Långa arbetsdagar

Jag tog på mig att jobba lite mer... Jo, från två olika klienter. Magnum PI på den ena och Star Trek på den andra. Star Treken är snart slut på den ena förresten. Vad blir det då?

Hur som helst, jag ville hålla samma arbetstempo med primärklienten och göra Magnum på sidan, men det medför att jag måste jobba mycket längre om dagarna...

Jag är så dålig på att gå upp på morgonen. Bara i tisdags steg jag upp i tid för att jag visste att jag skulle gå på dykningen. Då kunde jag sluta klockan 17, men jag hade ändå gjort för lite.

Det blir extrajobb i helgen. Imorgon ska jag göra ett 45 minuters avsnitt igen.

Blir glad när jag ser fakturorna, antar jag.

För jag vill bara spela Fallout 3.

Örebro

Jaha, nu är resterande komponenter i Örebro enligt det kungliga postverket. I alla fall klockan 22.03. Vi får se om den kommer imorgon. Jag får ge mig till sängs och gå upp tidigare.

Lång historia kort

1. Komplett.se skulle skicka hela sändelsen samtidigt.
2. Komplett.se skickar sändelsen i två paket.
3. Komplett.se skickar bara ett paket. Fråga mig inte varför.
4. Jag får bara avi för det första paket, men en faktura där det står att allting har skickats.
5. Jag hämtar ett chassi på hämtstället.
6. Var är min DATOR?

Nya uppdrag

Ny månad, ny journal, nya uppdrag. Jag ser fler Deep Space 9 avsnitt och mer Doctor Who framför mig. Deep Space 9 är snart slut. Undrar vad TV4 science fiction ska sända istället? Enterprise? Farscape? (GIEF PLIZ!) Doctor who har...8 år kvar, för jag tror inte att de ska sända den nya serien på TV4 SF.

Fick ett intressant mail från ett annat företag som var intresserade av vad jag kunde göra för dem. Arvodet är lite lägre än min primäre klient, men jag behöver sprida ut mina ägg i flera korgar så att säga.

Ska också skicka alla verifikationer sen början till min bokföringskille. Jag vill att allt ska gå rätt till och har anlitat en billig firma som kan ta hand om mitt rätt enkla pappersarbete, men jag har slösat så mycket arbetstid på att försöka få rätsida på det och det har ändå blivit fel.

Hur som helst så går det åt rövigt mycket pengar till skatt och arbetsgivaravgifter. Man kan bara hoppas på att man betalar lite för mycket än lite för lite. Konsulter kanske ser dyra ut på pappret, men det är för att vi betalar allting själva.

Vad jag har gjort

Andromeda: 5 avsnitt
Charlie Jade: 1 avsnitt
Cheaters: 1 avsnitt
Comedy Store: 1 avsnitt
Crusade: 2 avsnitt
Doctor Who: 36 avsnitt
Exposed!: 1 avsnitt
Lisa Williams: 1 avsnitt
Star Trek Deep Space 9: 13 avsnitt

Och filmerna: "Skuggan av ett mord" och "Happy Campers".

Jag drömde om Shane MacGowan

Ni vet, fyllot i The Pogues. Ja, det har säkert nåt med att jag bara har lyssnat på The Pogues på sistone och det sista jag gjorde igår var att glo på Live videor på Youtube.

Drömmen då? Jag minns såklart inte så mycket, men bitar var att jag skulle sjunga i Pogues istället för Shane av nån anledning. Han var väl för full eller nåt.

Så jag drog väl av nåt... Sally McLennane eller nåt. Och i drömmen lät jag precis som Shane. Gubbfan kom med tandlös käft fram till mig efter låten och mumlade nåt om att det var skitbra (om han sa det på engelska eller svenska minns jag inte).

Så, nu ska jag spela lite mer Pogues i Audiosurf.

(63 TV-avsnitt och två filmer har jag översatt än så länge, sen i juni)

Det är aldrig enkelt (del 2)

Dagen efter fredagen med alla problem, sov jag till elva eller så. Jag somnade kanske vid halv ett.

