torsdag, april 24, 2008

Perssons Pack spelar in nytt

Varför kom inte det här till min fucking kännedom?

"Perssons vadå?"

Per Persson, en av Sveriges absolut bästa låtskrivare och författare har varit en del av mitt liv ända sen före tonåren, då mina syskon lyssnade en del på dem. Packet har alltid funnits i bilen på långa resor till landställen och liknande, jag kan i princip alla texter utantill när jag hör dem och jag ryser av välbehag när jag hör dem igen. Musikstilen är rock med lite folkmusiksinfluenser, men inbegriper även country, men också pop. De hade några hits i början av 90-talet, den kändaste torde vara "1000 dagar härifrån" som Per Persson sjöng tillsammans med Jakob Hellman.

(Om ni vill att någon kreddigare än jag ska säga att Per Persson är en av landets bästa låtskrivare så säger Lars Winnerbäck det i sin biografi på sin hemsida)

Ok, en låt analyserad blir det.
Nu har pojken blivit kär: (Transkriberad av mig, det kan vara några fel)
Album: Kanoner och små, små saker (1990)
Text: Per Persson

Bortom de blå bergen finns en liten stad
gå en kilometer så hittar du ett hav
Där blåsten pinar ut varje uns av vett en vuxen man kan ha

Själv stod jag där i våras med fickan fylld av skrot
med svart färg i mitt sinne och slipstenskedjad fot
och lukten i min näsa, den som andra kallat frisk, den bär jag kvar

Det kanske kallas feghet, det kanske kallas mod
eller vanlig simpel dumhet jag kände där jag stod
men tändsticksbenen skulle nog få knalla med mig runt ett bra tag till

Så vattnet fick den äran att svälja all min skrot
Det plaska' till runt stenen när ytan tog emot
efter två-tre dar så träffa' jag en flicka underbar
som viska' mig i örat, "Jag har själv gjort likadant"

Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!


Hela första versen och refrängen handlar om hur huvudpersonen ifråga backat iväg från ett självmord, bedrägligt i början med en naturbeskrivning för att sedan pang på gå in på detaljer om hur han hade tänkt att dränka sig i stupen nedanför. Det är i alla fall så jag tolkar det. Han träffar senare en flicka som har gjort likadant, känslor spirar. Ni får tänka att Persson börjar att sjunga lugnt och sävligt, men går upp i intensivitet ju närmare refrängen han kommer. Sista strofen skriker han nästan sina sönderrökta lungor ur bröstet för att sedan knoppa av med den koncisa refrängen.


Hon sa att hon kom hit in till stan för länge sen
vart klädd i italienskt, men där inne blev hon bränd
Efter fyra år i leran låg hon längs med den nivå där andra går

Då kröp hon ut till havet där stupen är som högst
för att tvätta av sig livet, men då hörde hon en röst
"Flicka, ta dig samman, du är aldrig så ensam som du tror"

Veckan efter gick hon nerför vägen där hon bor
och stötte på en pojke som kunde vart en bror
han halta' vägen fram, han hade kedjeformat sår runt höger fot

Så du som nu har lyssnat och tycker du är smart
Lova mig att aldrig dra på mun åt en kamrat
som har knackat på hos djävulen, men sen gått därifrån
han har rätt att bli förälskad och lalla som ett fån


Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär!

Ja, låt mig säga som det är
Nu har pojken blivit kär!


I andra delen kommer anledningen fram i slutet, där Persson återigen tar i allt vad han har. Anledningen till självmordet (bl.a.) är olycklig kärlek, ett av Perssons signum (de bästa låtarna handlar om det). Kvinnan han träffat råkade ut för ungefär samma sak, om än lite annorlunda. Hon drivs till sitt eget självmord när hon inte tror att hon kan nå längre ner, men hon stoppas av något (någon?) i sista sekund. Jag antar att "pojken som kunde vart en bror" blev hennes ankare till en dräglig närvaro, men det är otydligt vad han representerar.

Den sista, starkaste strofen träffar mig rätt i hjärtat var gång (har fetstilat den). Persson uppmanar dig, som lyssnare, att aldrig håna eller förlöjliga någons olycka, i det här fallet självmord. Att "knacka på hos djävulen" och att sen gå därifrån är svårt, för att inte säga näst på omöjligt. Man kan bli så olyckligt kär att livet inte känns värt att leva, men i slutändan kan man hitta kraften att leva vidare och till och med se ljuset i tunneln.


Och nu ska alltså Packet (nästan hela orginalsättningen) spela in nytt material. Den senaste plattan kom 1995 för i helvete! Jag väntar med spänning.

Inga kommentarer: