gjort ett par gånger sen januari, fortfarande -30)
Det är inte snö som smälter. (Det kommer bara mer)
Det ultimata vårtecknet är att jag ska byta JACKA! Det är alldeles för varmt att ha min gröna skidjacka när jag går upp för backen. Idag hade jag den öppen och ingen halsduk, men jag var ändå för varm när jag kom hem.
Dessutom, vi behöver inte ha på värmen längre. NAJS!
onsdag, mars 07, 2007
-38!
Fyfan vad kallt, FYFAN vad kallt. Jag vill inte gå till jobbet idag... (Det gör jag ändå, men jag VILL inte)
söndag, mars 04, 2007
Det töar
Om något, så tyder mina senaste bloggar, att det enda intressanta här är vädret som ändras... Och det är det. Detta är verkligen staden/orten/byn där absolut ingenting händer.
Så jag går och räknar dagarna. Tick Tack...
söndag, februari 25, 2007
Omelett!
Jag har gjort omelett till middag, styckad kyckling, lök och lite kryddor är det i den... och tre ägg.
Helgen har varit väldigt lugn än så länge. Dessvärre har vår Internet-router en förmåga att stänga av sig när det är som sämst. I förmiddags så hade jag dock tur, för jag lyckades fånga vår husvärd innan han gick iväg på ett tolvtimmars arbetspass!
Det är, enligt ryktesvägen, två veckor kvar på det projekt jag varit på sedan vi började i januari och nästa vecka kommer det att bli en del övertid. Halv sju vill de att man ska jobba till. Jag tar från dag till dag, så får vi se hur mycket jag orkar...
söndag, februari 18, 2007
Te och brittiska deckare
Vägen till jobbet är delvis på en sommarväg som inte är vinterunderhållen. Snön som har kommit den senaste veckan gör att jag verkligen "pulsar" till jobbet 1/3 av vägen. Aja, nästa vecka ska temperaturen krypa över nollan i en dag. Det ser jag fram emot.
Annars lunkar det på. Samma projekt, samma sak varje dag. Det börjar bli lite tradigt, men tiden går i alla fall framåt. Det hinner mörkna på vägen hem, men det är helt ljust när man kommer ut. Det är skönt. Det ska bli skönt att slippa skidmasken också. Men jag fryser röven av mig om jag inte har den på mig. Har blivit en aning känsligare för kyla av någon underlig anledning.
Just nu tittar jag på Life On Mars. Hörde att första säsongen kommit till Sverige nu. Andra säsongen har precis börjat, så den kan jag följa. Annars så har jag gett mig på Stephen Kings "Pestens tid". Har max SEX veckor på mig att läsa ut den, sen måste jag lämna tillbaka den till Biblioteket.
Träningen går bra också, har utökat orbitreken till 6 dagar i veckan, så jag känner att jag kan unna mig lite mer i matväg.
Annars ser jag fram emot våren... Vintern är tröttsam.
torsdag, januari 18, 2007
Vinterbild
Skillnaden från den dagen är att floden är fryst nu också, men snön är ungefär lika tjock. Jag har krupit till korset och satt på värmen i vardagsrummet. Droppen rann över när jag satt och frös så mycket om fingrarna att jag inte kunde röra datormusen ordentligt. Jag stänger fortfarande av värmen när jag går och lägger mig dock. Det får kosta vad det kostar.
Inget nytt på jobbet, håller på med samma projekt som jag började med för två veckor sen. Vi har fått nya versioner som är stabilare och mer komplett, så testandet blir lite lättare. Det ser ut som jag kommer vara på det projektet en låååång tid.
Annars ser jag fram emot våren, jag har börjat planera och budgetera för min lilla långweekend till New York, som just nu ser ut att bli sista helgen i april. Ska bli ballt att se NYC i vårblom. Jag åker dit med en greyhound-buss hela vägen från Montreal, det tar sisådär 8-9 timmar.
Hemma sitter jag mest vid datorn, men jag har utökat min träning lite också. För närvarande står jag på min Orbi Trek (sån där som man trampar på samtidigt som man jobbar med armarna fram och tillbaka) 3 gånger i veckan, 35 minuter åt gången. Varje dag gör jag ett magprogram för magmusklerna (varje och varje dag, jag har sen en vecka gjort det varje dag) och varannan dag (den dag jag inte är på Orbi Treken) gör jag 3xMax långsamma, djupa armhävningar. Söndag: Ingen träning. Lägg till 2 x 30 minuters rask promenad varje dag till och från jobbet, så har man rätt bra energibalans. Min vikt har inte rört sig över 76 (förutom några dagar efter jul) sen typ, augusti.
lördag, januari 06, 2007
Andra halvåret
Har börjat på ett nytt projekt som redan är släppt och som nu ska portas till PC, det kraschar hela tiden, men det är ett bra soundtrack. (1970-talsfunk och rock) Vi kommer nog hålla på med det ett bra tag. Ingen övertid ännu, men det ser jag som positivt.
Jag fyller år på en tisdag i år, hela 25. Tänker inte nog skriva mer än så.
