Resedagen

05.19

Klockan är 11.19 i Sverige eller 05.19 här i Kanada. Jag har ändå sovit över 6-7 timmar för jag var helt slut när jag kom hit. Näsan var i Niagara-tillstånd igår och jag är väldigt narig runt näsan, såsom är brukligt när jag är lite förkyld. Resan gick bra. Jag kom i alla fall fram. I Frankfurt gick jag till fel terminal först och hittade inte vart jag skulle. Jag var antagligen lite seg för när jag kollade med informationsterminalerna så sökte jag på Boarding-tiden och inte avgångstiden, vilket gjorde att min flight inte kom upp i sökresultaten. Det slutade med att jag gick till Air Canadas biljettdisk och fick gå igenom securitycheck en gång till. Ajusteja, på Arlanda köpte jag Ajvide-Lundqvists andra roman, den om de Odöda. Jag är rätt härdad mot sånt och tyckte ”Låt den rätte komma in” var mycket mer läskig. Däremot grät jag flera gånger när jag läste den andra romanen, för den var sorglig. Läste ut den på flyget.

Efter 4-5 sudoku, ”King Kong” och ”Sömnlös i Seattle” kom vi (jag och Calle träffades i Frankfurt) fram. Vi fick först stå i kön till passkontrollen som var enorm. Det tog väldigt lång tid. Sen fick vi stå i kön till immigrationsdisken som också tog väldigt lång tid. Men efter vi hade fått våra arbetstillstånd, som räcker till 18 juni nästa år, så kunde vi äntligen hämta upp vårt bagage. En testare från Tyskland som varit här i ett år redan, hämtade oss tillsammans med en fransk, färsk testare i hämtningshallen. Det var varmt och fuktigt som in i helvete. Tunga regnmoln hängde vid horisonten och jag var allmänt slö och förkyld. Vi åkte kanske en halvtimme lite norr om Montréal och svängde av vid Saint-Jerome. Här skulle vi tydligen ha det närmare till mer affärer och annat som det inte fanns i Sainté-Adéle. Vi fick reda på att vi börjar jobba på onsdag och därmed hade tisdagen till orientering, inköp och liknande. På onsdag morgon (8.20) skulle det komma en bil och hämta upp oss till Enzyme. Vid det här laget rann min näsa kopiöst och jag mådde allmänt mosigt.

Vi anlände i alla fall till huset där vi skulle bo, som verkade vara ett två familjehus med rum som de hyrde ut på bottenvåningen + kök (bilder kommer senare) och med värdfamiljen på övervåningen. Det är EN person som bor här, som kan engelska, förutom jag och Calle. Jag vet inte ens om han är inneboende som hyr eller om det är en äldre släkting. Jag sa till Calle att vi redan imorgon (läs: idag) skulle börja kolla i alla fall var man kan leta efter lediga lägenheter. Vi har i alla fall fått betalt i en månad (Tack Enzyme) så vi behöver inte oroa oss för den utgiften. Anledningar till att flytta härifrån: Det finns inga andra testare här förutom jag och Calle, så det blir ju inget sätt att socialisera på. Det är skållhett i rummen och ingen luftkonditionering. Och så den största pet peeven: Inget Internet. När jag sitter här och skriver, så är det offline, i Word. Jag vet inte heller hur jag ska formulera möjligheten att ansluta mig till familjens eventuella Internet eller ens om de har bredband (de har inget trådlöst, det har jag kollat). Det återstår att se vad jag gör, antagligen drar jag med mig min bärbara till jobbet och mejlar/skickar dagböcker via det. Det ÄR ju faktiskt en bärbar. Jag börjar väl med att försiktigt fråga om det finns Internet i fastigheten över huvud taget.

