Långhelg igen

Idag gick jag upp relativt tidigt och gick till banken för lite hjälp med språket. Jag fick tala med direktören för banken, som kunde lite mer engelska. Hon var hjälpsam och så, men det behövdes ändå ett antal saker för att öppna ett konto hos dem. Jag behövde mitt pass, ett referensbrev från handelsbanken, där de visar vad jag har för finansiellt status eller något liknande och ett slags anställningsbevis från Enzyme. Allt är omöjligt att skaffa nu under helgen. Jag köpte också täcke och kudde på maxi. Sen gick jag tillbaka till rummet där jag satt och spelade spel tills det Calle vaknade och sen spelade jag mer spel, åt lite lunch, spelade mer spel och tittade lite på TV. Jag vill uppgradera ramminnet i den här datorn, spelen går slött under bara 512 MB minne. Allt i allt en rätt händelselös dag och jag somnade rätt sent.

Sjätte Arbetsdagen

060629 – Sjätte arbetsdagen

Idag fick jag spela spelet jag jobbat med på en annan konsol, det var roligt, men lite frustrerande ibland. Spelet kommer på svenska och min Project Manager tyckte att jag skulle ”träna” på den engelska versionen, så jag vet hur man spelar igenom det på svenska sen. Det tog typ tre fjärdedelar av dagen. Den resterande fjärdedelen spelade jag om det. Efter arbetsdagen gick Calle och jag upp till vår blivande lägenhet och skrev på hyreskontrakt och betalade första hyran. So far, so good. Vi fick också en deal med ägarinnans pojkvän om att dela på Internetanslutningen genom att ansluta oss till hans trådlösa nätverk. Det hela blir mycket billigare än om vi skaffar eget. Problemet blir att det inte kommer att ske tidigast förrän i mitten av juli eller senast i början på augusti. Förhoppningsvis kan vi kanske skaffa ett slags temporärt Internet till dess om vi nu absolut måste ha ett.

Vi fick sen skjuts av Enzymes VD (Det är lite coolt) och Calle och jag gick till gallerian igen, där jag skulle öppna bankkonto. Det gick INTE. För det första, ville de ha två sorters identifikation (I mitt fall, Social Insurance Card och mitt Pass, min svenska ID funkar såklart INTE.) För det ANDRA, så ville de ha något slags referensbrev från min svenska bank där de säger att jag är en bra kund, att jag inte har skulder, med mera. Jag blev lite konfys, mest pga. hennes dåliga engelska, men hon sa att jag skulle komma tillbaka imorgon och prata med direktören, som kunde bättre engelska.

Efter det här skulle jag skaffa mobilabbonemang, det gick såklart inte heller, eftersom man måste ha 2 former av ID-kort. Det har jag, men det svenska gäller inte. Ok, så jag frågade om jag kunde skaffa ett kontantkort istället. Ja, det kunde jag, men då kan man inte ringa till Sverige med den. Ett jävla moment 22. Nu kanske ni undrar, om det inte går att få en annan sorts ID i Kanada. Det verkar som det enda sättet att få ett kanadensiskt ID-kort är att skaffa ett kanadensiskt körkort och det har jag varken tid eller ork till just nu. Kanske senare, men NU? Jag gick också och frågade om man kunde få fast telefoni i vår nya lägenhet i en annan affär. Där krävde de också 2 sorters ID, men där kunde jag skaffa fast telefoni med mitt pass och mitt VISA.

Allt som allt, så dröjer det ännu några dagar eller en vecka eller två, innan jag kan komma online igen eller ringa hem till Sverige.

Femte Arbetsdagen

060628 – Femte arbetsdagen

Idag blev jag färdig med jobbet och skickade in det för att inkorporeras i nästa version av spelet. På förmiddagen. Resten av dagen hade vi i gruppen ingenting att göra. Wikipedia finns tillgänglig som sida på datorerna, så jag satt och slog upp allt möjligt. Allt från Seinfeld till Chtulhu. Jag fick alltså betalt för att sitta och slå upp trivia på Wikipedia.