Annars lunkar det på som vanligt. Inget speciellt händer.
söndag, december 24, 2006
Sidospår: Cynism
LÄS DETTA OCH LÅT DET SJUNKA IN. GÖR DÄREFTER ETT VAL. Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han mådde svarade han: "Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar". Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen. Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom:
"Hur lyckas du?"
Kalle svarade: "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör." Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.
"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag.
"Det är det", svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väjer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?"
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
"Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Kalle. "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva".
"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag.
Kalle fortsatte: "Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd.
I deras ögon stod skrivet: "Han är döende". Jag visste att jag måste göra något. "Vad gjorde du då?", frågade jag. "Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Kalle. Hon frågade om jag var allergisk mot något. "Ja", svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften". Genom deras skratt sa jag till dem: "Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död".
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.
"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga". Matteus 6:34
Egentligen är dagen idag den morgondag som ni bekymrade er för igår.
Nu har ni två valmöjligheter:
1. Låtsas att ni aldrig har läst detta
2. eller vidarebefordra det till människor som ni bryr er om.
Jag svarade:
VARNING: Cyniskt babbel följer, läs på egen risk
Inspirerande text, jag tror dock bara att det är de mest viljestarka människor som kan leva så explicit som han "Kalle" gör.
Att vara mänsklig innebär också möjligheten att få vara som man vill. Att bara vara glad hela tiden innebär inte alltid att man har balans, för det har inte någon människa hela tiden, man har ups och man har downs och ibland så VILL man (man väljer) vara sur och få det ur sitt system. Det man KAN göra är att man inte låter detta gå ut över andra för mycket. En del människor är som de är, och det kan de inte välja, det finns människor som inte KAN välja, för de är sjuka eller genetiskt disponerade att inte kunna göra det.
Och btw, om alla gick runt och var sådär sockrigt optimistiska hela tiden, så skulle jag spy varannan minut av överdosen. Det kanske låter som jag tycker han har fel, men det är inte det, det är att det är så fruktansvärt omänskligt att sätta upp en sådan situation med denna "övermänsklighet", för det är det Kalle är, han är en övermänniska, och såna finns det inte. Ingen är perfekt.
Gör vad ni vill, bara det inte stör andra, så tycker jag.
Det hela verkar vara ett döljt missionsbudskap (blev extra tydligt med bibelcitatet längst ner) och det gör bara saken värre. Att det är höljt i riktigt sockrig superoptimism är lagom trevligt också.
Det är inte så enkelt att bara välja, sån där "svartvit" syn på det mänskliga psyket är tydligen väldigt populär...
I Donnie Darko (en bra, men konfunderande film) så spelar Patrick Swayze en månglare som reducerar alla mänskliga känslor till rädsla och kärlek... Hallå? Sen när är vi så outvecklade?
Sen så gillar jag inte kedjebrev.
Blä.
Ge mig en öl.
lördag, december 23, 2006
Resan till Niagara - Dag 3
Morgonen kom och det var en helt otrolig syn även på dagstid över niagara. Det kommer bilder senare.
Mamma undrade varför jag hade använt hudlotionen som balsam efter mitt bad från gårdagen... Jag tyckte den var lite konstig...
Vi åt frukost på Applebee's och jag saknade min gröt nästan... Det var gott ändå.
Vi hade, turistigt nog, bokat en bussresa i området med lite sightseeing.
I denna ordning for vi:
1. Table Rock - Precis ovanför fallet, så man kan se ner när vattnet åker över kanten
2. Carmelitiskt kloster med kristen souvenirshop.
3. Niagara-on-the-lake med gågata och turistfällor (det var trevligt, men en aning... krystat)
4. Welland Canal, där alla stora båtar dirigeras om till slussar så de kan passera fallen.
5. Chokladfabrik: HITTADE NATURGODIS, äntligen! Köpte Cashews i Vitmjölkchoklad, Paranötter i detsamma och russin i mjölkchoklad. Dyrt, men vafan, naturgodis!!! =)
Sen åkte vi i mörkret till Belleville, Ontario, där vi är nu, för den sista hotellvistelsen. Här hade de tillgång till Internet, så det är därför ni kan se den här uppdateringen nu. Vi åt god Indisk mat på restaurangen som ligger i samma byggnad (Kyckling Korma för mig, passar bra när man inte vill äta starkt).
Det börjar bli sent. Det kommer bilder till den här dagen också.
torsdag, december 21, 2006
Resan till Niagara - Dag 1
Kvällen fortskred med god mat, lite sen surfning och sen läsning (de tog med sig tidningar och rollspelsböcker). Morgonen därefter packade jag väskan med tre dagars ombyte, laddade mp3-spelaren med ny musik (Amon Amarth, bl.a.), packade ner datorn (sitter på motell i Trenton, Ontario just nu) och lite böcker. Mamma, pappa och jag sade adjö till Calle som skulle till Florida och mamma skämtade lite om till Calle att ”inte glömma passet”. Han sa att det har han kollat fem gånger, så det var tydligen bra. Vi åkte vid tiotiden i strålande solsken. Så fort bergen tog slut, tog vintern slut. Skorna åkte av i bilen och det var jazz, country och classic rock i radion. En ÄKTA amerikansk (kanadensisk, dårå) road trip. Det var hur mysigt som helst. Vi åt choklad, tog pisspauser, klagade på det tråkiga landskapet och kollade vägbeskrivningen till Canandaigua på vår Google map vägbeskrivning (väldigt akkurat förresten).