Inställningen var att köra en rensning av den bärbara. Det var hög tid i alla fall, för jag har inte gjort det sen jag köpte den.

Att köra en rensning, om ni inte visste det, tar lång tid. Det är som bäst ett halvdagsprojekt om allt går som det ska. Det gjorde det såklart inte.

Jag tänkte passa på att installera nya drivrutiner på grafikkortet (VARNING, VARNING!) när jag hade återinstallerat allt väsentligt. Jag visste att det inte släpps så mycket färska drivrutiner till Laptopkort från tillverkaren (i det här fallet Asus), men jag hittade i alla fall en lite nyare (från 2006 istället för 2005) på Asus hemsida som jag tänkte installera.

Jag vet hur man gör en grafikkortsinstallation, man avinstallerar alla drivrutiner man har, startar om och installerar de nya. Allt för att undvika konflikter.

När jag gjort allt det här, går det inte att göra någonting förutom att trycka på startknappen. Kan inte gå ut på Internet, det fryser. Kan inte ens komma åt bildskärmsegenskaperna, det fryser. Jag försöker med felsäkert läge och avinstallerar, men sen snear det i alla fall. Självklart är det EFTER jag gjort alla säkerhetsuppdateringar och antivirusprogram (Allting tog fyra timmar).

Blä. Jag får börja om. Blä. Fyra timmars arbete åt helvete.

Andra gången om är jag försiktigare och skapar återställningspunkter efter varje grej är färdig så jag kan gå tillbaka om något går åt helvete. Den här gången har jag hittat en sida som möjliggör installation av Forceware (Nvidias drivrutiner för stationära datorer) på min bärbara. Och, succé! Det gick! Nu har jag drivrutiner från 2007 istället. Mycket bättre. Tror jag. Jag har inte testat något spel ännu.

Anyway (HUR SOM HELST!) funkar mitt program för undertextning efter rensningen. Det var antagligen någon codeckonflikt någonstans. Jag fick också tips om ett kompatibelt codecpack från Magistern på Ordkedjan. Sweet!
(Jag menar, SCHYSST, BRA!)

Det är självklart inte slut där.

Minns ni från förra inlägget att jag flera veckor tidigare hade köpt ett externt numeriskt tangentbord eftersom de knapparna används för att navigera och styra undertextningsprogrammet?

Det funkar inte. Eller, jo det gör det, men det går inte att skriva samtidigt (vilket man måste kunna). Programmet aktiverar Numlock hela tiden, vilket gör att ett antal knappars sekundära funktioner är aktiva hela tiden. En massa bokstäver som inte funkar, helt enkelt.

Så, nu.

Tangentbord behöver inte vara så dyra, men det som jag har måste vara standard (så att jag inte snubblar på en massa knäppa tangenter) och det måste vara USB.

Ska jag ha:

Logitech Deluxe 250
eller
Logitech Deluxe 350

De andra på Webhallen är för dyra eller felkonfigurerade. Jag övervägde det vikbara tangentbordet, men jag kommer antagligen ha tangentbordet i knät och då kan det inte vara ostadigt.

Det är aldrig enkelt (del 1)

It's never simple, sa Dylan i teasern på Andromeda-episoden jag översatte. (Dylan Hunt, Kevin Sorbo alltså, ingen annan)

Och det är det aldrig.

Min vision har ju varit, konstant, att jag ska kunna jobba med min bärbara. Mobilt och bra. Kan flytta mig och ändå jobba. Det enda som behövs är en bredbandsuppkoppling (men bara för transport) och ett fungerande tangentbord på den.

Jag fick tidigt reda på att man måste ha ett fungerande numeriskt tangentbord på den dator man ska jobba med. Inga problem, tänkte jag och köpte ett externt numeriskt tangentbord för att kunna styra bilderna i programmet jag använder. So far so good... (GAH, jag menar: "Än så länge går det bra", eller bara "Än så länge så...")
Jag återkommer till det här med tangentbordet i del två.

