Hemlängtan

Ni som inte känner mig sen tidigare vet kanske inte detta, men när jag var liten (fram till ungefär 12-13-14 års ålder) hade jag fruktansvärd hemlängtan när jag var borta. Jag var nämligen med i scouterna och åkte på övernattningar och hajker och liknande. Min hemlängtan var tämligen intensiv, jag grät och isolerade mig ganska mycket. Det gick över, både kortsiktigt och långsiktigt, men det var plågsamt när det väl var igång.

Den senaste gången jag minns att jag hade ett riktigt "anfall" av hemlängtan var på min första vända till Rånö seglarläger (fram tills då den längsta tiden borta hemifrån) där jag satt länge och grät på rummet och liknande. Så här i backspegeln så kan jag bara tacka mina päron som stoiskt ignorerande mina snyftande bedjanden om att få åka hem från diverse hemska läger, kollon, övernattningar och liknande. (Även om Gråskägg 1991 var lite väl VÄL för en stackars nio-åring, snacka om crashcourse.)

Grejen är att jag tror inte min hemlängtan inte riktigt växte bort utan snarare att den ändrade form. Istället för att få hemlängtan när jag var borta så blev jag bara väldigt hemkär. Jag gillar att vara hemmavid eller åtminstone på ställen som är väldigt bekanta. Jag har faktiskt ingen större lust att resa någonstans utan föredrar att vara hemma.

Varför dra igenom det här om hemlängtan och sånt?

Därför att jag idag efter samtal med flickvännen och päronen, samt lyssnandes på lite halvnostalgisk musik (påminner om vad jag gjorde i våras), så fick jag ett liknande hugg av hemlängtan som jag fick när jag var liten. Skillnaden är väl att jag är väl medveten om det och att det går över. Och att jag inte kan göra något åt det. Men likförbannat så är det så det känns.

Saknar...
...flickvännen
...föräldrarna
...syskonen och syskonbarnen
...polarna
...bandet
...fridykningen
...min egen säng
...svensk TV
...svensk pizza
...klassisk hemmafest med hårdrock och bärs
...rollspelet

Nä, nu får jag sluta.

Paketet har anlänt

Tänkte väl att jag missat något.

Paketet kom för två dagar sen och allting i det var ok. Det hade haft en ganska tuff resa, men allting anlände intakt. Osten som mina föräldrar skickade (underbar Gouda) var lite smält och deformerad, men fullt ätbar.

De skickade också med lite spel, om jag skulle tröttna på de jag har. Jag fick också en skiva med foton från i sommar som jag ska kolla på nu i helgen, hade jag tänkt. Alla mina tidningar som kommit medan jag var borta kom med också. Har saknat en hel del och jag har inte ens kommit igenom hälften ännu.

Också mina regnkläder, 4 örngott, exotic snacks och svensk senap!

Life on Mars

Ja, det är David Bowie, men det är också en sjukt bra, brittisk serie som jag börjat titta på.

Kort och gott handlar det om Sam, som efter en bilolycka tycks ha hamnat i året 1973, han är polis och det är mycket som är annorlunda. Det låter Corny, men det är en dramaserie, med rätt lite komedi (förutom Sams anakronism då). Det som är bäst med serien är musiken. Mycket Deep Purple och The Who och allt annat skönt från 70-talet.

Till exempel: Sam och hans boss är allmänt sura på varandra och börjar slåss med varandra framför en koma-patient. Musik: Lazy med Deep Purple. Funkar perfekt. Sen sitter de vid sängens fot och röker, helt uppslagna. FRAMFÖR EN KOMA-PATIENT.
Ja, jävlar.

Vädret är i alla fall bättre...

Men annars är det väldigt enahanda. Det händer verkligen inte mycket, vare sig här eller på jobbet. Det mest skojiga var att jag fick mitt RAM-minne uppgraderat idag för en nätt summa. Allting flyter verkligen så mycket bättre nu.

På jobbet så börjar jag faktiskt se ljuset i tunneln på det här projektet. Det börjar komma såna här meddelanden om "Det behöver du inte ändra på, det är för sent i alla fall". Så snart är det väl den sista gången.

Övertid

Idag hade jag tänkt att gå och handla och slänga in lakanen i tvätten och få saker och ting gjort efter jobbet. Vafan, det hade inte hänt något på hela dagen... Då kommer min projektledare in och säger att det spel som jag skulle testat i söndags skulle komma runt klockan 4-5 idag... och den skulle testas då...

Så jag satt kvar till sju och testade färdigt skiten. Som tur var så var spelet i bra skick. Buggarna fixade och bara några få buggar att skicka in igen, så jag kunde gå och handla och vara hemma till halv nio. Hann göra middag och lunch till imorgon och i övermorgon, men någon tvätt blev det inte...

Utvecklare suger ibland

Jag skulle jobba några timmar idag för att göra regression (dvs, man får tillbaka en ny version och man ska kolla att buggarna man rapporterade är fixade) för ett spel som skulle in till submission (alltså en sista vända för att bli godkänt för försäljning), men när jag hade fått igång allt och valt svenska som språk på spelet så:

1. Den gamla buggen som gör att det inte går att starta ett nytt spel på svenska är fortfarande kvar.

2. Hela den "svenska" delen i spelet är på engelska.

Eftersom jag skulle göra den svenska versionen av spelet så fanns det inte så mycket mer för mig att göra än att gå hem igen. Fick betalt för 3 timmar när jag var där i 45 minuter. Utvecklarna för spelet är väldigt lata, känns det som. De bryr sig inte om att fixa buggarna som vi skickat in och i stället skickat oss en annan ny version som vi skulle buggtesta, alltså inte göra regression på. Pah.

Annars var helgen rätt händelselös, tog det lugnt och sånt, köpte en fåtölj på lördagen och passade på att sova ut ordentligt.

Dåliga åskledningar?

Hela Enzyme var utan ström i morse när vi kom dit och efter lite väntan fick vi lämna telefonnummer och gå hem. De skulle ringa när strömmen kom tillbaka och annars vid 16.00 så vi får reda på vad som händer. Vi får fortfarande betalt, men dagen utan arbete gör att vi kommer efter en massa deadlines.

Och det är varmt, skitfuktigt och allmänt jobbigt att tänka. Jag längtar till hösten!