När vi närmade oss den amerikanska gränsen efter tre timmars körande så började mamma säga till pappa att de skulle ta fram passen. Jag inser direkt till min fulla förtvivlan att JAG (jagjagjagjagjag) hade glömt passet hemma. I den lådan med viktiga papper i köket. Jag tog aldrig upp det, tänkte inte på det när Calle blev påmind, och kommer inte ens på det förrän vi är framme vid gränsen! Vi får självKLART inte komma in i staterna. Vi blir kallade in på gränsstationen och jag får uppge min längd och vikt (Varför, kan man ju undra) eftersom de inte kan styrka mitt medborgarskap. Nåväl, tillbakaskickade till Kanada dårå. (Jag fick ett litet papper som jag skulle visa för gränskontrollen i Kanada där det stod ”alien with their name below has been refused entry to the United States”. Lite coolt, men vi fick inte behålla pappret. )
Då kom NÄSTA bakslag… Det var på VIPPEN att gränsvakten till Kanada inte ville släppa in mig i Kanada igen. Han kunde ju inte verifiera att jag hade rätt att vara i Kanada. ”Where’s your work permit”? Säger han… Jag säger att det sitter ju inhäftat i mitt pass. Som ligger hemma… som jag glömde… Jag hade mina (så gott som) identitetshandlingar, men de visade på sin höjd, enligt vakten, att jag jobbar i Kanada, inte att jag hade rätt att vara i Kanada. Jag tror jag bleknade rätt mycket där. Sade bara ”What can we do now?” och han försvann en stund. Ett tag senare så kom han tillbaka och sa: ”Workers with temporary work permits should always carry their documents with them, when doing things like this.” Då sa jag: “I know, I’m stupid, I forgot” eller något sånt. Här trodde jag att han skulle säga att jag var tvungen att stanna i arrest eller deporteras eller något. (Morsan och farsan kunde hämta passet, men det är en sex timmars resa.) Men han sa ”Have a safe trip” och vinkade förbi oss. Mannen visade sin mänsklighet den dagen och han ska ha STORT tack att han inte förvärrade allting ytterligare, jag var nästan övertygad om att jag skulle bli handfängslad och arresterad…
Hur som helst, tillbaka över floden och åka kanadavägen (som är lite längre) till Niagarafallen istället. Den vägen var väldigt vacker längs Lake Ontario och solen sken och så vidare, vi glömde ingenting, men vi gick vidare, om man så säger. Hotellet ringdes och avbokades, men trots att de sa att de skulle försöka göra en återbetalning (betalt i förväg) så tror inte jag att det blir så. Vårt hotell vid niagara låg som TUR var på kanadasidan, så den bokningen kan vi fortfarande använd. Resan blir fortfarande av, men vi kan inte se amerikasidan av niagarafallet. Aja, hugget som stucket. Jag har medgivit att jag var en riktigt glömsk idiot som glömde passet (det enda jag egentligen ÖVERHUVUDTAGET inte fick glömma) och mina föräldrar förbehåller sig rätten att dra upp denna incident i minst 15 år framåt. Och nu vet ni om det också. Vi fick i alla fall lite mysigare vägfärd på kanadasidan än vad vi skulle fått i USA. Jag hyser ingen agg mot tulltjänstemännen heller, han i USA gjorde helt rätt som inte släppte in mig, och han i Kanada var perfekt. Han gjorde säkert ett mindre tjänstefel när han släppte tillbaka oss i Kanada, men han räddade vår roadtrip. Karma, dude, Karma.
söndag, november 12, 2006
Lägenheten i SA, Juli

Lägenheten var TOM när vi kom, det fanns inte ens en kyl. (vi köpte en, den låter som fan) Det här är min luftmadrass. Och byxor. Och Rorsman. I hörnet i mitt rum.

Inga gardiner heller. Det där är en handduk som hänger på en elastisk rem och klädnypor. Den kompletterades senare med en riven sopsäck.

Vardagsrummet. Med en dator och lite annat skräp. Ja, min kamera suger.

Köket, i Juli, med lite öl och sånt.
Efter de första dagarna, så köpte vi kylskåp, mikro, sängmadrasser (jag i alla fall, calle sover fortfarande på sin luftmadrass), vi fick låna soffa, vi köpte stolar och bord, jag köpte en byrå (+ lite senare, så köpte jag en byrå till) ett nattduksbord, en sänglampa, en golvlampa, en Orbitrek (som jag faktiskt tränar på) ett soffbord från IKEA. Så nu ser det faktiskt helt ok ut.
Vägen till jobbet i somras

Ok... Detta är utsikten från bron man går över för att komma till andra sidan för att komma till jobbet. Huset till vänster är turistinformationen. Det har ett stort frågetecken tryckt på ena sidan.