Snabbspola till igår, då jag tänkte ladda ner nästa uppdrag och konvertera det så jag kan köra det på den bärbara. Installerar Filezilla (mitt FTP-program) och laddar ner filen. När den är nere (FÄRDIG ELLER NEDLADDAD, DITT MÖG!) märker jag att den går fruktansvärt trög i vändningarna när man sitter och pusslar bildrutor i programmet. Det är inte acceptabelt, men som tur är, kan jag konvertera den till MPEG-1 (mindre komprimerat, mer lätthanterligt).

14 minuter senare (det tar en stund) kör jag igång den i programmet och den vägrar. Den bara hoppar upp till första insättningen (undertextningstillfället) och vägrar starta. Nu svettas jag och inte bara pga. (PÅ GRUND AV, FÖRKORTNINGAR ÄR FÖRBJUDNA) värmen utan för att jag kanske inte kan jobba på den bärbara. Vad är det som är fel? Blev det fel i konverteringen? Konverterar om (VAR FAN ÄR PRONOMET, DIN IDIOT?!) och felet kvarstår.

Avinstallerar mitt codec (CCCP, som har varit det paket som orsakat minst problem), men problem kvarstår.

Kör Gspot på filen. Den har MPEG-1, som alla datorer kan spela upp. Det står att codec är installerad för den...

Försöker konvertera om filen till MP4 i VirtualDub. Problemet kvarstår.

Kör CCCPs "Insurgent" som kollar vad man har för codec-paket installerat. Trots att jag avinstallerat CCCP och ingen mapp finns kvar, står det att det fortfarande är kvar.

Fan. Halvångest. Det är exakt samma problem på den stationära datorn också. Helångest. Fan.

Det lutar åt att jag måste köra rensning på den bärbara. Men inte på fredag.

Tror ni inte att jag DRÖMMER om att allting funkar perfekt på natten sen. Sov dock mycket bättre än vad jag trodde att jag skulle göra.

Första jobbet

Jag har då idag avslutat första jobbet på Ordkedjan. Jag satt i två dagar och undertextade och översatte ett avsnitt av Andromeda. Så om och när ni ser på TV4 Science Fiction på episod 3, säsong 4, så är det min textning ni ser.

Har försökt hela veckan att registrera min firma, Sub Scriptum, och nu är det ivägskickat. Jag ska bara betala 1000 spänn för namnregistreringen och sen är det klart förhoppningsvis. Det här blir spännande.

Killen på Ordkedjan var i alla fall nöjd med min insats under de här fyra veckorna. Jag är inte perfekt ännu, men han upplyste mig att han hade nobbat tre andra under den tid jag varit på plats så någon tröskel lyckades jag nog ta mig över i alla fall.

Anyway. Det där Andromeda-avsnittet gav ungefär 2000 spänn, men hälften ryker i avgifter och skatter. De närmaste veckorna ska jag få upp farten ordentligt, så jag kan göra fler minuter om dagen, då jag får betalt per översatt minut.

Men nästa vecka blir det inget jobb för jag ska på SWIDEN RAWK!

Vi har...

Textnisse (från Pappa)
Field Texting (Från Liebling)
ModSub (från mig)
Nerdy Subtitles (från mig)
Deep Thought Text 5 (Nyss, från mig)
Transl8er/Trans later (Nån, Liebling?)
skrivihopnu.jakob (Från Peo)
Underskriften (från mig)

eller...

This just in:

Sub Scriptum (istället för Post Scriptum)

Företag

Jag har under de senaste tre veckorna suttit på öfvre östermalm och tränats i undertextning/översättning på Ordkedjan då de tycker att jag skulle passa som det.

Jobbet i sig är frilansjobb, med allt vad det innebär, F-skattesedel och sånt. Jag kan jobba där jag har dator och bredbandsuppkoppling, så det är najs.

Vet dock inte vad mitt företag ska heta. Någon som har förslag?

I CAAAAST YOUUUU OUT!

Efter två-tre dagars eskalerande, tryckande smärta i vänsterörat gick jag till Skärholmens närakut imorse. Det ÄR en örininflammation och den gör ont som FAN. Den trevligt doktorn gjorde det vanliga klämmandet och tittandet i halsen och så, men det var först när han kom till öronen som det liksom stod klart.