Vi åkte hem och ringde den nya värdinnan och tackade ja till lägenheten. Vi skulle ses imorgon för kontraktspåskrivning och betalning av den första månadens hyra. Jag måste även ringa farsan ikväll (dvs när han har vaknat, vid 6 på morgonen.) Det kan bli många oförutsedda utgifter nu när vi måste köpa bohag och jag tror inte jag har så mycket pengar. Vi får inte lön förrän nästa torsdag.

Jag ska till banken imorgon efter jobbet och äntligen skaffa mitt bankkonto. Nu är man snart inne helt i systemet. Jag har ett Social Insurance Number, snart en permanent adress, snart ett bankkonto och snart en mobiltelefon som kommer att funka. Problemet är nu bara pengar, men vi får 550 sköna pengar (+ två dagar) på torsdag nästa vecka.

Fjärde Arbetsdagen

Idag fick jag faktiskt börja med det riktiga arbetet. Jag fick kolla en svensk översättning till ett spel som kommer att släppas senare i Sverige. På förmiddagen var det mest pappersarbete, men på eftermiddagen spelade vi spelet istället, kollandes efter språkbuggar.

Idag skulle vi också gå och besöka en lägenhet i Sainte-Adele. Vi gick dit, och hela byn ligger långt upp på ett berg (jobbets lokaler gör inte det) med fantastisk utsikt. Problemet var idag, att det var väldigt regntungt, så man såg inte så mycket, men när det är klart, kan jag tänka mig att det är väldigt fint. Byn är jättemysig med gamla, fina hus (och en del slitna också). Vår lägenhet visade sig vara övervåningen i ett snart renoverat hus. När vi flyttar dit kommer det inte att finnas mer än en soffa (som vi får låna av värdinnan) och en spis med ugn. Allting annat måste vi köpa till. Som tur är (eller så är det bara en bra affärsidé) så finns det en second-hand möbelaffär i närheten. Men kyl/frys står högst på priolistan. Värdinnan och pojkvännen kunde prata engelska (yay!) till skillnad från våra nuvarande värdar. Imorgon kommer vi ringa till henne och tacka ja. Det är 25-35 minuters promenad ner till Enzyme, så det är helt överkomligt. Backen upp är perfekt träning för mina knän, backen ner får jag ta med cykel eller något liknande.

Tredje Arbetsdagen

Idag började det som vanligt, förutom att Calles väckarklocka som jag fick låna inte är nådig. Hur som helst så var det uppgångsdags med frukost, dusch och sånt. Vi åkte med Andreas tillsammans med en ny dansk testare. Väl på plats (2 minuter sena) så stod vi ett tag och hängde och undrade vad vi skulle göra. Vi fick snart en uppgift, men jag hann prata med Arnaud och Sebastian om hur vi skulle göra med lägenhet och allt. Det verkar som Sebastian trivs där han är, och inte är lika motiverad av tidsbrist som vi är, så vi letar nu med Arnaud som hjälp (som har varit till jättestor hjälp, hjälpt oss ringa på annonser och liknande) efter en ny lägenhet. Den som vi tittade på för tre personer var jättebra, faktiskt drömlägenhet, men ligger alldeles för långt för två billösa typer som vi.

Gosh, darnit. Imorgon ska vi på en lägenhet som på pappret verkar ok. Hoppas att den verkligen är ok, för då kan jag slappna av det och börja koncentrera mig på annat. Imorgon ska vi upp lite tidigare, för det kommer stort besök så Andreas kommer dit tidigare, och därmed också vi. Det spelar ingen större roll för oss, för vi har ändå väntat på Andreas varje morgon ändå. Nu lär han ju komma när vi faktiskt är färdiga.

Första Helgens Avslut

Idag har det inte hänt någonting heller. Jag har tittat på TV, spelat datorspel, gått på en runt-kvarteret-promenad med Calle. Ok, lite har hänt. Imorgon är det tillbaks till jobbet igen och då får vi förhoppningsvis reda på om vi får den där lägenheten eller inte. Vi måste nämligen flytta ut före den första juli, annars måste vi betala för en månad till, när vi egentligen ska ha till den 19 juli. Vi har ögonen på en schysst lägenhet, men vi fick inte tag på dem i torsdags och det har gått tre dagar sen dess, så den kan ha gått redan. Om det är så, så har vi ett problem. Vi måste hitta en annan lägenhet, som det får plats tre personer i, som är möblerad, som har värmen betald, som vi kan få inom 5 dagar… Det blir tufft. Plus att vi måste jobba, och få möjlighet att besöka bank och sånt. Jag kan bara hoppas att den fortfarande är aktuell. Det blir jävla surt att betala för en månad till.