Här är gångvägen på andra sidan floden. Väldigt frodigt. Inga frodiga kvinnor dock. Just nu luktar det ruttet här varje dag. Det ligger antagligen något lik och ruttnar där någonstans. När det fryser på luktar det inte, så jag längtar lite efter minusgrader.

Floden från vägen, kort och gott.
Bilder och uppdatering
Lite recap först, sen bilder. Senaste gången jag skrev, så skrev jag att jag skulle jobba 12 timmar om dagen med ett projekt, det gjorde jag också. Det var skitjobbigt och jag gjorde det i två veckor. Det skulle egentligen ha varit tre veckor, men jag sa åt min projektledare att jag inte ville göra det den sista veckan eftersom Rebecka kom den helgen.
Den helgen i sig var ett litet äventyr. Transport till och från flygplatsen görs med bil, inget annat. Jag har inget körkort, sålunda måste jag få till en arbetskamrat som kan köra en till flygplatsen. Det löste sig som tur är, eftersom en av de tyska testarna skulle åka hem den dagen och vi kunde låna en bil från jobbet. SAMTIDIGT skulle både Rebecka och den nya tyska testaren anlända. Både Rebecka och den nya tyska killen hade körkort, så jag kunde åka med den tyska killen som skulle åka hem, hämta Rebecka OCH den tyska killen och sen låta endera av dem åka hem.
Det sket sig.
Rebeckas plan var inställt till min stora förskräckelse, men jag fick reda på genom bokningen att en plats bokats i hennes namn dagen efter. Under tiden, hade de på jobbet fått reda på att Rebeckas plan var inställt, så de skickade två killar med bil som kunde köra hem mig och den nya tyska killen. På kvällen gick jag på bio med jobbet (vi hade jobbat med ett spel som var baserat på den filmen) och på lördagen åkte jag (med en annan jobbkamrat) och hämtade Rebecka.
Sen dess har jag och Rebecka haft det väldigt mysigt, vi har åkt till Montreal en gång och ska åka en gång till. Jobbet har varit väldigt slött och det händer inte så mycket. Vi har ätit ute och mycket. Tittat på mycket film och sett hur omgivningen blivit mer deprimerande och höstgrå. Rebecka har varit mycket flitigare med sin dagbok, vilket ni kan se i hennes dagbok:
http://www.resedagboken.se/Default.aspx?documentId=24§ion=journey&journeyId=118396
Hon har också lagt upp lite bilder, men jag har flera som jag tog i somras, lite mer exklusivt.

Här är en av de första. På bilden är jag i St. Jerome, det är jävligt varmt och jag är förkyld.
Det verkar som att jag bara kan lägga till en bild (eller använda bildkommandot en gång per inlägg) så det kommer fler inlägg med fler bilder.
tisdag, september 19, 2006
12 timmar.
Under den här veckan ska jag testa ett spel som är på slutklämmen och det är 12 timmar om dagen som gäller. 0900-2100. Efter 40 timmar (Sön-Lör) så har man övertid (50% mer) och jag räknade ut att om jag jobbar normalt veckan därpå, så kommer jag ha tjänat över 1200 dollar. Min vanliga lön ligger på typ 550 dollar.
Så det känns bra.
onsdag, september 13, 2006
Refererad!
Kolla här, ett helt stycke bara om mig och min avdelning om Knights of the Old Republic:
"Jakob Fäldt har i sin C-uppsats dels intervjuat Simon Viklund, ljudansvarig på Grin inc, dels analyserat musiken till Star Wars:Knights of the Old Republic och jämför spelmusik och filmmusik. Han finner stora stilistiska likheter och liknande konventioner. De största skillnaderna finner han i produktionsledet. I datorspelsproduktionen kan kompositören finnas med i hela processen medan filmkompositören i regel kommer in i slutfasen. Istället har filmkompositören större utrymme för precision och nyanser. Fäldt hävdar att spelinteraktiviteten begränsar musikern till tre fungerande ställen: områden, strid och karaktärer. Vidare gör ljudspårens stora utrymme att spelmusiken begränsas, görs kortare, fler avsnitt används gång på gång. (Fäldt 2004:21) "
Skrivet av: Alf Arvidsson
Länk:
http://www.umu.se/kultmed/forskning/Musik%20i%20datorspel1.pdf#search=%22%22Jakob%20F%C3%A4ldt%22%22
måndag, augusti 21, 2006
Hemlängtan
Den senaste gången jag minns att jag hade ett riktigt "anfall" av hemlängtan var på min första vända till Rånö seglarläger (fram tills då den längsta tiden borta hemifrån) där jag satt länge och grät på rummet och liknande. Så här i backspegeln så kan jag bara tacka mina päron som stoiskt ignorerande mina snyftande bedjanden om att få åka hem från diverse hemska läger, kollon, övernattningar och liknande. (Även om Gråskägg 1991 var lite väl VÄL för en stackars nio-åring, snacka om crashcourse.)