Så jag fick ett recept på Amimox, 20 tabletter, tio dagar. Hoppas det tar verkning fort för det här är fan inte skönt.

MEN NU SKA NI DÖ, BAKTERIEJÄVLAR!

Det är så här det känns

Jag har nu i drygt 16 timmar legat till sängs och varit helt däckad. Igår, torsdag, var det tänkt att jag skulle på Derbyt med brorsan, men jag kunde knappt röra mig. Jag försökte gå upp på eftermiddagen, satt lite vid datorn, men sen hade jag sån frossa att jag knappt orkade lyfta huvudet från bordet. Gick och lade mig vid 17 och sov.

Jag vaknade givetvis under natten, badandes i svett. Det kändes som världens värsta bakfylla. Bara att öppna ögonen framkallade yrsel. Runt 03 hade jag sinnesnärvaro nog att ta av mig lite kläder. Kunde sen inte somna så jag tittade lite på natt-TV och läste Herman Hedning. Efter tre identiska Rapport-sändningar tröttnade jag och släckte. Sov till klockan 09 ungefär.

När jag är sjuk (jag misstänker att jag har influensa) tappar jag all aptit. Det märktes tydligt nu. Jag hade ätit kanske tre skedar gröt i torsdags eftermiddag och jag hade inte lust att äta förrän det gjorde ont i magen. Självklart smakar det ingenting heller. Jag tog smörgåsar idag. Kände verkligen inte för gröt. Påminde för mycket om det som jag hostar upp.

Kroppen känns fortfarande helt distanserad, min högra hand är nästan helt avdomnad, mitt huvud spränger, jag tror jag dragit på mig en öroninflammation och jag känner mig 70 år gammal.

Jag antar att ni hört det där om att tjejer sköter sin vardag trots att de är helt sjuka, slänger i sig ett par alvedon och sen går allt fine and dandy i alla fall. Jag har fått det här av min mamma, som nu också ligger inne på sitt snart tredje dygn av exakt samma symtom. Om ni inte känner min mamma, så ska ni veta att hon är urtypen för "sköta vardagen trots sjukdom", vafan, även fast hon är helt däckad hon med, så har hon tvättat idag.

Min poäng är att om vilken annan tjej som helst hade haft den här flunsan, hade de också varit däckade.

Perssons Pack spelar in nytt

Varför kom inte det här till min fucking kännedom?

"Perssons vadå?"

Per Persson, en av Sveriges absolut bästa låtskrivare och författare har varit en del av mitt liv ända sen före tonåren, då mina syskon lyssnade en del på dem. Packet har alltid funnits i bilen på långa resor till landställen och liknande, jag kan i princip alla texter utantill när jag hör dem och jag ryser av välbehag när jag hör dem igen. Musikstilen är rock med lite folkmusiksinfluenser, men inbegriper även country, men också pop. De hade några hits i början av 90-talet, den kändaste torde vara "1000 dagar härifrån" som Per Persson sjöng tillsammans med Jakob Hellman.

(Om ni vill att någon kreddigare än jag ska säga att Per Persson är en av landets bästa låtskrivare så säger Lars Winnerbäck det i sin biografi på sin hemsida)

Ok, en låt analyserad blir det.
Nu har pojken blivit kär: (Transkriberad av mig, det kan vara några fel)
Album: Kanoner och små, små saker (1990)
Text: Per Persson

Bortom de blå bergen finns en liten stad
gå en kilometer så hittar du ett hav
Där blåsten pinar ut varje uns av vett en vuxen man kan ha

Själv stod jag där i våras med fickan fylld av skrot
med svart färg i mitt sinne och slipstenskedjad fot
och lukten i min näsa, den som andra kallat frisk, den bär jag kvar

Det kanske kallas feghet, det kanske kallas mod
eller vanlig simpel dumhet jag kände där jag stod
men tändsticksbenen skulle nog få knalla med mig runt ett bra tag till

Så vattnet fick den äran att svälja all min skrot
Det plaska' till runt stenen när ytan tog emot
efter två-tre dar så träffa' jag en flicka underbar
som viska' mig i örat, "Jag har själv gjort likadant"

Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

Hela första versen och refrängen handlar om hur huvudpersonen ifråga backat iväg från ett självmord, bedrägligt i början med en naturbeskrivning för att sedan pang på gå in på detaljer om hur han hade tänkt att dränka sig i stupen nedanför. Det är i alla fall så jag tolkar det. Han träffar senare en flicka som har gjort likadant, känslor spirar. Ni får tänka att Persson börjar att sjunga lugnt och sävligt, men går upp i intensivitet ju närmare refrängen han kommer. Sista strofen skriker han nästan sina sönderrökta lungor ur bröstet för att sedan knoppa av med den koncisa refrängen.

Hon sa att hon kom hit in till stan för länge sen
vart klädd i italienskt, men där inne blev hon bränd
Efter fyra år i leran låg hon längs med den nivå där andra går

Då kröp hon ut till havet där stupen är som högst
för att tvätta av sig livet, men då hörde hon en röst
"Flicka, ta dig samman, du är aldrig så ensam som du tror"

Veckan efter gick hon nerför vägen där hon bor
och stötte på en pojke som kunde vart en bror
han halta' vägen fram, han hade kedjeformat sår runt höger fot

Så du som nu har lyssnat och tycker du är smart
Lova mig att aldrig dra på mun åt en kamrat
som har knackat på hos djävulen, men sen gått därifrån
han har rätt att bli förälskad och lalla som ett fån

Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

Ja, låt mig säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

I andra delen kommer anledningen fram i slutet, där Persson återigen tar i allt vad han har. Anledningen till självmordet (bl.a.) är olycklig kärlek, ett av Perssons signum (de bästa låtarna handlar om det). Kvinnan han träffat råkade ut för ungefär samma sak, om än lite annorlunda. Hon drivs till sitt eget självmord när hon inte tror att hon kan nå längre ner, men hon stoppas av något (någon?) i sista sekund. Jag antar att "pojken som kunde vart en bror" blev hennes ankare till en dräglig närvaro, men det är otydligt vad han representerar.

Den sista, starkaste strofen träffar mig rätt i hjärtat var gång (har fetstilat den). Persson uppmanar dig, som lyssnare, att aldrig håna eller förlöjliga någons olycka, i det här fallet självmord. Att "knacka på hos djävulen" och att sen gå därifrån är svårt, för att inte säga näst på omöjligt. Man kan bli så olyckligt kär att livet inte känns värt att leva, men i slutändan kan man hitta kraften att leva vidare och till och med se ljuset i tunneln.


Och nu ska alltså Packet (nästan hela orginalsättningen) spela in nytt material. Den senaste plattan kom 1995 för i helvete! Jag väntar med spänning.

På natten

Det började när jag gick upp på en parkering utanför där jag bor. Bredvid några bilar, vid ett staket, stod ett antal hundar kopplade, samt att det låg några hundvalpar i lådor bredvid. De var helt tysta.

Jag gick upp till en av lådorna och tog upp en valp som låg där i. Den verkade drogad på något sätt. I ögonvrån såg jag att bilen som stod närmast hade minst en hund i baksätet. Vad skulle de ha alla hundar till? Valpen gnydde till och jag gick tillbaka till lådan där jag hittade den. Varför? Jag var rädd. Rädd att någon skulle upptäcka mig.

Knappt har jag hunnit lämna tillbaks valpen förrän jag fick kontakt med en av dem. Han kom upp till mig och ställde några frågor om "dekadens", "kontakt med sin inre best" eller liknande. Jag lyssnade inte så noga. "Hundkamper är ingenting", säger han. "Det bästa som finns är när man hittar ett skjul som det här, låser in alla hundar och tänder på. Det finns inget bättre".

Jag blev fullständigt avdomnad av chock, hur fan hamnade jag här? Jag nickade neutralt, men inombords skälver jag av både ilska och rädsla. Det var för många där för att visa någon som helst misstänksamhet, så jag drog mig åt sidan och försvann i riktning mot vägen till huset där jag bodde.

På vägen tillbaka, fick jag för mig att lägga en plastbeklädd stålkabel i mitten av vägen, men när det inte gick att få den rak, gick jag därifrån.