Ingen Arbetsdag

Idag har jag köpt mjölk och bröd. Tittat på Åttondelsfinalen där Sverige blev ägda av ”ze gerrrmanz”. Det är typ det… Tråkig dag. Vi kan inte göra något, för vi kan inte åka någonstans och allting är stängt, så vi kan inte fixa det vi ska fixa.

Det blir så hett i rummet och solen skiner rakt in. Ett stort problem än så länge här, är att jag inte är hungrig på kvällen. Vi äter rätt stora, sena luncher, men ändå. Fyfan, jag är så rastlös. Vill jobba, vill flytta, vill börja träna igen. Vill bli helt frisk, vill träffa Rebecka.

Ingen Arbetsdag

(Lyssnat på Celtic Frost)

Idag gick jag och Calle och undersökte shoppingcentret lite mer. Jag hittade alla tre mobiloperatörer här och fick reda på vad det skulle kosta att få ett abonnemang. 31.50$ (208 spänn) i månaden. Det är en hel del, men det blir billigare att ringa till Europa med det än med kontantkort. Sen är det ju inte helt nödvändigt att ha en fast telefon i den nya lägenheten. Idag fick jag reda på av Carine att Linn (Linne? Line?), hushållerskan, stjäl från de som hyr här. Carine har fått 20 dollar stulna och sitt kreditkort (som hon hann spärra) och hon rådde oss att gömma allting. Och självklart har jag kvar pengarna här och självklart är bankerna stängda tills nästa vecka. Självklart måste man också ringa och beställa tid för att få hjälp med nytt konto. Phuuuuh.

Annars har det varit händelselöst idag. För mig i alla fall. Det är någon sorts Quebecs nationaldag idag och imorgon, så det ska vara fester och sånt. Jag och Calle vet dock inte var, eftersom vi inte kan tala franska.

Spelen jag tog med mig flyter dåligt, måste nog ha mer RAM-minne till burken (plattan?) om det ska gå att spela på den. Jag ska läsa manualen lite och kolla vad man kan göra.

Andra Arbetsdagen

(lyssnar på Traste Lindéns Kvintett)

Idag var vi i ypperlig tid till carpoolen och förutom att jag var lite sen med att gå på toa innan Calle gick och duschade så gick det bra. På vägen till Enzyme lade jag märke till att många, om inte alla, skidanläggningar är gamla. Det är som att de lummiga gröna bergen är fullt med en massa ”Kröket” (familjen vet vad jag talar om).

På plats satt vi först och observerade några testare hur de jobbar, både hur de rapporterar buggar och hur de arbetar med varandra. Stämningen är lättsam, men de är alla koncentrerade. Efter en stund blev vi hämtade av Mateo (italienaren) och blev satta att funktionstesta ett spel. Det gjorde vi ett tag, fram till lunch, då det vankades Poutine, en lokal rätt för bara två dollar. Det rörde sig om Pommes Frites med brun, rätt så stark sås med någon slags vit ost (som typ gnisslar mot tänderna). Det var gott, men jag fick veta av Mateo att det inte var bra sort, så det smakar tydligen ännu godare annars. Jag tror bestämt att jag måste testa den.

Efter ytterligare lite testning blev vi skjutsade till Mateo till Sainte Agathe-des-Moths (fråga inte) till medborgarkontoret, där vi kunde få våra social insurance number. Så. Nu är jag i systemet. Känns bra. Nu kan jag ringa och få försäkring och sånt skoj.

Mer hände inte denna dagen, men jag fick smaka lite på branschen så att säga. Jag och Calle blev informerade om att vi kunde få testa på måndag natt (söndag 0.00 – måndag 8.00). Självklart hade det hela avbrutits innan vi hann åka hem. Andreas, som skulle skjutsa hem oss, glömde oss, så vi kom inte hem förrän 20 någonting.