Grejen är att jag tror inte min hemlängtan inte riktigt växte bort utan snarare att den ändrade form. Istället för att få hemlängtan när jag var borta så blev jag bara väldigt hemkär. Jag gillar att vara hemmavid eller åtminstone på ställen som är väldigt bekanta. Jag har faktiskt ingen större lust att resa någonstans utan föredrar att vara hemma.
Varför dra igenom det här om hemlängtan och sånt?
Därför att jag idag efter samtal med flickvännen och päronen, samt lyssnandes på lite halvnostalgisk musik (påminner om vad jag gjorde i våras), så fick jag ett liknande hugg av hemlängtan som jag fick när jag var liten. Skillnaden är väl att jag är väl medveten om det och att det går över. Och att jag inte kan göra något åt det. Men likförbannat så är det så det känns.
Saknar...
...flickvännen
...föräldrarna
...syskonen och syskonbarnen
...polarna
...bandet
...fridykningen
...min egen säng
...svensk TV
...svensk pizza
...klassisk hemmafest med hårdrock och bärs
...rollspelet
Nä, nu får jag sluta.
lördag, augusti 19, 2006
Paketet har anlänt
Paketet kom för två dagar sen och allting i det var ok. Det hade haft en ganska tuff resa, men allting anlände intakt. Osten som mina föräldrar skickade (underbar Gouda) var lite smält och deformerad, men fullt ätbar.
De skickade också med lite spel, om jag skulle tröttna på de jag har. Jag fick också en skiva med foton från i sommar som jag ska kolla på nu i helgen, hade jag tänkt. Alla mina tidningar som kommit medan jag var borta kom med också. Har saknat en hel del och jag har inte ens kommit igenom hälften ännu.
Också mina regnkläder, 4 örngott, exotic snacks och svensk senap!
torsdag, augusti 17, 2006
Life on Mars
Kort och gott handlar det om Sam, som efter en bilolycka tycks ha hamnat i året 1973, han är polis och det är mycket som är annorlunda. Det låter Corny, men det är en dramaserie, med rätt lite komedi (förutom Sams anakronism då). Det som är bäst med serien är musiken. Mycket Deep Purple och The Who och allt annat skönt från 70-talet.
Till exempel: Sam och hans boss är allmänt sura på varandra och börjar slåss med varandra framför en koma-patient. Musik: Lazy med Deep Purple. Funkar perfekt. Sen sitter de vid sängens fot och röker, helt uppslagna. FRAMFÖR EN KOMA-PATIENT.
Ja, jävlar.
onsdag, augusti 16, 2006
Vädret är i alla fall bättre...
På jobbet så börjar jag faktiskt se ljuset i tunneln på det här projektet. Det börjar komma såna här meddelanden om "Det behöver du inte ändra på, det är för sent i alla fall". Så snart är det väl den sista gången.
tisdag, augusti 08, 2006
Övertid
Så jag satt kvar till sju och testade färdigt skiten. Som tur var så var spelet i bra skick. Buggarna fixade och bara några få buggar att skicka in igen, så jag kunde gå och handla och vara hemma till halv nio. Hann göra middag och lunch till imorgon och i övermorgon, men någon tvätt blev det inte...
måndag, augusti 07, 2006
Utvecklare suger ibland
1. Den gamla buggen som gör att det inte går att starta ett nytt spel på svenska är fortfarande kvar.
2. Hela den "svenska" delen i spelet är på engelska.
Eftersom jag skulle göra den svenska versionen av spelet så fanns det inte så mycket mer för mig att göra än att gå hem igen. Fick betalt för 3 timmar när jag var där i 45 minuter. Utvecklarna för spelet är väldigt lata, känns det som. De bryr sig inte om att fixa buggarna som vi skickat in och i stället skickat oss en annan ny version som vi skulle buggtesta, alltså inte göra regression på. Pah.
Annars var helgen rätt händelselös, tog det lugnt och sånt, köpte en fåtölj på lördagen och passade på att sova ut ordentligt.
onsdag, augusti 02, 2006
Dåliga åskledningar?
Och det är varmt, skitfuktigt och allmänt jobbigt att tänka. Jag längtar till hösten!
fredag, juli 28, 2006
Fuktigt
Har nu avslutat mitt andra spel (alltså rapporterat klart buggar). Kunde inte hitta några i den senaste versionen som var "dödande" nivå på, så nu ska det bara godkännas och sen kommer väl samma spel till de andra konsolerna.
onsdag, juli 26, 2006
Soffa, namnsdag och sånt.
Jag fick också reda på att jag har namnsdag idag och som ett brev på posten, eller det var ett brev på posten, så fick jag ett paket av Rebecka och röstmaterial från Sverige. Jag fick också ett formulär från den allmänna kanadensiska sjukförsäkringen som jag skickat efter, eftersom jag skulle anmäla mig till den.
På jobbet händer ingenting just nu, jag sitter och väntar på svenska versionen av det spelet som jag jobbar med... Jag sitter och är tillgänglig sådär... Det är sådana där tillfällen man ska ha en bok eller ett spel. Spel finns det, så jag sitter och spelar Neverwinter Nights. I sisådär 7 timmar.
lördag, juli 22, 2006
Pontus...