Väl hemma märkte jag att något inte stod riktigt rätt till. För det första, det var människor på framsidan som grävde upp bensindunkar och sen gav sig iväg precis därifrån jag kom. För det andra, folk kom som de ville in och ut genom vårt cykelgarage. De hade nycklar. Jag blev rosenrasande och gick runt och skrek runt till alla att ge fan i att gå in i mitt hus och ge fan i att gräva upp bensindunkar från vår gräsmatta. De blev inte upprörda, men de hajade vinken. De tog sina saker och lämnade mig. Under tiden hade jag fått tag i en stor påk av något slag. Jag kände på mig att nu skulle det hela ta hus i helvete när de depraverade skitstövlarna inte hade mitt hus som lagringslokal längre. Min puls steg.

Jag vaknade.

Det är tredje drömmen på väldigt kort tid som utspelar sig i mitt gamla hus. Det är också en lång dröm i raden där jag blir förbannad av orättvisor och tar till våld (eller vill ta till våld) för att lösa det. Början av drömmen var läskig, som i att jag var rädd när jag vaknade, men sen övergick rädslan i ilska, mest riktad åt de som ville låsa in hundar i skjul och tända på bara för att få höra dem skrika. Så jävla hemskt. Undrar varför jag reagerar på det?

Sweden Rock-båten och Tech Noir

I torsdags åkte jag, Love och Anders iväg på Sweden Rock-båten. Vi hade B-hytt, lönepengar, bandare och Municipal Waste. Vi var glada i hågen som inte ens ett datorfel vid incheckningen kunde sänka. Efter hytthittadet, flängde vi till buffén. Vi åt, åt, åt och sen åt vi lite till. Anders var buffé-virgin, men Love och jag krängde vant i oss allting vi tog. Förutom tredje tallriken på min sida då. Heh, gratis mellan Lapin Kulta ingick också (och två flaskor vin, men de rörde vi inte). Allting slank ner fiiiint. Sen gick vi till Taxfreen och köpte ÖL! (och Minttu 50%). Därefter lämpade vi grejer i hytten, ställde upp dörren, knäckte de första kalla och satte på bandaren.

Sen är det lite dimmigt...


Nej, men vi träffade lite bekanta, Anders och jag gick och såg lite på Crazy Lixx och sen såg vi allihopa Amon Amarth till allas stora glädje. Jag hade väldigt ont i nacken dagen efter. Efter konserten drog vi upp på något av golven där de körde musik högt och trevligt. Och så drack vi mer öl. Någon gång runt fyra på morgonen tyckte jag att jag skulle leta upp Anders som hade försvunnit tidigare. Hittade honom ute i nödutgångstrappan där han hulkade lite lätt. Vi drog till hytten och somnade på stuberten. Love kom väl lite senare, antar jag, men han lyckades lägga sig i överslafen också. Jag var väldigt bakis dagen efter, och en vibrerande, gungande båt var inte så bra för den. Satt mest och tittade ner i händerna under fredagen.

Vi kom i alla fall fram ok, jag åkte hem och sunkade resten av kvällen, var som skrivet, mycket bakis. Det gick över till lördagen dock, vilket var skönt.

Jag sov så länge jag vågade på lördagen och masade mig till Rebecka på kvällen någonstans. Vi förfestade glatt och lustigt och sen var det dags för Tech Noir för fyrtioelfte gången. Jag hade inte varit ute på nästan ett halvår känns det som, eftersom jag inte haft råd att gå in och dessutom ha kul där inne, men nu var det dags. Det märks att man blir äldre när ration Nya Fejs/Gamla fejs är närmare 70/30 än 10/90 som det var för några år sen, men vafan, det är bra att det fortfarande är så spritt i åldrarna. Jag hade kul i alla fall. Sen blev det sommartid och vi skuttade hemåt.

Men MEN! SL hade tydligen bestämt sig för att vara överjävliga i år och gå stenhårt på sommartiden direkt. De skippade helt enkelt en timmes avgångar och stängde slussen så vi fick GÅ till medis/folkungagatan för att ta nattbussen. Aja, den kom relativt fort, men det blev sent, så sent i säng.