Nu är vi lediga ända till på måndag. Herregud, jag har verkligen ingenting att göra och jag kan inte sitta och slösurfa eller någonting sånt. Vi har i alla fall fått hjälp med lägenhetsletandet av en fransk testare. Det blir antagligen Sebastian, Calle och jag som flyttar ihop. Sebastian får lära sig engelska och vi får hjälp med franskan och antagligen lite lärdomar på köpet. Den första juli närmar sig, då ska vi vara ute.

Traste Lindéns Kvintett – Olycklig
Åååh vad jag e olycklig,
För vårens milda grååååt,
Åååh vad jag e olycklig,
I själens mörka rum,
Olycklig, olycklig.

(Det paradoxala är att låten är väldigt up-tempo och glad, men ändå rätt vacker)

Första Arbetsdagen

Vi får skjuts av vår chef till jobbet. Han bor i Saint-Jerome precis som vi och är tysk. Han är fet (stor, hängande mage, snälla låt mig inte bli som han) och heter Andreas. Vi har en kollega i bilen från Nederländerna som heter Roland också. (Don’t call me Rollie) I bilen up till Saint-Adéle (som jag ska återkomma till senare) satt jag och Calle tysta i förväntan. Resan gick upp i bergen och jag såg bara skog, skog och underbara slalombackar. Jag är så glad att jag tog med mig alla vintergrejer, i vinter ska jag åka skidor. =)

[Detta är en parantes]
Jag är fortfarande sjuk, men min jävla näsa har lugnat ner sig i alla fall. Jag känner mig fortfarande allmänt svag och huvudet är tungt. Halsen har börjat krångla också, hostar och har mig. Jag har tammefan fått alla symtom nu. Jag borde rida ut det snart.
[Slut på parantes]

Enzyme labs ligger i ett gammal pappersverk, som är renoverat (och renoveras fortfarande). Säkerheten är rigorös, magnetkortet ska hänga runt halsen hela tiden och glömmer man det tillräckligt många gånger (7 gånger) så skickas man hem. Alltså hem som i utvisas till Sverige. Man får heller inte ha med NÅGRA elektroniska apparater in i byggnaden. Det inkluderar datorer och kameror såklart. Jag förstod snart (under introduktionen av italienaren Mateo) varför. Det är väldigt mycket prestige i den här branschen av att hålla saker och ting hemligt. Enzyme anlitas av de största, kan jag säga i alla fall (Jag läste det i en publicerad tidningsintervju, så det är ok att skriva). Över hela byggnaden finns affischer, lådor och liknande från spel de arbetat med och det är inga skittitlar precis. Självklart kan jag inte nämna vilka. Efter introduktionen, så fick vi leta buggar i ett opatchat Neverwinter Nights (det är ute på marknaden och gammalt, så det kan jag också nämna + att Enzyme inte jobbade med det) i ett buggrapportsprogram och lära oss hur man beskriver och rapporterar buggar. Det gick bra och vi fick tips och råd av Mateo. Det kommer att gå snabbt att anpassa sig till databasarbete. Det var rätt spännande att titta på de andra testarna hur de gör. Man ser hur ett spel utvecklas. Coolt. Carl och jag glömde lunch, så vi var tvungna att köpa hämtmat. Vilket blev dyrt. Jag kommer att göra lite extra mycket middag idag, som jag ska ta med imorgon som lunch. Sen pratade jag en stund med Julie Morin, om problemen vi har med personerna jag och Calle hyr rum utav. Det är en lång historia, men ägarna vill att vi flyttar ut pga. av den person som fixade uthyrningen. Denna person finns inte längre på Enzyme och ägarna till huset vi bor i är lite förbannade på denna person eftersom han eller hon hade reserverat våra rum från 8 juni - 8 juli, men vi kom inte förrän den nittonde och checken som ägarparet fick var från 19 juni - 19 juli. Vi är inte i klistret, utan ägarna är lite pissed på Enzyme generellt. Vi kommer mycket troligen att flytta ut från det här huset den första juli. Antagligen till Saint-Adéle, närmare till jobbet. Julie ska skriva ut lite annonser åt oss och Sebastián (den franska, färska testaren) kunde hjälpa oss med lite översättning.