Så otroligt mycket nostalgi för mig. Tidigt 90-tal... Svensk musik. Pontus & Amerikanerna. Började med "Min bror och jag" och fortsatte med "Godmorgon Columbus".
Undras vad för annan mysko musik som ligger långt där bak i huvudet.
fredag, juli 21, 2006
En månad + 1 Dag
Jag trivs rätt bra för tillfället. Jobbet har kommit igång och jag har 1100 dollar på kontot. Jag saknar Rebecka jättemycket, men även min familj. Jag saknar mamma och pappa, mina syskon, mina syskonbarn och min kisse. Häromdagen tog jag ner en liten kisse från ett träd där den satt och jamade. Den hade säkert kunnat klättra ner själv, men jag tog chansen att få gosa med den lite. Tror fan om den inte började följa efter mig en liten bit.
Som tur var, passerade vi snart kissens revir och han/hon vände tillbaka. Den var precis i "efter kattungen"-fasen, men fortfarande så liten att den bara försvann i famnen. Är van vid att Jazzi är så stor, så alla andra katter är mindre.
onsdag, juli 19, 2006
Ansträngning
Rent ärligt, så började jag tröttna på att inte göra något alls på jobbet, det är kul att anstränga sig lite. I övrigt, så har den Walesiske testaren äntligen fått tag på en lägenhet. Vi har blivit rätt tjenis med honom och han kom förbi och bjöd på öl för att fira.
Vädret har varit rent underbart idag. En lätt vind och temperatur på 18-19 grader. Precis vad jag behövde. Jag kunde somna ordentligt utan att svettas och det går att tänka ordentligt.
Jag handlade en jävla massa mat idag också, så jag behöver inte gå till stormarknaden på länge.
Imorgon ska jag tvätta, tror jag.
tisdag, juli 18, 2006
Thunder!
Just nu åskar det som FAAAN här, blixtar, dunder, magiska under. Ljuset lade av ett tag, men kom på snart igen, det verkar ha stabiliserat sig nu, men det var spännande ett tag.
Annars så händer det lite på jobbet just nu. Jag sitter och spelar färdiga spel och får betalt för det. Inte så illa pinkat.
lördag, juli 15, 2006
Branschen...
Aja, sån är branschen. Ena stunden är det "VI MÅSTE VARA KLARA MED DET HÄR NU!" och andra sekunden är det "De behöver det inte längre".
Jag korrläste den svenska översättningen istället. Den var på vissa delar bättre, men de hade tydligen inte tillgång till de fraser så som det skulle användas. Lite korrigeringar senare och spelet kommer nästa vecka, som antagligen jag måste testa.
Det är så satans varmt idag, så jag står knappt ut.
Och så satt jag och pratade med Rebecka i minst två timmar via Skype. Det var så najs, så najs, så najs...
Ajusteja... Bloggen.
Slut!
fredag, juli 14, 2006
Översättare, jag?
Jag fick köra igenom ett spel som skulle testas på fredag, så det funkade och så.
Men sen på eftermiddagen kom bomben. Tydligen så har en översättningsstudio inte levererat den svenska (och finska och danska) översättningen av ett spel till Enzyme och den ska in på måndag klockan 12. Den översättningen föll på mig, den finske testaren och den danske testaren. Jag ska alltså översätta ett helt spel till svenska... Det var minst sagt en utmaning. Fick jobba över två timmar idag och plöja igenom hela textfilen som ligger på kanske 5000 ord.
Och allt ska vara klart på måndag förmiddag. Fyfan. Men det är väldigt kreativt. Man märker hur både rikt och fattigt det svenska språket är på samma gång. Översättare får mer betalt. Jag vill vara med i eftertexterna damnit!
onsdag, juli 12, 2006
INTERNET!
Jag orkar inte skriva något inatt, för jag har suttit och kopierat upp alla mina inlägg från förra datumen nedan. Börja från 20 juni, så har ni lite att läsa.
tisdag, juli 11, 2006
Trettonde Arbetsdagen
Jag fick spela igenom ett barnspel idag, vilket tog en kvart, enbart för att det inte gick att spela fortare. Det är riktat till 3-4 år gamla barn, så man kände sig lagom hjärndöd efter ett par omgångar. And Joy of Joys, det kommer en svensk version på fredag.
Det får gärna hända något nu. Som till exempel INTERNET imorgon, om det inte kommer då blir jag väldigt besviken.
måndag, juli 10, 2006
Tolfte Arbetsdagen
Idag fick jag i uppdrag att installera ett spel för att se om det gick att starta. Det gick inte, så dagen fortsatte med inget att göra. På vägen hem hade vi sällskap av en ny testare. Han kom från Wales och skulle testa engelska spel. Lucky Bastard. Han har i alla fall att göra.
Vi fick reda på av värden att vi på onsdag kommer att ha Internet igång. Änt.lig.en. Det kommer vara hur mycket mejl som helst i min Telia-box. All jävla spam. Också sisådär 23 dagböcker. Det kommer inte ha så stor inverkan på mina sovtider, för ingen i Sverige är online när det är natt här, om de inte är väldigt morgonpigga.
