torsdag, maj 11, 2006

15-20 juni

Liten uppdatering:

Fick mejl från Kanada och de vill att jag åker dit så jag är där 15-20 juni. Det är snart! Att ta körkort kommer bli småsvårt.

Allt händer väldigt snabbt nu.

Vad ska jag göra nu?

Jag vet fortfarande inte när Enzyme vill att jag ska börja jobba, så jag håller på att spåna lite på förberedelser. Det är ingen prioritetslista, utan de kommer som jag kommer på dem.

1. Skaffa körkort. Pronto. och få det internationellt.

Det blir nog en intensivkurs. Jag kan ju köra bil, det är Teori, Halkbana och uppkörning. Kakbit, eller?

2. Musiksamling

Bränner nog ner alla MP3or på DVD-R och köper en Laptop/stationär dator på plats. Alternativt packar ner hårddisken. heh.

3. Finansiering

Säljer nog lite fonder och letar jobb som bara är under några få veckor. har dissat lite jobb som jag inte velat ta, men nu är det brått med cash.

4. Mediciner

Tar ju kortison mot Astman, billigare att köpa upp en årsförbrukning här än i Kanada antagligen.

5. Underrätta alla som inte vet

Kanske ska göra det hela när apparaten är igång. Men jag kan inte längre vara Fridykarinstruktör och min rollspelsgrupp kommer inte få avsluta kampanjen. (det beror på såklart om boken ges ut innan dess och vi hinner spela ut den... (Den är över 400 sidor lång) Bandet kommer jag inte kunna spela med på ett år... Det är extra jobbigt. Tar med demon till Kanada, såklart. Det tror jag är det.

onsdag, maj 10, 2006

Blame Canada!

Jag är fortfarande i chock. I snart två månader har jag suttit och degat på jobbcenter i Vårberg och sökt jobb. Bl.a. på Monster.se (före detta jobline). Monster har många internationella annonser där de söker folk utomlands. Jag sökte ett jobb på Google till exempel. Och... ett språktestarjobb på ett kanadensiskt företag som heter Enzyme. Företaget testar spel både QA (Quality Assurance) och Localizations (spel som översätts till andra länder) och sökte språktestare för de svenska versioner som de gör...

Jag översatte mitt CV till Engelska och skrev en bländande ansökan där jag presenterade mig själv i tredje person (rätt narcissistiskt, men vafan, det hade tydligen effekt) och skickade in det.

Förra veckan kom det ett språktest där jag skulle skriva lite svensk högstadiegrammatik och det skulle sedan faxas tillbaka till Kanada. Mer tänkte inte jag på det. Eller jo, jag var lite förväntansfull, eftersom de hade skickat testet, men vafan, jag trodde det skickades ut till alla som sökte. Jag var cynisk och realistisk och pragmatisk efter två månaders jobbsökande som inte lett till något.

Och så skickar de det här:

"Hello Jakob ,
We would like to offer you a position at our company as a swedish linguistic tester."

+ lite till, men det är oviktigt.

Jag har FÅTT ett jobb! Ett års kontrakt i Montréal, Kanada... Ett år borta från Sverige, borta från föräldrarna, borta från min älskade.... eller?

Allt är lite upp och ner nu. Ikväll ska jag skriva ett "JA TACK SOM FANIHELVETE!"-brev, men innan dess måste jag prata med älskling.