Jag ringde pappa via Calles telefon och sa att vi kommit fram, att det hade gått bra och så. Jag skickade ett långt sms till Rebecka också, hoppas jag kom ihåg hennes nummer rätt. Min öppnade linsvätskeflaska hade läckt i packningen, så det var saltlösning i en del av packningen. Inte så farligt, de flesta av grejerna i necessären var oskadda och mina ytterligare 3 flaskor hade klarat tryckkabinen. Jag slet upp lite kläder som jag ska använda och hängde upp vinterkläderna. Med en eventuell flytt i baktankarna plockade jag inte upp allting, eftersom jag då måste packa ner allting igen. Shorts åkte på och sen gick jag och Calle i en vagt beskriven riktning till en stormarknad där vi kunde handla frukost och mat. Efter en relativ kort promenad (Alla åker bil, vi såg inte en enda fotgängare, fast klockan var i och för sig 9 på kvällen när vi gick iväg) hittade vi en sorts ICA Maxi där vi handlade frukost. Jag, havregryn, kli, russin och honung, samt lite middagsmat för kommande kväll. Calle köpte Cola och Pop-tarts och tyckte jag hade absurda matvanor. Gårdagens citat från Calle: ”Allt gott är nyttigt”. Det ska tilläggas att Calle är sisådär 10-15 cm längre än jag och väger typ hälften vad jag gör. Han är alltså tanigare än Love. När vi kom utanför marknaden hade det börjat regna riktigt ordentligt med åskregn och allt. Det var bara att bita ihop och traska iväg till huset igen. Inga egentliga problem, förutom jag som började huttra istället för att svettas, som jag gjorde förut. VI ställde in matvarorna och bestämde oss för att däcka. Jag hade inga problem med det och började borsta tänderna och sånt. Väl i sängs, zappandes mellan kanalerna, med fläkten på för att varva ner, tyckte jag att rullgardinen var lite för kort ner. Jag drog ner den och hela ställningen ramlade. Rullgardingen satt inte fast på gardinstången utan lossnade när jag drog ner den för långt. Det gick inte att sätta upp den själv, så jag bad Calle om hjälp. Med gemensamma krafter och med hjälp av skäggot som kunde lite engelska, fick vi upp den igen. Han varnade för att dra den för långt ner och jag var glad att allting löste sig. När alla gått och jag återtagit min position i sängen så lossnade rullgardinen på eget bevåg. Nu svor jag högt och ryckte loss hela rullen från ställningen, rullade upp den och fixade det hela själv, den sitter nu inte hela vägen ner, vilket heller inte var nödvändigt, för jag sov gott ändå. Vi får se vad som händer när jag drar upp den… om jag drar upp den. Sängen var riktigt bred och hård, men var skön att sova på.

Planer för tisdagen: Skaffa mobilabbonemang, skaffa bankkonto och checkkonto, lokalisera det lokala centrumet för att orientera mig. Jag känner mig grovt handikappad utan mobil, men det ska som sagt lösa sig idag. Det regnar just nu och är jämngrått, självklart glömde jag mina regnkläder och jag har inga täta skor med mig. Jag tog heller inte med mig någon handduk, så jag köpte en billig på stormarknaden. Jag kommer antagligen att gå och handla mer mat och orientera mig lite mer i mataffären. Igår var jag trött och förvirrad. Idag är jag bara förvirrad. Jag ska också titta runt i köket och kolla vilka verktyg det finns. Jag kom just på att vi borde ha köpt diskmedel, eftersom det inte står något framme för alla att använda. Undrar om vi får använda tallrikar och skålar och sånt? Det är det jag snart ska ta reda på när jag blir hungrig. Allt känns spännande och nytt, men jag vill verkligen börja jobba nu. Efter denna lilla anteckning tänker jag glo på TV (det är fortfarande tidig morgon) och sen gå och duscha. Fy helvete vad det ska bli skönt.

07.48 (13.48 i Sverige)

En dusch gör mycket. Jag kom på flera grejer som behövs köpas in också, ett lakan eller två, ett USB-minne, en bal toapapper med mera. Handduken som jag köpte igår för en billig penning är typ gjord i plast. Den suger inte upp vattnet så bra när man torkar sig. Kanske ska investera i en bättre, som torkar. Jag tror jag kan vänja mig vid det här. Jag behöver bara lite struktur. Min skeva dygnsrytm passar bra för mornarna här, jag vaknar tidigt på morgonen, men blir trött på kvällen. Förra natten motsvarar att jag gick och lade mig 3-4 på morgonen i Sverige, vilket inte är ovanligt, samt 6-7 timmars sömn på det, vilket gör att jag gick upp någonstans vid min vanliga tid i Sverige, motsvarande klockan 11-12 eller något. Nu ska jag klä på mig, raka mig och sen göra lite frukost. Jag inventerade köket lite fort också, det finns en hel del, men jag vet fortfarande inte vad vi kan använda och inte.