Idag är det väldigt fuktigt och varmt, det behöver regna lite snart, för det är väldigt kladdigt. Annars har det varit uppehållsväder med mycket värme och sol.
Jag fick mitt kort med mitt social insurance nummer på idag också, det kanske tillsammans med mitt pass duger som dubbel ID, så man kan skaffa mobilnummer. Inte för att jag kan ha den igång under arbetsdagen, men det är ändå bra att ha. Med vårt nuvarande fasta telefonnummer, så ringer vi för 6 cent i timmen till Europa, det är en rätt bra deal. Det kostar 10 cent inom Kanada och till USA.
söndag, juli 09, 2006
Möbelhelg II
Vi har också inget tvättsnöre, så det hänger kläder lite överallt här hemma just nu. Mina kläder tog snabbt upp all plats i min byrå jag köpte, så jag måste ha lite mer möbler, tror jag. Jag packade ner alla mina vinterkläder i bagen som jag sen lade långt in i den gemensamma garderoben.
lördag, juli 08, 2006
Möbelhelg
Fan vad det ska bli skönt att 1. Sova i en riktigare säng än den här luftmadrassen. 2. Få möbler så jag kan sitta normalt vid köksbordet (köket är där jag kan ladda datorn). 3. Få Internet nästa vecka. 4. Få packa upp mina väskor.
Imorgon ska vi gå och tvätta på tvättomaten, jag vet inte riktigt hur det funkar, men är det för dyrt så får vi överväga att skaffa egna tvättmaskiner. Kläderna blir fort sunkiga i den här hettan, men det är i alla fall svalt på jobbet, så där sitter man inte och stinker.
fredag, juli 07, 2006
Elfte Arbetsdagen
Vi har en telefon nu också, en fast, som man kan ringa till, kom ihåg att vi är sex timmar bakom er i Sverige. Telefonnumret är [utlandsprefix]-1-450-229-6705.
Nu är det i princip helg igen, det kanske blir en bio (biografen ligger tio meter ner för gatan) eller något annat. Imorgon ska vi köpa möbler (finally!) Hoppas att vi hittar allt vi vill ha. Jag vill ha skrivbord, byrå, säng, matsalsbord, stolar, kanske en fåtölj, spegel, garderob (hehe)
torsdag, juli 06, 2006
Tionde Arbetsdagen
På jobbet, när jag inte har något att göra, så sitter jag på Wikipedia fortfarande. Idag kollade jag igenom lite TV-serier som jag vill se och så tittade jag på en massa Marvel-serier som jag inte kommer att kunna läsa genom min X-men prenumeration. Mamma och pappa får ordna eftersändning nu när jag har en adress. Men först ska de ju komma hem från semestern och sånt.
Om en vecka exakt, så har jag Internet. Det ser jag mycket fram emot. Jag tror inte jag har varit utan Internet så länge som jag varit nu. Det känns som man missat så mycket, både nyhetsmässigt och nöjesmässigt.
Jag vet inte om jag äter så pass bra som jag vill göra, men jag håller mig borta från de värsta fällorna i alla fall. Måste dra ner på brödet helt igen bara. Har inte hittat något knäckebröd här, men det fanns i Saint-Jerome, så om jag kommer tillbaka eller till något större centrum, så ska jag köpa upp mig på en massa. Här i Kanada har det en massa sköna smaksatta hummus-variationer; Peppar, vitlök, örter, allting. Peppar var rätt gott, men lite för mycket peppar.
onsdag, juli 05, 2006
Nionde Arbetsdagen
Grötkokandet gick bra, men man får vara på sin vakt när man gör den på spisen, jag rörde om hela tiden och tog bort den bara lite för sent, så den blev lite för hård, men det vet jag till imorgon. Calles frukost idag: Munkar och Kaffe… Han har väldigt dåliga influenser på mitt ätande. Han sa igår att Kycklingnuggets, Pommes Frites och Ketchup är bra mat. Billigt kanske, men inget som jag kan äta varje dag precis. På vårt närköp finns det en sushitallrik för 42 spänn. Den tog jag till lunch idag och det var gott. Måste göra lite lunchbudget om jag ska kunna äta det… 46 spänn om dagen, 20 arbetsdagar… det är 920 spänn av vår månatliga lön på 7260 spänn. Det är om jag äter det varje dag. Fick höra från Calle att det tydligen var billigt för lunchbetalande… Vette fan. Jag får nog begränsa sushi-ätandet till varannan eller var tredje dag. Den var verkligen god. Hittade Beef Jerky också, så det kan man köpa och snaska på. De hade goda bita bönor i tomatsås också. Min mage tog hämnd på mig för de senaste dagarnas utsvävningar med Subway-smörgåsar. De är så förbannat goda. Jag måste också hitta knäckebröd. När man väl börjat med mycket fibrer i kosten är det väldigt svårt att klara sig utan. Nu är det tillbaka på den smala vägen igen i alla fall. Jag har multivitaminer att ta också, eftersom jag är lite halvdålig på att äta grönsaker.