Nu kommer jag till Saint-Adéle. Jag har inte sett själva byn, men omgivningarna är helt underbara. Skogsklädda berg så långt man kan se (och det är inte långt), bäckar, dalar och raviner överallt. Jag har svårt att tänka mig det hela i vinterdräkt, men det ska jag snart bli varse med, eftersom jag kommer att få utstå en vinter på sisådär fem-sex månader. Från typ oktober till april.

Resedagen

05.19

Klockan är 11.19 i Sverige eller 05.19 här i Kanada. Jag har ändå sovit över 6-7 timmar för jag var helt slut när jag kom hit. Näsan var i Niagara-tillstånd igår och jag är väldigt narig runt näsan, såsom är brukligt när jag är lite förkyld. Resan gick bra. Jag kom i alla fall fram. I Frankfurt gick jag till fel terminal först och hittade inte vart jag skulle. Jag var antagligen lite seg för när jag kollade med informationsterminalerna så sökte jag på Boarding-tiden och inte avgångstiden, vilket gjorde att min flight inte kom upp i sökresultaten. Det slutade med att jag gick till Air Canadas biljettdisk och fick gå igenom securitycheck en gång till. Ajusteja, på Arlanda köpte jag Ajvide-Lundqvists andra roman, den om de Odöda. Jag är rätt härdad mot sånt och tyckte ”Låt den rätte komma in” var mycket mer läskig. Däremot grät jag flera gånger när jag läste den andra romanen, för den var sorglig. Läste ut den på flyget.

Efter 4-5 sudoku, ”King Kong” och ”Sömnlös i Seattle” kom vi (jag och Calle träffades i Frankfurt) fram. Vi fick först stå i kön till passkontrollen som var enorm. Det tog väldigt lång tid. Sen fick vi stå i kön till immigrationsdisken som också tog väldigt lång tid. Men efter vi hade fått våra arbetstillstånd, som räcker till 18 juni nästa år, så kunde vi äntligen hämta upp vårt bagage. En testare från Tyskland som varit här i ett år redan, hämtade oss tillsammans med en fransk, färsk testare i hämtningshallen. Det var varmt och fuktigt som in i helvete. Tunga regnmoln hängde vid horisonten och jag var allmänt slö och förkyld. Vi åkte kanske en halvtimme lite norr om Montréal och svängde av vid Saint-Jerome. Här skulle vi tydligen ha det närmare till mer affärer och annat som det inte fanns i Sainté-Adéle. Vi fick reda på att vi börjar jobba på onsdag och därmed hade tisdagen till orientering, inköp och liknande. På onsdag morgon (8.20) skulle det komma en bil och hämta upp oss till Enzyme. Vid det här laget rann min näsa kopiöst och jag mådde allmänt mosigt.

Vi anlände i alla fall till huset där vi skulle bo, som verkade vara ett två familjehus med rum som de hyrde ut på bottenvåningen + kök (bilder kommer senare) och med värdfamiljen på övervåningen. Det är EN person som bor här, som kan engelska, förutom jag och Calle. Jag vet inte ens om han är inneboende som hyr eller om det är en äldre släkting. Jag sa till Calle att vi redan imorgon (läs: idag) skulle börja kolla i alla fall var man kan leta efter lediga lägenheter. Vi har i alla fall fått betalt i en månad (Tack Enzyme) så vi behöver inte oroa oss för den utgiften. Anledningar till att flytta härifrån: Det finns inga andra testare här förutom jag och Calle, så det blir ju inget sätt att socialisera på. Det är skållhett i rummen och ingen luftkonditionering. Och så den största pet peeven: Inget Internet. När jag sitter här och skriver, så är det offline, i Word. Jag vet inte heller hur jag ska formulera möjligheten att ansluta mig till familjens eventuella Internet eller ens om de har bredband (de har inget trådlöst, det har jag kollat). Det återstår att se vad jag gör, antagligen drar jag med mig min bärbara till jobbet och mejlar/skickar dagböcker via det. Det ÄR ju faktiskt en bärbar. Jag börjar väl med att försiktigt fråga om det finns Internet i fastigheten över huvud taget.