21.24 (03.10 i Sverige)
Mycket anteckningar idag, men så har det hänt mycket också. Språkbarriären är frustrerande, men jag har börjat glutta i Calles reseparlör, för att i alla fall få till uttalet rätt. Man känner sig som en barnunge när de andra pratar franska. Förstår gör jag inte ett skit, man vill bara ha ett bildkollage där jag långsamt, men säkert börjar uppfatta franskan som Banderas i den 13:e krigaren. En annan hyresgäst, Karine (uttalas, typ Ka-RINN med rullande R) började prata med mig om lite hushållsregler om vad vi får göra och inte göra. Bl.a. fick vi bara röka gräs utomhus. Heh. Hon berättade också att vi bara fick vara en på rummet. Detta är ännu ett incentiv för att flytta härifrån, innan Rebecka kommer. Problemet med att hitta nytt ställe är att annonserna är på franska, så vi får se hur det går. Vi vet egentligen inte så mycket om någonting om vad som pågår. Jag gillar inte det. Jag har haft ruskigt ont i huvudet till och från hela dagen och bestämde mig någonstans vid halv 9 att gå till närmaste affär och köpa vatten och huvudvärkstabletter. Under tiden som jag bestämde mig för det, så frågade Carine om jag ville att hon skulle följa med och det var ok tyckte jag, hon kunde lite engelska så vi lyckades fråga ut varandra lite. Hon berättade att området vi bor i inte är allt för säkert, utan att det finns opålitliga människor och kriminaliteten var hög. Det är väldigt svårt att tänka sig, då vi bor ett område med fina villor och dyra bilar utanför varje port. Men enligt Carine hade det som senast varit ett slagsmål utanför någon port redan idag. Hon försäkrade dock att alla i huset vi bor i är schyssta. Men innan dess sa hon ändå att inte lita på någon. Inte fan är det lätt att lita på någon när man inte förstår vad de säger. Bestämde mig i alla fall för att gömma pengapåsen, jag har inte hittat någon bank ännu så det måste jag lösa pronto, vill inte ha så mycket cash ”på mig”. Datorn är ju en annan grej. Den tar jag med till jobbet. Det finns egentligen ingen annan lösning. Vågar fan inte ha den här. Whoah, nu börjar Tylenolen kicka in tror jag.

Hur som helst, så har inte ägarna av huset en aning om vad vi gör här eller varför. De fick en check i handen för en månad och så stack killarna. De är lika förvirrade som vi. Jag gav dem (via Carine) telefonnumret till företaget och sa att vi skulle komma tillbaka med så mycket information som möjligt. Rullgardinen har förresten pajat helt nu. Den rullar inte upp sig själv, så jag har TEJPAT upp skiten. Den ska antagligen repareras imorgon. Det var så jag uppfattade det i alla fall. Jag hatar att vara så passiv som man är tvungen att vara här, jag kan inte kolla var närmaste bank är, jag kan inte kolla vilka möjligheter till mobilabbonemang det finns, jag kan inte koppla upp mig på Internet. Imorgon börjar jobbet, förhoppningsvis kan jag fråga om sånt då. Då ska jag börja kolla på lägenhetsannonser (eller rumsannonser, men helst lägenhet.) Hyran på det här stället kostar 350 dollar per skalle, så om vi hittar en tvåa med runt 700-800 i månadskostnader, så är ju saken i lås, eftersom Calle och jag antagligen kommer dela lägenhet. Vi kommer att få motsvarande 1100 dollar i månaden efter skatt och det kommer att bli mer nu under sommarmånaderna med mycket övertid och så. Delar vi på hyran och sånt, så kommer det att bli ett skäligt boende. Överskottet under sommaren kanske räcker till en cykel eller möblemang om det skulle krävas.