Jag har en postbox nu också, man kan passera utan problem på hemvägen och hämta posten. Min adress är:
Jakob Fäldt
45 Morin
Sainte-Adèle, Quebec
J8B 2P6
CANADA
Jag vill ha svensk, hyvelbar, hushållsost, Påslakan, mina regnkläder, min prenumeration på Sweden Rock. Jag har en hel lista i huvudet på saker som jag vill ha mer, men vafan, det här får duga nu. Ola får gärna skicka HMÄ hit också. Jag kan betala för portot.
tisdag, juli 04, 2006
Åttonde Arbetsdagen
måndag, juli 03, 2006
Sjunde Arbetsdagen
Idag var vi och tittade på två saker, när bankerna är öppna och var möbelaffärerna finns. Den som har använda saker ligger en bit norrut, vilket är nästan en halvtimmes promenad från oss eller en timmes promenad från jobbet. Heh. Avstånd. Jag behöver en cykel. Jobbet var som vanligt. Spela spelet jag jobbar med, rapportera språkbuggar. Fick köra på en annan konsol också, som var totalt instabil. Kan man inte köra igenom spelet, så kan man inte språktesta det ordentligt heller.
De har städat golvet i vår lägenhet idag, så det känns lite fräschare. De har även installerat myggnät i fönstren på framsidan, så nu kommer inte jag storkna av värme under natten. De har också av någon outgrundlig anledning slabbat över (det kan inte kallas målning) den rosa färgen i badrummet. Ni som kommer hit får se själva. Jag vet fortfarande inte hur man kan skaffa duschförhänge här. Imorgon ska vi i alla fall köpa en kyl/frys. Det måste köpas, för vi ska lämna tillbaka den lilla vi lånade från värdinnans restaurang ”Chat Noir”. Helt O-ironiskt så stryker det dessutom runt en svart katt runt restaurangen. Fattas bara.
söndag, juli 02, 2006
Flytthelg II, Återkomsten
För att vara en bergsby/håla, så är det skitmycket trafik genom Sainte-Adéle. Speciellt upp för den branta backe där vårt hus är. Det låter som en motorväg när fönstrena står öppna. Men vafan, de älskar sina bilar här. Vilket jag på en viss nivå kan förstå, eftersom man inte kommer någon vart utan en bil. Det är tydligen svårt att få gå en kurs om man inte är kanadensare dessutom, så det hela tycks vara rätt kört på den fronten. Haha, kört. Hajar ni? KÖRT!
Solen har för övrigt varit väldigt stark idag, så det är varmt och torrt. Det är molnigt dock, så det kommer väl mer regn så småningom. Jag saknar mitt Internet väldigt mycket, för då hade man åtminstone något att göra när man är sysslolös och inte har någonstans att sitta. Luftmadrasserna funkar någorlunda, men de andas inte någonting neråt, vilket gör att jag är sjöblöt när man sovit. Säng ska därför införskaffas. Ingen Hästens eller liknande, men en sån som jag har hemma borde inte vara för svårt. Vi har inte hittat den möbelaffären som har begagnade möbler, men vi hittade den med begagnade kyl och frysar. Vi ska dit på tisdag, antagligen på en förlängd lunch, eftersom de stänger klockan 17 och vi slutar på jobbet klockan 17.
lördag, juli 01, 2006
Flytthelg
Huset som vår hela etage-våning ligger på, ligger nästan mitt i Sainte-Adéle med en fantastisk utsikt över laurentiderna. Åtminstone tror jag det är laurentiderna. Det är i princip gångavstånd till allting, men när kanadensarna säger att det är precis om hörnet, så menar de alltid med bilavstånd. Vår värdinna sa att butiken med begagnade kylskåp och sånt fanns en kort bit ifrån oss, vilket innebar en promenad på 15 minuter. Vi har fått låna hennes lilla cola-kylskåp (hon äger en restaurang bredvid huset) så vår (min, vill säga, Calle har ingen) mat inte ska inte ska bli dålig. Här i Kanada är alla de butiker vi behöver besöka stängda fram till tisdag, så vi kan inte åka (GÅ!) och köpa köksberåd och möbler förrän på tisdag. På måndag kommer vi i alla fall få tillbaka en del på hyran, eftersom Enzyme ska betala första månaden på hyran och den månaden har inte gått ännu.
[lite senare]
Jag fick nog av den ångestladdade tystnaden (eller Calle fick, jag minns inte) och vi gick till närmaste Depanneur (typ som Dygnetruntbutik som är öppet dygnet runt) och köpte glödlampor. Det regnade som tusan och med besked på den fina dag vi fått. Ja, vi hade inga glödlampor i lägenheten. Det har vi nu och det känns redan bättre. Upptäckte också att de enda ställen i lägenheten som det finns jordade kontakter är i Calles rum och vid spisen. Jag måste alltså ladda batteriet där när det behövs. OM nu inte jag skaffar en liten fin konverter, så jag kan koppla in min konverter i ett ojordat uttag. Frågan är om det är så smart. Datorn kanske pajar. Ska fråga på jobbet och när jag ringer hem igen.