Tre Koppar te

Har hällt i mig tre koppar te under kvällens lopp och är därför väldigt tillfreds. Sen jag började jobba på fiket dricker jag mer kaffe än förut. Bestämde mig dock förra veckan att inte ta något den gången och inte den här måndagen heller. Jag ahr nu gått 10 dagar utan kaffe utan några negativa effekter, mer än att jag saknar min latte. Te är också gott, men det är koffein (tein?) i det också, men inte lika mycket.

Jag har ett övergripande mål med lönen det här halvåret. I sommar ska jag ha råd att köpa en ny PC. Efter att min käresta köpte ny (det har dock inte gått helt smärtfritt, men vafan, PC-datorer går nästan aldrig smärtfritt) för endast 7000 kronor (eller så) hade jag tänkt att det ska nog gå bra att köpa en ny, härlig dator i sommar också. Förhoppningsvis. Varför? Jag vill kunna lira Fallout 3 när det släpps. Den här datorn funkar alldeles utmärkt för att vara nästan fyra år gammal, men jag har slutat köpa spel till den. De nya spelen jag har, går knappt att spela.

Med lite tur kan jag kannibalisera den här datorn på saker till den nya datorn, såsom Hårddisk, DVD och brännare. Jag har också innestående julklapp från min syster och svåger att bidra med komponent till datorn. Skärm behöver jag inte köpa heller, då den jag har funkar alldeles utmärkt.

Rensning och Lok

Igår fick jag tipset att söka lokförarutbildning. Det lät bättre och roligare än vad jag gör just nu, så visst, det skulle jag göra. Jag fick dock klart för mig att jag behövde skicka in mina slutbetygskopior från gymnasiet med ansökan. Var de befann sig hade jag ingen aning. I datorrummet, där jag har allt som har med skola att göra, ligger allting i fina oorganiserade högar i hyllorna. Det var bara att hugga i och rensa bland gamla papper också. I slutändan blev det bara en OBS-kasse med gamla kompendium, tentor, anteckningsblock och essäer som jag haft under min högskoleutbildning. Det enda jag behöll var en gammal tenta i Argumentationsanalys som jag skrev väldigt bra i. Kul att läsa igenom.

Nu ska jag bara skicka ansökan, de vill ha alla betyg och ett personligt brev med ansökan också. Hatar verkligen att skriva personliga brev, för hur personligt vill de ha egentligen? Jag ringde och frågade kontaktpersonen och hon sa naturligtvis att i det personliga brevet ska man berätta om vem man är. Suck. Anyway. Hoppas det löser sig.

Jävlaskithelvetesförkylning

Alltså, när man jobbar i serviceyrken som mitt, möter man sjuka människor varje dag.

(Bra med två datorer, då kan jag skriva en mening medan datorn i spelar i Heroes.)

Från att ha gått till att ha en förkylning i halvåret har jag nu en varannan månad, ungefär.

(Än så länge går det bra, men jag tar alltid för lång tid på mig när det är mitt drag)

Det räcker med att gnugga sig i ögonen vid fel tillfälle så har man fått något nytt viruskluster.

(Det är jättespännande, jag lovar)

Vanligtvis brukar jag ha det jobbigt i 3 dagar ungefär. Denna gång har jag varit obekvämt sjuk i nästan två veckor. Skitjobbigt.

(Necropolis är roligast att spela)

Jag tar esberitox för att lindra och det gör det, men jag saknar mina dayquil, som tog slut förra veckan.

(Man kan liksom inte slita sig)

Näshålan mår inte så bra av att snyta mig konstant och jag har blödit näsblod flera gånger. Det är jobbigt att träna i detta tillstånd, då man varken är frisk eller sjuk.