Jag ringde pappa via Calles telefon och sa att vi kommit fram, att det hade gått bra och så. Jag skickade ett långt sms till Rebecka också, hoppas jag kom ihåg hennes nummer rätt. Min öppnade linsvätskeflaska hade läckt i packningen, så det var saltlösning i en del av packningen. Inte så farligt, de flesta av grejerna i necessären var oskadda och mina ytterligare 3 flaskor hade klarat tryckkabinen. Jag slet upp lite kläder som jag ska använda och hängde upp vinterkläderna. Med en eventuell flytt i baktankarna plockade jag inte upp allting, eftersom jag då måste packa ner allting igen. Shorts åkte på och sen gick jag och Calle i en vagt beskriven riktning till en stormarknad där vi kunde handla frukost och mat. Efter en relativ kort promenad (Alla åker bil, vi såg inte en enda fotgängare, fast klockan var i och för sig 9 på kvällen när vi gick iväg) hittade vi en sorts ICA Maxi där vi handlade frukost. Jag, havregryn, kli, russin och honung, samt lite middagsmat för kommande kväll. Calle köpte Cola och Pop-tarts och tyckte jag hade absurda matvanor. Gårdagens citat från Calle: ”Allt gott är nyttigt”. Det ska tilläggas att Calle är sisådär 10-15 cm längre än jag och väger typ hälften vad jag gör. Han är alltså tanigare än Love. När vi kom utanför marknaden hade det börjat regna riktigt ordentligt med åskregn och allt. Det var bara att bita ihop och traska iväg till huset igen. Inga egentliga problem, förutom jag som började huttra istället för att svettas, som jag gjorde förut. VI ställde in matvarorna och bestämde oss för att däcka. Jag hade inga problem med det och började borsta tänderna och sånt. Väl i sängs, zappandes mellan kanalerna, med fläkten på för att varva ner, tyckte jag att rullgardinen var lite för kort ner. Jag drog ner den och hela ställningen ramlade. Rullgardingen satt inte fast på gardinstången utan lossnade när jag drog ner den för långt. Det gick inte att sätta upp den själv, så jag bad Calle om hjälp. Med gemensamma krafter och med hjälp av skäggot som kunde lite engelska, fick vi upp den igen. Han varnade för att dra den för långt ner och jag var glad att allting löste sig. När alla gått och jag återtagit min position i sängen så lossnade rullgardinen på eget bevåg. Nu svor jag högt och ryckte loss hela rullen från ställningen, rullade upp den och fixade det hela själv, den sitter nu inte hela vägen ner, vilket heller inte var nödvändigt, för jag sov gott ändå. Vi får se vad som händer när jag drar upp den… om jag drar upp den. Sängen var riktigt bred och hård, men var skön att sova på.

Planer för tisdagen: Skaffa mobilabbonemang, skaffa bankkonto och checkkonto, lokalisera det lokala centrumet för att orientera mig. Jag känner mig grovt handikappad utan mobil, men det ska som sagt lösa sig idag. Det regnar just nu och är jämngrått, självklart glömde jag mina regnkläder och jag har inga täta skor med mig. Jag tog heller inte med mig någon handduk, så jag köpte en billig på stormarknaden. Jag kommer antagligen att gå och handla mer mat och orientera mig lite mer i mataffären. Igår var jag trött och förvirrad. Idag är jag bara förvirrad. Jag ska också titta runt i köket och kolla vilka verktyg det finns. Jag kom just på att vi borde ha köpt diskmedel, eftersom det inte står något framme för alla att använda. Undrar om vi får använda tallrikar och skålar och sånt? Det är det jag snart ska ta reda på när jag blir hungrig. Allt känns spännande och nytt, men jag vill verkligen börja jobba nu. Efter denna lilla anteckning tänker jag glo på TV (det är fortfarande tidig morgon) och sen gå och duscha. Fy helvete vad det ska bli skönt.

07.48 (13.48 i Sverige)

En dusch gör mycket. Jag kom på flera grejer som behövs köpas in också, ett lakan eller två, ett USB-minne, en bal toapapper med mera. Handduken som jag köpte igår för en billig penning är typ gjord i plast. Den suger inte upp vattnet så bra när man torkar sig. Kanske ska investera i en bättre, som torkar. Jag tror jag kan vänja mig vid det här. Jag behöver bara lite struktur. Min skeva dygnsrytm passar bra för mornarna här, jag vaknar tidigt på morgonen, men blir trött på kvällen. Förra natten motsvarar att jag gick och lade mig 3-4 på morgonen i Sverige, vilket inte är ovanligt, samt 6-7 timmars sömn på det, vilket gör att jag gick upp någonstans vid min vanliga tid i Sverige, motsvarande klockan 11-12 eller något. Nu ska jag klä på mig, raka mig och sen göra lite frukost. Jag inventerade köket lite fort också, det finns en hel del, men jag vet fortfarande inte vad vi kan använda och inte.