Jobbsök och Katt

Jag uppdaterade inte bloggen för jag ville inte fortsätta med det förrän jag hade fått ordning på saker och ting efter hemkomsten från Kanada. Det inkluderade (och inkluderar) följande:

Skaffa jobb,

Skaffa lägenhet och

Skaffa körkort

Success, almost nil. Jag jobbar deltid på Javasavi Café i Årsta och söker jobb resten av tiden. Jag har kommit med i agenturerna Synk Casting och Eloita, men har inte hört ett pip från dem ännu. I övrigt har jag först och främst sökt olika testarjobb (för att använda min erfarenhet från Kanada) och dessutom varit på ett par intervjuer för sådana jobb, men har inte fått dem i slutändan. Jag har sökt lägenheter via min bostadsförening, men än så länge har jag som bäst kommit plats 3 i kön efter visning. Jag har skaffat nytt körkortstillstånd och gjort teoriprovet, vilket jag klarade, men inte kört så mycket hemma.

I övrigt har jag försökt hålla mig i form, tränat och undervisat fridyknin och lite annat smått och gott.

Här är min katt mellan mina fötter!

AudioSurf

Jag sitter alltid och lyssnar på musik när jag spelar pusselspel eller liknande. Musiken som hänger med i spelet är oftast som mest tolerabel, men efter några timmars spelande har man tröttnat på samma slinga om och om igen. Då går man in i alternativen, drar ner musikens volym till noll och drar igång en skiva via valfri mediaspelare. Jag använder Winamp. Det har gått så långt att vissa spel associeras med de pusselspel jag spelar. Till exempel associerar jag Celtic Frost med Chuzzle.

Då och då har det kommit små tankar upp i huvudet att det vore så ballt att ha ett pusselspel som på något sätt använde bakgrundsmusiken aktivt till att skapa pussel. För 100 år sen fanns det ett datorspel som använde din egen hårddisks katalogstruktur för att skapa banor i ett action-spel (där man såklart spelade ett anti-virusprogram som åkte runt och utrotade datavirus), men än så länge hade jag inte hittat något liknande spel för ens egen musik.

Genom forumet jag hänger på, fick jag reda på AudioSurf. Du väljer svårighetsgrad, spelsätt och sen en av dina egna låtar och sen skapas en åkbana som baseras på hur låten är. Är låten långsam, kör din farkost i uppförsbacke och inte allt för fort, går låten fort, är det nerförsbacke och kurvigt. Backar, gupp och kurvor avspeglas direkt i hur banan formas.

Vad går det då ut på? Likt många andra pusselspel ska man placera färgade klossar (sk. "bilar" i det här spelet) i ett litet rutsystem som hela tiden syns på de tre (eller fem) filer som din farkost åker framåt i. Spelets femton olika "karaktärer" bidrar till ett mångsidigt spelande. Varje karaktär har olika förmågor på banan, där du själv snart märker vilken du föredrar. När du "plockar" en bil, läggs färgen så långt ner den kan i nätet framför dig. Bildar du grupper med 3 eller fler färger försvinner de likt en rad i tetris, men är du snabb och taktisk nog, kan du bygga större kluster än så och det ger mer poäng. Självklart får du också ett antal bonusar och medaljer beroende på hur skicklig du är. Ditt resultat laddas sedan upp på Ausiosurfs och du kan se hur bra du är jämför med de andra.

Spelet är sjukt beroendeframkallande. När jag började spelade jag låt efter låt, utan att ens bry mig att stanna kvar. Att hela tiden undra; "undra hur den här låten blir, undrar om den är svår" eller liknande höll mig kvar i flera timmar. Själv har jag fastnat för karaktären "Mono", där man har en färg att plocka och en färg (grå) att undvika. Klarar man en bana (sång, alltså) får man en stor bonus, vilket ofta skjuter poängen i höjden, men det gäller att vara kvick i handleden då.

Inga nackdelar? Spelet är inte helt optimerat ännu, men det uppdateras minst en gång i veckan (via Steam), så förr eller senare är det nog helt balanserat. Personligen, har jag fått väldigt stela nack- och ryggmuskler av det konstanta handledsvickandet, men stretchar man noggrant och inte sitter i timtal som jag har gjort utan andra rörelser, slipper man nog det.

Det är inte överdrivet dyrt heller, står man ut med att punga ut ungefär 75 spänn, så är det väldigt mycket spel för pengarna. I övrigt måste man ha ett fungerande Steam-konto för att kunna köra spelet, men det fungerar utan problem på min burk.