21.24 (03.10 i Sverige)
Mycket anteckningar idag, men så har det hänt mycket också. Språkbarriären är frustrerande, men jag har börjat glutta i Calles reseparlör, för att i alla fall få till uttalet rätt. Man känner sig som en barnunge när de andra pratar franska. Förstår gör jag inte ett skit, man vill bara ha ett bildkollage där jag långsamt, men säkert börjar uppfatta franskan som Banderas i den 13:e krigaren. En annan hyresgäst, Karine (uttalas, typ Ka-RINN med rullande R) började prata med mig om lite hushållsregler om vad vi får göra och inte göra. Bl.a. fick vi bara röka gräs utomhus. Heh. Hon berättade också att vi bara fick vara en på rummet. Detta är ännu ett incentiv för att flytta härifrån, innan Rebecka kommer. Problemet med att hitta nytt ställe är att annonserna är på franska, så vi får se hur det går. Vi vet egentligen inte så mycket om någonting om vad som pågår. Jag gillar inte det. Jag har haft ruskigt ont i huvudet till och från hela dagen och bestämde mig någonstans vid halv 9 att gå till närmaste affär och köpa vatten och huvudvärkstabletter. Under tiden som jag bestämde mig för det, så frågade Carine om jag ville att hon skulle följa med och det var ok tyckte jag, hon kunde lite engelska så vi lyckades fråga ut varandra lite. Hon berättade att området vi bor i inte är allt för säkert, utan att det finns opålitliga människor och kriminaliteten var hög. Det är väldigt svårt att tänka sig, då vi bor ett område med fina villor och dyra bilar utanför varje port. Men enligt Carine hade det som senast varit ett slagsmål utanför någon port redan idag. Hon försäkrade dock att alla i huset vi bor i är schyssta. Men innan dess sa hon ändå att inte lita på någon. Inte fan är det lätt att lita på någon när man inte förstår vad de säger. Bestämde mig i alla fall för att gömma pengapåsen, jag har inte hittat någon bank ännu så det måste jag lösa pronto, vill inte ha så mycket cash ”på mig”. Datorn är ju en annan grej. Den tar jag med till jobbet. Det finns egentligen ingen annan lösning. Vågar fan inte ha den här. Whoah, nu börjar Tylenolen kicka in tror jag.

Hur som helst, så har inte ägarna av huset en aning om vad vi gör här eller varför. De fick en check i handen för en månad och så stack killarna. De är lika förvirrade som vi. Jag gav dem (via Carine) telefonnumret till företaget och sa att vi skulle komma tillbaka med så mycket information som möjligt. Rullgardinen har förresten pajat helt nu. Den rullar inte upp sig själv, så jag har TEJPAT upp skiten. Den ska antagligen repareras imorgon. Det var så jag uppfattade det i alla fall. Jag hatar att vara så passiv som man är tvungen att vara här, jag kan inte kolla var närmaste bank är, jag kan inte kolla vilka möjligheter till mobilabbonemang det finns, jag kan inte koppla upp mig på Internet. Imorgon börjar jobbet, förhoppningsvis kan jag fråga om sånt då. Då ska jag börja kolla på lägenhetsannonser (eller rumsannonser, men helst lägenhet.) Hyran på det här stället kostar 350 dollar per skalle, så om vi hittar en tvåa med runt 700-800 i månadskostnader, så är ju saken i lås, eftersom Calle och jag antagligen kommer dela lägenhet. Vi kommer att få motsvarande 1100 dollar i månaden efter skatt och det kommer att bli mer nu under sommarmånaderna med mycket övertid och så. Delar vi på hyran och sånt, så kommer det att bli ett skäligt boende. Överskottet under sommaren kanske räcker till en cykel eller möblemang om det skulle krävas.